Wednesday, May 16, 2007

Bloggpaus

I händelse jag inte hinner blogga de närmaste dagarna som kan bli hektiska. Först Fina Bröllopsfesten för vännerna. Sedan är det dags för mig och Norrlänningen att kliva på det där planet söderut. Där det förhoppningsvis finns varsitt glas bubbel att tillgå.Och två veckors härlig ledighet.

Ha det allihopa. Kan bli något enstaka inlägg. Annars paus.

(Fields of gold med Eva Cassidy.)

Jag om några dagar..

(747 landing in St. Maarten, inte min destination dock.)

Avskedsångest

Skrivet fredag. Men återanvändning av ett gammalt utkast.

Man försöker planera, vara förutseende. Se till att i god tid ro alla båtar i land innan man lämnar kontoret före ledigheten. Så att man skulle kunna kompa ut sista klämdagen innan. Hinna gå ner i varv. Men nädå. Såklart det skulle bli panik och strul in i det sista. Stort projekt jag lagt ner jobb på för en vääldigt speciell kund. Jag rannsakar mig själv och kommer till slutsatsen att jag gjort allt jag kunnat. Allt. Att jag kanske måste lära mig att släppa saker. Fast det är mitt. Fast jag är van att vara deal-closer. Van att prestera.

Jag är på intet sätt oersättlig. Men om jag och Trevliga kollegan båda är på semester nästa vecka skulle jag vara tvungen att överlämna allt i Mellanchefens tassar. Vilket inte är någon bra idé alls. För han och den kunden är på intet sätt två kompatibla enheter. Själv hade jag en "det här kommer gå åt h-lvete känsla i maggropen".Som inte är kul att åka iväg med, även om jag för det mesta kan separera jobb o privatliv.

Men när jag rutinmässigt kollade mobilen igår så hade jag ett gäng meddelanden. Från kundens chef. Som tänkt. Och definitivt tyckte vi skulle avsluta det här innan jag åkte. Ett långt samtal senare var vi överens. Fick gå in och göra pappersarbetet idag. Nu påskrivet. Klart.

Jag är bara så glad o lättad. Nu ska jag gå och göra mig vacker hos proffs...

Commercial: Don't wake the star!

Anledningar att inte sova på flyget...

Dan före dan före dan...

Killkusinen förmanade Norrlänningen att han inte fick sälja mig till nån rik shejk , oavsett hur många kameler han blev erbjuden. Men ingick det en sportbil av viss modell i erbjudandet skulle han vara villig att hålla tyst. Förutsatt att han fick låna den...

Bara så ni vet. Om jag inte är åter vecka 23 så är jag inlåst i nåns harem. Eller också fast på halva vägen p.g.a flygstrejk. Kollega Z fick nöjet att droppa hintar av desinformation för Mellanchefen om att det skulle kunna bli flygstrejk och jag skulle kunna bli fast i Soliga Ökenlandet. Han hade sett bekymrat fundersam ut.

Sen har vi det där med handbaggage. Visst fattar jag det här med säkerhet. Men vafan tror de man ska göra. Binda piloten och tvångssminka honom? Ynkligt lite vätska man får ha i handbaggaget. Allt ska checkas in. Fast om flygbolaget slänger din väska i en stenvägg så att nån vätska rinner ut så får du ersätta eventuella skador. Jag säger bara; kommer mina prylar bort och jag får tillbringa de första semesterdagarna med att jaga rätt schampo och hudkräm blir det synd om er. Kommer uppsöka den baggageansvarige och måla hans naglar tvärrosa. Sådeså.

Tuesday, May 15, 2007

Det börjar dra ihop sig nu..

Först en bröllopsfest i helgen. Sen drar jag och Norrlänningen till Soliga Ökenlandet. Har varit så hektiskt så jag har inte hunnit längta förrän nu. Ska bli så sweet att se nåt annat. Få lite vind i håret och känna att man lever på riktigt. En ny utmaning.

Två orosmoment dock:

1) Killkusinen ska vara blomvakt. Jamen vaf-n han bor i samma kvarter, nån nytta ska man väl ha av honom. Gäller bara att hitta den rätta kombinationen av hot och muta för att han ska klara av att komma ihåg det. Överväger dock starkt att tillfälligt fosterhemsplacera (mormor) mina mest älskade och kräfvande små blomster, bara om ifall att.

2) P.g.a resan kommer jag missa Stor Fest som släkt till Curlingmamman har i staden. Vilket jag gråter mig till sömns över varje kväll (insert ironiskt garv). Nä, de är ganska harmlösa, men ändå. Det hade föresats att jag skulle jobbat häcken av mig och hjälpt till att hålla i saker, bara för att jag gillar att fixa och dona. Jag hade fått svara på en miljon välmenta-eller-bara-nyfikna frågor på temat singelstatus. Men nu slipper jag alltså. Syrran med fam bangar med.

Således upp till föräldraenheten att försvara familjens färger. Föräldraenheten som mer än gärna hade tänkt sig att bo i min lägenhet ett par dagar. Visst, Mi Casa-Su Casa, har jag alltid sagt. Hade visserligen räknat med att lämna lägenheten i Killkusinskick. Vilket ungefär betyder att plocka undan eventuella privata brev/mejl. Annars snokar han inte.

Men att föräldrasäkra* lägenheten är något heelt annat. Som lök på laxen har faderskapet dessutom meddelat att han kommer att anlända nån dag före Mamma. En högst oroande utveckling. Han kommer att vakna tidigt (morgonpigg). Upptäcka att Staden sover och allt är stängt på helgmorgnar. Bli utråkad. Hitta på dumheter i min lägenhet?

Pappa. När han var yngre än vad jag är nu reste han runt i Australien. Han har bott i Storstaden. Drivit eget företag och chefat folk. Jag vet. Man måste släppa dem nån gång. Men jag kan ändå inte låta bli att oroa mig lite. Kanske ska plocka undan den supervassa kökskniven. Bara om ifall att. Har superstädat lägenheten men lämnat fönstren. Har jag riktigt tur blir han så utråkad att han putsar dem åt mig.



* Att föräldrasäkra: Rensa lägenheten från alla föremål som på något sätt emotsäger bilden av en god dotter och väluppfostrad flicka. Som den där kroppsmålningsfärgen jag fick av tjejgänget. Den där extremkorta servitrisdressen jag och M köpte varsin på kul. Samtliga nummer av Cosmopolitan med omslagsrubriker som "Så får du honom att dyrka dig resten av livet" Samt alla personliga brev och festkort tagna på efterfesten 03.00.

Monday, May 14, 2007

Helgen

Planen var att ta det lugnt. Tvätta kläder göra iordning saker. Storstäda och förbereda för packning/bröllop jag ska på innan avresan. Inhandla det sista. Allt sånt där tråkigt vardagstjafs som vi stackare som inte hafva någon stab av tjänstefolk ibland behöva befatta oss med. Röra på mig och äta bara ytterst lite vääldigt slöa kolhydrater, ingen alkohol.

Så ringer telefonen oavbrutet. Det började redan i fredagskväll. Sms från kompis från Hemstaden. -"Hej, vad gör du? :)" (svarar att jag är hemma o tar det lugnt, frågar vad de gör.) -"Dricker vin med...." Sju miljoner sms senare när hon är ensam ringer hon upp. Vill prata ut. Vi har inte haft så mycket kontakt sedan en historia som har med exet att göra. Där även hennes syrra är inblandad. En enda gigantisk lojalitetskonflikt som ingen av oss bett om. Båda är ledsna för det men har inte riktigt tagit tag i eländet. Känner henne såpass att jag vet att hon behövt tanka upp en del flytande mod och peppning från omgivningen för att ringa det samtalet. Vi som stod så nära. Och så blev det som det blev. Fan. Har svårt att hålla tillbaks tårarna när jag känner hur saker kommer tillbaks, när hon säger att hon saknar mig. Inser att det inte är rätt tillfälle och behärskar mig. Låter henne prata. Vad jag har att säga kommer jag att säga när hon är nykter. Hon har tagit första steget, även om hennes tajming var urusel.


Lördag: Prova kläder med tjejkompis. Klänning till ett bröllop jag ska på nästa helg. Kompis dras med och provar lite hon med. Lite som när man var liten och provade prinsess klänningar. Aningens småstressad för att affären snart ska stänga dyker jag in i en snäv historia med en massa veck. Visar sig ha udda passform. Får på mig den men inte av. Sitter stenhårt på ett ställe som man inte vill ha hjälp av manlig butikspersonal att få loss. Kompis tillkallas och drar för kung och fosterland under det att jag kämpar för att få luft under det hårt åtsmitande tyghelvetet som varken vill upp eller ner. Tills kompis hittar en liten dragkedja fiffigt gömd under tygvecken och jag hur lätt som helst får av mig eländet. When a blonde leads a blonde ni vet..

Bättre lycka har vi i nästa affär. Kompis övertalar mig att prova ett litet slinkigt fodral med smal midja och axelband som visar sig sitta perfekt.En sån där man ser smal och snygg ut i. Kramar om kompis i pur glädje över att klänningsjakten lyckats. Byte nedlagt.

Dax att att åka hem till kompis och kolla på ESC. Skutta runt och dansa till Arken och teletubbisarna med kompis. Hennes kille skakade på huvudet åt oss och suckade åt att han missade det där Hong-Kong actionen med två brudar som slåss.

Nästan hemma från kompis i lördagsnatten möter jag en tjej och en kille i övre tonåren. Mitt i värsta svartsjukegrälet. Han anklagar henne för att vara otrogen med en annan kille. Hon hävdar att det inte hänt något. Jag går om hörnet och stelnar till när jag hör den där svartsjukt elaka rösten han har när han anklagar henne för att ljuga. Får mig att minnas sånt där man inte vill minnas. Stannar någon minut bara för att förvissa mig om att det bara är hans egen mobiltelefon och en parksoffa som han ger sig på. Att tjejen klarar av honom. Han låter tjejen gå vidare. Kanske gör hon slut, kanske lär han sig att hantera att hon pratar med andra killar. Går upp och är både ledsen och lättad att bo ensam. Ingen att behöva redovisa varje steg för. Men ingen att tröstas av mitt i natten.

ESC 2007

And here are the results av the Blondest Jury:

Svenska jurykommentatorn: 8p Jo han var ganska söt. Fast lik nån. Luuk: -10p. Han funkar i egen show. Här var han bara fel.


Tävlingen då? Tycker vi återinför att alla små lydstater räknas som ett enda Stor- Sovjet. Med en röst. Alternativt att vi slänger in några utomeuropeiska småstater att tävla för väst. Annars lär öst kamma hem spelen för tid och evighet. Som bloggaren Kim så riktigt påpekade; "Vi skulle ha skickat Cara Mia". Eller en östeuropeisk mattant. Eller kanske Roger Pontare utklädd till "Disco tubbie"*.

Fast jag tyckte ändå att Arken, trots krånglande teknik förtjänade bättre poäng med det startfältet**. Ola Salo gjorde vad han kunde i showen men det räckte inte. Och för att riktigt svära i kyrkan måste jag tillägga att jag blev så anti att jag röstade på England. Inte för låten. Men alla gräsliga flygplansparodier med motorer i bakgrunden måste bara belönas. Douze points. Och Kalimeera på er.

*Det skulle inte förvåna mig om Disco-tubbie-from-Ukraina låten kommer att återuppstå in nån Ibiza Mix och sjungas/dansas av fulla svenskar på charter inom snar framtid.

** Kompis pojkvän drev tesen att det skulle varit påbjudet "häxtema" i dresscoden. Svarta kläder, svart smink, svart fisknätsbadräkt över svarta skinnbrallor osv.

Friday, May 11, 2007

THE PİRATES YOU SHOULD REALLY KNOW

I morse på gymet

Då jag tillhör en av gymets trogna besökare och är på hejbasis med Chefen, torde jag mig kunna kräva vissa förmåner. Som att jag inte ska behöva börja sminka mig före inhumant tidiga morgonpasset. Bara glida morgonrufsigt förbi, heja på receptionisten, dra kortet och slinka in till tryggheten i omklädningsrummet. Utan att bli pratad på av nya gymkillen.

Nya småsöta trevliga gymkillen. Som leder passet. Kom ut och pratade på mig. Helt emot reglerna. Som säger att gymkillar i den mån de är hetero, ska vara kaxiga superdryga saker om de ens är halvsnygga. Såna där som möjligen kan bevärdiga en med en nick och två ord. Som man kan vara lika dryg tillbaks emot. In control. Cool. För man bryr sig inte ett jota om de tycker man är trevlig eller inte. Men i morse. Herregud.

Jag frågade receptionisten något dumt som tog henne nån minut att kolla. Försöker förgäves ducka bakom ett ställ med reklamprylar. För sent, han har redan sett mig. Kommer ut i receptionen och babblar glatt på medans jag håller på att sjunka genom jorden. Kan inte sluta tänka på hur hemsk jag måste se ut. Kämpar emot en stark fly-och-fixa-frisyren-instinkt, en jag ska bara fixa en sak, vänta lite- instinkt. Lätt röd om kinderna flyr jag in till tryggheten i omklädningsrummet. Fixade håret. För att sedan gå på det pass han leder. Försöka att ta ut rörelserna ordentligt och samtidigt se sådär snygg och cool ut. Är fan så jobbigt. Vet inte om jag orkar med det såhär tidigt på morgonen.

I lördax

Lördag: Vaknade lindrigt pigg. Inte sådär bakis. Men grymt trött och dagen-efter-förmycket-bubbel-ofokuserad. Hade ställt in mig på en lugn morgon. Läsa morgontidningen, käka frukost i lugn o ro.Så ringer telefonen. Tjejkompis som spenderade gårdagen med en lugn hemmakväll. Som jag trodde jag skulle träffa först på söndag.

Pigg som bara den kvittrandes i andra änden av luren. Det hävdas att det är härligt väder ute. Att jag verkligen bara måste hänga med ut till mysiga hamnen och titta på fina båtar som rejsar. Hon och jag, hennes kille och hans polare. Jag tvekar ett ögonblick.

Min trötta ofokuserade hjärna försöker sortera all information. Söker igenom hjärnarkivet efter bra-ursäkter-som-det-inte-blir-diskussion-om. Kammar noll. Kompis däremot har redan hittat en ny fin idé. Hon kan ta vägen förbi mig och komma upp så kan vi åka gemensamt till marinan. Klar och påklädd som hon är kan hon vara där på en 20 min. Jag, however, är varken påklädd eller särskilt presentabel. Lägenheten ser ut som den bara gör morgonen efter det att man jobbat hela dagen. Komit hem och bytt kläder, provat,förkastat, provat igen. Lägg därtill lite pikanta detaljer som fin handtvättad bh på tork. Den halvätna frukosten framför mig. Och jag själv i behov av en make-over.

Förhandlar fram hennes ankomst aningens senare. Snubblar sedan runt och snabbstädar lite samtidigt som jag med hjälp av en huvudvärkstablett och mineralvatten försöker övertala innehållet i min hjärna att återgå till normal storlek igen. En dusch och lite smink senare är jag nästan okej.

Vi tar bilen till marinan och möter upp hennes kille o hans kompis på mc. Tjejkompis är båtvan. Seglat varje sommar med familjens-båt van. Jag är obildad. Men fascinerad av segellivet.
När killarna pratar båtmotorer med någon snubbe tar vi en promenad längs kajen. Naturligtvis dras vi till den största finaste båten med segel. En sån man kan ha hela konferensen på.

Åh, en sån skulle man ha..säger vi och tittar längtansfullt på båten.
Bäst som vi står där och dregglar och drömmer om seglatser i Västindien, kommer en kille förbi och frågar om vi vill gå ombord och titta på den. Det är min chefs båt, förtydligar han när han ser våra tveksamma miner.

Vi går ombord. Träffar chefen. Kollar hytter och finesser. Tjejkompis slänger ur sig något klyftigt på segelspråk och jag anstränger mig att inte säga något alltför landkrabbigt. Vi provsitter invid vad-det-nu-heter-där-man-styr-båten. Rodret. Känns bra. Iallafall när båten ligger fast förtöjd.

När vi ska gå kommer båtägaren fram till mig och frågar vad vi tyckte. Jag säger att jag gärna skulle ha en sån båt. Men i valet mellan lägenheten o båt väljer jag att ha kvar lägenheten.
Han frågar om vi vill hänga med ut och segla någongång. Självfallet som mina gäster, förtydligar han, då vi utgår ifrån att han hyr ut den till företag ibland.Kompis och jag utbyter skeptisk blick. Får vi ta med två killar också? tillägger hon för säkerhets skull. Nä, bara tjejer, skojar han, fattar precis. Självfallet får ni ta med er killarna, tillägger han. Åk ut till mig så tar vi en sväng någon fin dag, säger han och ger mig sitt telefon nummer.

Fortfarande lätt tindrande med ögonen möter vi upp kompis pojkvän och hans polare för en latte på hamn restaurangen. Berättar att vi fått erbjudande om att åka med och segla. Pojkvännen ser skeptisk ut, tror att båtägaren bara vill få snygga tjejer ombord. Tills jag halar fram telefonnummret. Han håller det länge i sin hand. Ser på honom att han just i det ögonblicket skulle vilja vara en sån som såg snygg ut i bikini. Inte en vanlig svensk kille.

Dagen efter slår det mig. Hjälp, vad har jag gett mig in på? Jag kan ju inte segla. Tänk om jag gör bort mig? Har sönder nåt? Gör något oförlåtligt som att kalla tamp för rep? Frågar H exakt hur mycket man förväntar sig av en blondin man bjuder med att segla på en stor båt?
Inget alls, påstår han.

Hursomhelst det får vänta tills jag är tillbaks från resan. För jag har den magiska lappen med numret.

Thursday, May 10, 2007

robbie williams She's Madonna

Dagens överdrift

Ta såna där anti-magsjukepiller innan ni åker, sa mor. I förebyggande syfte. Tycker sånt mest är onödigt tjafs. Men delegerade uppgiften till Norrlänningen. Som istället för hälsokostpiller inhandlade Kolera vaccin till oss båda. Så nu måste vi liksom ge oss ut och sova i nån avlägsen osanitär by. Bafatt vi kan.

Wednesday, May 09, 2007

Single white female seeking..

Ny digitalkamera som ersättning för den exet tog med sig. Inför semestern. Har slutat önskedrömma dyr systemkamera. Behöver lätt effektiv kompaktkamera. Antingen nån som är extremt bra och hyfsat tålig . Eller en som ger hyfsad bildkvalitet men är extremt tålig emot sand o väder. Tips emotages tacksamt.

Mellanspel

MJ har hört av sig. Vill att jag ska lyssna på en ny bra låt. Fine. Det är mer slutet på sms:et jag har problem med. Tänker på dig varje gång jag hör den.

Tuesday, May 08, 2007

Mon weekend II

Fredag, resten av kvällen i korthet:

*Nostalgiska diskussioner om tiden då några av oss gick i samma klass. Samt oenighet hurvida det vore kul att träffa klassens snyggaste kille igen. Som enligt elaka rykten gubbat ner sig ordentligt i samboträsket.

* Söt kille. Iallafall tills han öppnade munnen. Jag brukar kunna finna något intressant i det mesta. Men redan halvägs in i hans långa föreläsning på temat toppningen i juniorlagen kontra den ursprungliga tanken med fotbollsklubbens stadgar, började jag få uppenbara problem med att behålla fokus och skärpa.

Blir räddad av kompis och hennes kille med polare. Prydlige korrekte pojkvännen som underhåller oss med att glatt berätta om när han och en kollega råkar hamna på bögklubb med storbilds-tv visandes alla möjliga skojiga saker. Där ser man.

* Champagne. Alldelles lagom kall, torr och gratis. Som självmant kom skuttande till oss. Precis som sig bör. Vi skålar och ler. Bara S försöker halvhjärtat ta reda på var den kom ifrån.

*Kvällens askungen. Det dansas. Som en tribute till det franska valet sjungs de franska stroferna i Lady Marmelade med extra inlevelse. Så plötsligt känner jag fast mark under ena hälen och inser att sko eländet på eget bevåg cabbat ner. Klacken har lossnat. Rymt. Faktiskt första gången det händer mig sådär. Blir sorti tillsammans med S, nynnandes en gammal visstrof "dansen gick på berg o backar...de slet ut både skor o klackar".

Mon weekend I

Fredag: Hem-å-hoppa in i duschen-klädbytarcirkus. Möta upp gänget bestående av gamla klasskompisar och lite annat löst folk som tillkomit senare. Middag på restaurang för att fira kompis födelsedag. Trerätters. Glamour Girl kör som vanligt med ostron till förätt. Efter viss övertalning från hennes sida hänger jag på. Mot löfte att hon äter dem jag inte får i mig. Har ätit det nån gång i Frankrike men inte riktigt vant mig*. Kunde ju vara dags att prova igen. Däremot lärde jag mig franska knepet. Att allt från sniglar till suspekta mollusker går ner med hjälp av målmedvetenhet,nybakad baguette och vin. Ibland mycket vin.

Vi droppar citron, snurrar loss ostronköttet från skalet med gaffeln och häller i oss det. Glamour Girl världsvan som alltid, jag lyckas hyfsat imitera henne. S ser skeptiskt på och kommer med uppmuntrande fantasifulla beskrivningar om slajmiga saker hon tycker ostron liknar.
-Nå, vad tyckte du? (Allas ögon på mig. Förväntandes en recension.)

Tar ett djupt klunk vin och hasplar ur mig något diplomatiskt om att det är en intressant smak. Mja. Glamour Girl tycker det smakar hav. Vad S tycker ska vi inte ens gå in på. Fadd havsvattensmak skulle jag säga. Som mamma sa när man var liten: Du behöver inte gilla allt. Men du ska smaka på allt så att du lär dig äta olika sorters mat. Det kommer du ha nytta av.
Tack mamma. Det har jag redan haft.

*"La poubelle de la mer" (Havets soptunna) som vi som inte gillade ostron kallade dem. Då.

Monday, May 07, 2007

Dagens Dumhet:" Krogägare frias från våldtäkt"

Jag har inte läst domen i sin helhet. Men om två killar haft sex med en 19 åring. Som sedan inte ville vara med längre. Som grät och bad dem sluta. Tingsrätten går med på att en våldtäkt har begåtts. Men att de utpekade gärningsmännen inte förstod att hon inte ville och därför bör frias.

"För hennes berättelse talar både hennes upprivna tillstånd efter händelsen och de skador hon hade. Men tingsrätten anser att det kan ha varit så att männen inte uppfattat att kvinnan motsatte sig fortsatt sex. De frias därför."

Vad är det för j-vla larv? Hur juridiskt korrekt den domen än må vara säger den två saker som jag vägrar gå med på.

Att män rent allmänt skulle vara ur stånd att förstå om en tjej vill eller inte. Som om män inte vore tänkande, kännande varelser. Hur han väljer att agera är en annan sak, men kom inte dragandes med att han inte förstod.

Att en tjej som gått med på sex förut, i synnerhet vildare lekar, får finna sig i att ingen respekterar om hon sedan säger nej. För bara fina flickor blir våldtagna. Resten får skylla sig själva. Kul signaler det sänder. Hög tid att dumpa den dubbelmoralen för gott.

Fokus borde ligga på hurvida männen i fråga kan ge en trovärdig förklaring på att de tolkade situationen som att hon samtyckte. Inte på hennes sexvanor. Ändra en otidsenlig lagtolkning.


http://www.aftonbladet.se/vss/stockholm/story/0,2789,1061360,00.html/
http://hd.se/inrikes/2007/05/04/krogaegare-frias-fraan-vaaldtaekt/

Friday, May 04, 2007

On the move

Checklista:

¤ Ny magisk kräm som ger klar och pigg hy
¤Brun utan sol
¤Fixade naglar
¤Skapliga klackar
¤Kläder som inte är minikjol (aningens säkrare att åka hem själv i )

¤De prefestiva telefonsamtalen, kompis bubblande av förväntan:

"Jamen asså det var säkert nästan ett år sedan jag åt grillad hummer sist. Jag måste bara ha hummer..du tror väl inte den kan vara slut då va?" (Wow, a whole year. Warcrime)

"Asså det blir du och jag och xx och yy och...äh vänta om jag säger namnen, kan du räkna?" (Kompis som är som mig. Fast ännu blondare.)

" Vad man ska ha på sig ja. Den eviga frågan. Tar nog inte d e n outfiten. Stället är inte classy nog för det" (Bortskämd glamour girl.)

Det kan bli kul i helgen.

Thursday, May 03, 2007

Amen asså...

Lejonets horoskop för maj månad:

"Gör allt. Som den typiska partypingla du är blir du bjuden på två kalas kring den 24:e. Sociala månen råder dig till att klämma in båda två. Singel? En skämtsam kille fångar din blick på en sportbar runt den 7:e.

Cosmiskt tips: Gå ut och klubba i mikro-minikjol den 5:e, under djärva Venus inflytande."


Kanske skulle ha tagit den där minikjolen ändå. Med tanke på att det ska klubbas i helgen. Fast frågan är om det är M eller Glamour Girl som ska vara den djärva Venus med dåligt inflytande.
Och vad sjutton ska jag på en sportbar och göra den sjunde? Vem spelar då?

Wednesday, May 02, 2007

Valborgsmässoafton in Suburbia

Man kunde klätt sig alldelles för kallt och hjälpt kompis valla utländska gäster på Skansen. Kunde man. Fast nä. Så det fick bli fest hos kompis. Suburbia. Medelklassland. Parplanet. Två inkomster, två barn-familjer med cross country eller SUV på uppfarten.

Ångestskapande käck grannsamverkan med brasa. Som vi var så välkomna att joina istället för att åka iväg till den där större majbrasan vi först tänkt. Lät ju bra att ha gångavstånd, framhöll kompis som hade släktingar i det området. Så det blev alltså:

Ingen häxblandning. Rosévin och senare öl. Nästan i smyg hållen för att inte menligt inverka på kommande generationers alkoholvanor. Kvarterets självutnämde hobbypyroman som glatt tömmer bensindunk över brasa, först efteråt blir tvingad av sin fru att dra dit brandslangen.

Vår vän experten. Som står en bit bort och ser på. Varpå han lankoniskt kommenterar alla fel pyromanen gör och vad han borde gjort istället. Som att pyromanen borde använt mer diesel och mindre bensin. Samt exakt hur skojigt kapoff det kan ta eld nu.

Räddar en knatte från att bli griljerad i elden och till tack får jag en sångbok under nosen. Av pedagogisk medelklassmamma som inte lärt sig innebörden av ordet nej. Vi börjar sjunga. Eller vissa sjunger med hög och vacker röst. Vissa andra som sjunger tonrätt men har gigantiska komplex för att sjunga offentligt står tätt tryckta intill den som sjunger bäst och försöker att smälta in.

Överlever "Vintern rasat.." och nån till. Sen tror jag att jag klarat mig med blotta förskräckelsen från att sjunga offentligt. Inte då. "För det där lät ju fint. Vi är ju några stycken så vi kan ju dela upp oss och sjunga i stämmor .." Flyr i panik tillbaks till festen som inte riktigt tar sig. Rosévin och allmänt livsgnäll med tjejkompis. Åker hem efter fyrverkerierna. Kryssandes sista biten mellan tonåringar med karaktärisktiska revirhävdande läten. Ö öa öö.. Ö öa öööö.. Både lättad och saknande att man måste vara vuxen och inte driva runt på stan...

Valborgshelgen

Fredag: En sväng förbi uteservering med kompis. Sedan "Att återvända", en Almodovarfilm med Penelope Cruz. Är så trött att det tar mig ett tag att räkna ut vem som verkligen var död och vem som faktiskt bara låtsades vara en vålnad. Om än en väldigt praktisk sådan. Som skötte markservicen. Kanske är spöken rentav avdragsgilla som städhjälp?

Lördag: Från början var det tänkt att jag skulle flyga till Lejonkillen denna helg. Ångrade nästan att jag ändrade mig. Är ju en sån här helg då många är med sina familjer och min känns långt borta, då vi inte bor i samma stad. Blir ju inte att man kan åka över på en fika när man känner för det och sedan åka hem. Kände mig sådär ensam och ynklig när alla andra åkte hem till mor*. Sådär som man bara kan bota med en tripp till Mammons tempel för lite antidepressiv shopping inför annalkande semestern:

*Smink ( Clarins nr11 Blonde och fuktsprej för flygplanstorr luft)
*Nya stora coola solbrillor som jag kan leka Nichole Richi i.
*Nytt fjortis hårband.
* Coold wax och kräm inför solresan . Sweet-talkar försäljningstjej. Nämner i förbigående Norrläningen och ordet otrimmade ögonbryn. Får en bunt gratis ex och uppmaningen att "plåga honom ordentligt". Det ska jag. Han har själv bett om det..

Provade även minikjol. Med betoning på mini. Som är inne nu. Gjorde ett allvarligt försök att vrida kroppen runt min egen axel för att kolla in kjolen bakifrån utan spegeln. Misslyckades. Konstaterade att rätt storlek satt aningens tajt. Misär. Stod inför dilemmat att köpa minikjol en storlek större nu och inte vilja ha den. Eller köpa en storlek för liten och gå ner. Funderade på när man egentligen skulle använda minimalistiska kjolen. Som ser okej ut framifrån. Som man får snygg häck i. Man böjer sig lite lätt fram. Ah, nä. Inte riktigt de signaler man vill sända ut i det offentliga rummet. Tar ett sorgset farväl och hänger tillbaks den.

Sedan hem till kompis och göra guacamole och diverse barbecueåser med sherry** och konjak i. Kompis föräldrafria hus. Grilla med vänner. Vi blir lite överambitiösa och slänger ihop en extra förätt och chokladtårta. Det är ju lite prestige det här med att laga mat, fast oftast kul. Vi blir ett litet gäng. Däribland någons kompis Ch som just separerat från sin tjej. Som det inte direkt gör ont att titta på om man säger så. Jag har spridit ryktet att jag är totalt ointresserad. Bäst så. Men artig som jag är tar jag på mig den nya vita toppen. Sånt han visst råkar gilla. Hans ex har strösslat runt rätt mycket T.M.I*** om den killens smak under ett par utekvällar då vi sprungit på varandra i vimlet. Kan inte låta bli att småleende undra om han har någon aning.

Vi pratar resor. Han ska också iväg snart. Ensam om han nu måste. Säger han halvt på skämt halvt på allvar. Han är trevlig. Social på det där sättet som killar som har lätt att få tjejer ofta är. Lite lätt playervarning. H brukar prata om att det är något i blicken hos vissa, en fallenhet för det här sociala spelet.

Men ändå liksom. Han har just separerat och verkar så tillfreds. Finns det inte någon etikettsregel som säger att det måste gå en viss karenstid mellan det att man flyttar ifrån sin tjej till det att man börjar leta nytt ressällskap bland bekanta. En tid då även manchokillar förväntas fejka åtminstone lätt nedstämdhet?

*Jodå jag ringde. Men det är inte samma sak.
**Too much information. Information om folks pojkvän som du varken frågade efter eller ville ha och nu måste försöka förtränga nästa gång du träffar honom.
*** Här uppstod diskussion om spritens hållbarhetsdatum. Tvistemålet löstes smidigt med provsmakning för "kökspersonalen".

Tuesday, May 01, 2007

Dagens dissning

Gymnastikläraren som tafsade på småtjejerna han fick betalt för att vara lärare åt. Vilket ger vilkorligt och dagsböter. Billigt och bra. Kan bara hoppas att Aftonblaskan hittat på hans kommentarer, för den som resonerar så borde det vara koppeltvång på.

"Läraren kladdade på flickor i puberteten under flera år. Han erkänner att han rört flickorna men säger att han inte haft för avsikt att ofreda dem."

"Jag är sydländsk i mitt agerande, säger han."

Jomenvisst. Spä på fördommarna du bara. Själv är jag Hemstadsmässig i mitt agerande. Vi hade också en gymnastiklärare som gärna kom in och "pratade taktik", med oss i omklädningsrummet innan hälften fått på sig kläderna och var allmänt jobbig. 30 årig snubbe som tyckte han hittat det perfekta jobbet. Fast vi var äldre än tio åringarna i artikeln. Gick första året i gymnasiet.

Hade dessutom en tjej i klassen som gått ett år på amerikansk highschool. Lärt sig lite idrottslärarpedagogik och att bli grymt duktig på basket. Hon satte ett långskott i bakhuvudet på läraren. Inte så hårt att han föll död ner, bara så pass att han fattade vinken. Sen fick vi en ny lärare som konstigt nog aldrig behövde komma in i omklädningsrummet och prata taktik.

http://aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,1058171,00.html