Idag

När du får oväntat besök sker det naturligtvis samtidigt som du bestämt dig för att titta igenom den där högen av gamla kläder som skulle rensas ut. Där du full av nostalgi bestämt dig för att prova den där gamla kjolen från en länge sedan preskriberad ungdomstid i Hemstaden. Den som måste ha krymt en aning på alla håll, om man så säger. Då ringer det naturligtvis på dörren och du får kasta dig efter ett par gamla jeans att dra på dig.

Där ute stod en blond Hemstadskille. Han skulle betala arrende. Med sig hade han pengarna. I en skokartong under armen. Prydligt märkt "arrende pengar". Rätt uppenbart inte mig han skulle ha tag på. Han var lika glad ändå, och pratsam. Och nej, jag bjöd inte in honom. Jag lät honom bara stå kvar utanför dörren och prata älgstammens utbredning väldigt länge innan min telefon ringde och jag blev av med honom.