Söndag

Springer på stan halva dan. Lunch bestående av fettfri youghurtglass och mineralvatten med päronsmak. Bafatt det är sol.

Handlar med lite prylar till Killkusinens mormor som varit krasslig ett tag. Hjälper henne att fylla i formulär hon ska ha med sig till doktorn. 9 A4 sidor skapligt integritetskränkande kryssfrågor, formulerade på krånglig läkarsvenska i liten text. Som något stolpskott till vårdmänniska tyckte det var en bra idé att sätta i händerna på någon över 80 år och tro att hon fixar själv..


Jag översätter till svenska så gott jag kan och Killkusinens mormor svarar lydigt. Det är onödigt krångliga frågor, sånt som är tänkt att underlätta och spara tid för vården men inte för patienterna. Sedan att integriteten får stryka på foten gör tydligen mindre. Jag blir mer och mer upprörd men försöker att inte visa det. När jag blir gammal vill jag inte vara beroende av mina anhöriga för att få hjälp att besvara vårdfrågor av väldigt personlig natur. Det känns fel. Mormor är så tacksam för hjälpen att jag blir alldelles rörd. Hon tillhör den gamla generationen. Den som är tacksam och ska göra rätt för sig jämt, som inte gnäller i första taget. För det var värre förut. Under kriget.

Antagligen blir det ändring på vårdrutinerna när 40-talisterna dundrar in som äldre-äldre. De kommer inte att foga sig lika lätt. Kommer hytta med sina små russinnävar och kräva en massa saker. Som frågeformulär de faktiskt klarar att fylla i själva.

Jag visar upp nya kappan jag har med mig för att höra vad hon tycker. Mormor blir stormförtjust över att bli frågad om råd. Riktigt uppiggad. Hon älskar mode, har jobbat med det. Tydligen har tanten själv varit och handlat vårjacka. Snygg sak. Sedan hämtar hon olika byxor för att jag ska hjälpa henne att kolla vilka som passar till...

Har med mig skaldjurslasagne som vi käkar. Mormor ska naturligtvis betala. Jag vägrar. Tillslut godtar jag en kompromiss, att hon ska betala i sockerkaka nästa gång vi ses. Hon piggnar till och är väldigt pratsam, blir längre än vad jag tänkt. Vid halvåtta tiden är det jag som trött måste slingra mig hemåt för att hinna med allt. Blir mycket denna vecka. Med nattgäst och allt.

S har hunnit ringa två gånger på mobilen. För att övertyga mig om att jag ska övertala henne om att gå med på en fest en kompis till oss ska ha. För hon vill gå. Men inte utan mig. Det är ungefär som när man gick i skolan.