Dejten

Jodå. Strålande väder. Gå långpromenad i vacker park as first part of date-väder. En Ninde som tyvärr inte hunnit färga ögonfransarna. Hata att omsorgsfullt behöva applicera vattenfast mascara in pre-date. mode.¤ Bara hata. Men ibland har man inget val. Men attans vad snygg jag var i håret. Iaf. En Hemstadspojke av årsmodell ett par år äldre än mig. Fullt godkänd casual stil.* Jo, jag vet vem han är. Vi har gemensamma bekanta. Men inte mer än så. Trodde jag.



Det var tydligen fel. Enligt honom hade vi lekt ihop en sommar någongång i forntiden. På nåns lantställe. Kan inte direkt säga att jag minns det. Måste ha förträngt att vi tydligen låste in efterhägsne grannkille X i en liten fallfärdig lada och annat han berättade. ** Antingen gjorde jag redan då ett outplånligt intryck. Eller så är det snarare det faktum att dejtkillen är några år äldre som gör att han minns det jag inte minns.






Men dejtkillen då? Jo. Trevlig. Varm person. Lite lagom storebroraktigt retsam. Men jag och Hemstadskillar. Nja. Very much nja on that.


+ Jordnära. Killar för vilka ord som "pannrum" , "snöskottning" och "tina upp frusna vattenledningar" är mer än bara abstrakta begrepp.


- Viss fördel med killar som är såpass avtrubbat Storstadsvana att de inte ideligen förbluffas över " hur mycket folk " det är här.

+ Rankar en som värsta snyggt glamorösa Citytjejen även om han inte ens under pistolhot skulle kunna redogöra för hur det går till. Och efter att ha sett hur vissa Hemstadstjejer ter sig ut på Fejjan# numera är jag böjd att hålla med honom. Am fecking Fabulous. I jämförelse.

- Ser dig som värsta Snygg in da City tjejen. For real. Kommer att tro att du kan hålla samma standard i längden utan att investera i mer än billigaste schampot och smuligt smink från byns ICA. Kommer ha noll förståelse för varför du inte vill klippa dig hos Bettans-kusin-medhundtrimmern-nästan-gratis så att det blir mer pengar över till hans nya storbildstv. Typ.



+ Van vid och tycker om djur. Som i även den sortens djur som inte åker tunnelbana. Samma favorithundras som mig. Dessutom seriösa planer på att skaffa sådan som hund nr 2.


- Det finns en gräns för hur länge det är kul att prata hund och Hemstad. Faktiskt.

- Bara en Hemstadskille kan trassla in sig så i lovprisandet av kuperad terräng. Heh. ***

- Hemstadskillar som inte hängt på den traditionella flytten-direkt-efter-gymnasiet brukar ha svårt att rota sig på längre sikt i Storstaden. Tyvärr.

- Jo trevlig. Och mysig och uppförde sig exemplariskt och.. nä. Inte egentligen-helst-vilja-slita-av-kläderna-nivå. Alls. Tyvärr.¤¤ En trevlig kille i ett nötskal. Bara.¤¤¤

¤ Och annars också faktiskt. Får alltid lite fjortisvibbar in a bad way av det. Permanentfärgning är bara såå mycket bättre, sitter snällt där den sitter så länge den sitter. Typ.

* Eller jävligt bra för att vara Hemstadsindivid av manligt kön.

** Dock rätt säker på att grannkillen överlevde incidenten utan att bli alltför svårt traumatiserad. Detta baserar jag inte bara på det faktum att han framgångsrikt lyckats både gifta sig och föröka sig sedan dess. Utan dessutom på det faktum att han hälsade glatt när vi sågs på niornas återträff för ett antal år sedan.



*** Komplett med lyriska recensioner av kullarna norr om Hemstaden, där min släkt bor. As opposed till den något plattare del han bor i nu som ligger en bit söder om. Som inte sägs vara lika vacker. Eh.

# Okej, nu är jag lite orättvis här. Kanske inte direkt Hemstadstjejerna. Mer tjejerna som aldrig lämnade småbyarna utanför Hemstaden jag syftar på. De som fortfarande klär sig och sminkar sig som de gjorde i gymnasiet. Fast det gått minst 25 kilo sedan dess. Typ.

¤¤ Höga krav you say? But of course, I say.

¤¤¤ Och har vi riktig tur betyder kram och "det här var jättetrevligt", just det. Vara vänner/rinna lite ut i sanden nivå. Inte I will stalk thee until hell freezes over- nivå.