Den var en sen kväll. Borde egentligen gått och lagt mig för länge sedan. Avslutat lite jobb och skulle bara kolla av privatmejlen lite snabbt. När jag hittade den där påminnelsen om att det var dags att beställa nya linser.
Så ypperligt snällt av dem tänkte jag. Övervägde att ta det en annan dag men vafan. No time like the present. Just do it and get it over with. Kan ändå inte använda samma länk två gånger och orka leta upp sidan nästa gång och..
Så jag klicketiklickade. Beställde. Nöjd med min nya effektiva giv gick jag och la mig o glömde genast hela saken. Tills jag häromdagen började få en gnagande känsla av att något var fel. Jo, jag hade ju kommit ihåg att beställa nya linser. För en dryg vecka sedan.
Linser som brukar komma dagen efter. Nu satt jag här. Snart utan linser. Hm. Och det var då det slog mig. Jag klickade bara på länken. Jag kollade aldrig adressen de skulle skickas till. Mierda. Det kunde väl inte..? Jodå.
Efter att ha satt diverse släktingar i arbete lokaliserades till slut linspaketet. I en sedan länge översnöad brevlåda strax utanför Hemstaden.
Nu är frågan. Hur klarar engångslinser i vätska minst en veckas väldigt minusgradigt uteliv? Är det ens någon idé att be någon skicka dem vidare? Om jag ska reklamera dem. Kan jag på något trovärdigt sätt skylla på Storstadsposten då?* Och frågan framför allt. Hur i helafriden lyckas jag hamna i såna här situationer till att börja med?
* Som jag och mina grannar har ett horn i sidan till eftersom de emellanåt är så dåliga på det där med att matcha rätt brev med rätt brevlåda.
Update: Paketet med linserna framme. So far so good. Nu hoppas vi att de klarar morgondagen. Kan bli lite småjobbigt annars med tanke på att jag har en enda ickefryst lins kvar.
Update II: Andra dagen med de-frost linser. Verkar gå att använda trots allt...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
6 comments:
Hmm. Kallt kanske är bra. Kanske hade det varit värre om det skett i sommarhettan. Hoppas jag.
Ptja, du kan ju alltid hävda att du faktiskt befann dig på rätt adress men att de anlände djupfrysta. Linsföretaget torde ju ansvara för transporten hem till dig. Msn00b - lurendrejaren. Och nej, våga inte använda dem, don't you dare. Tänk frysta hallon vs färska.
Reklamera! Försöka kan man alltid.
Asch - dom överlever nog. Jag lyckades uppliva en lins jag lagt utanför burken en gång som hade torkat ihop till storleken saltkorn... ner i vätskan bara. Väntade några timmar, och sesam öppna dig - in med linsen i ögat. Inga problem. (Kanske skavde lite, men jag kan väl för sjutton inte åka och träna i glasögon... eller...)
Klarar linsen ökenklimat, dvs ingen linsvätska, så klarar dom säkert kyla också...
Prova med att ringa dom och spela dum liten oförstående flicka.
"Hur kunde dom hamna på fel adress ?"
Fråga om dom klara kyla och om dom går att reklamera på grund av att dom är frysta. Fungerar alltid för mej, jag är bra på att vara liten och oförstående.
Kim: I guess so...
msn00b: He he jo. Var inne på någon vagt "transportören står för risken" fundering där he he... Men hoppas det inte ska behövas.
Peppe: Sant. Fast i ärlighetens naman är jag mycket mesigare privat än i jobbet...
Vindvirvel: Ha ha jo. Har haft samma märke av engångs både i Sahara och sovit i dem o överlevt..;)
Plasmider: Liten och oförstående flicka? He he den gamla klassikern för en blondin, komplett med oskyldig blick och allt. Lite småtrött på den rollen just nu bara. Så hoppas slippa..;)
Post a Comment