Imse Vimse

I fikarummet i morse. Trött och med huvudet fullt av jobb närmar jag mig fruktfatet. Där en väldigt liten, väldigt gul spindel glatt klättrar runt. Just som jag ser mig om efter något lämpligt tillhygge att fånga den med ropar kollegan att det ringer på mitt direktnummer och jag rusar tillbaks för att ta samtalet jag väntat på.

Blir indragen i jobb. Glömmer därpå raskt bort den lille gule. Knallar tillbaks, tar en frukt. Hinner sätta i mig hälften innan jag plötsligt kommer ihåg odjuret. Går tillbaks och kollar. Kollar noga. Han är borta. Puts väck. Då är frågan...

1. Satt han gömd i frukten jag just satt i mig. Isåfall är han ätlig? Kommer han att bita mig inifrån?

2. Liftade han med till mitt skrivbord och ligger där i bakhåll med ett ondskefullt leende. Redo att bitas när jag minst anar det?

3. Är han i själva verket en hon. En gula änkan just nu i färd med att grunda en ny spindelkoloni i fikarummet?

4. Hittade Mellanchefen den och dödade den, hence dagens regnskur?*

5. Och sist men inte minst. Exakt hur giftiga är pyttesmå ljusgula spindlar? Är det här bleka dödens minut? Mitt sista blogg inlägg? Gaah...



* Det sägs ju att det börjar regna om man dödar en spindel.