Förutom att fantisera om att kasta dem i huvudet på ICA personal som inte kan sitt jobb?
Man rostar dem. I ugn. Skär ett litet kryss i toppen först bara för att undvika missöden. Sen trycker man ned dem i en bädd av grovsalt i en långpanna. In i ugnen. 225 grader. Tills de är mjuka men inte stenhårda. Nånstans runt25 minuter i vanlig ugn. Sedan skalar man dem och äter med lite citronsmör. Eller också flyttar man till ett mer matciviliserat land där man kan köpa en strut nygrillade kastanjer på väg hem en mörk höstkväll som alternativ till sunkiga sibylla rullar. Kanske något för veg.rörelsen att starta upp?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
9 comments:
Nu sitter jag och dagdrömmer om att pricka alla inkompetenta tjänstemän jag möter med kastanjer. Särskilt vhs. Jag har en hel container med kastanjer dedikerad till vhs. oh the pleasure...
Lustigt, jag åt precis kastanjer i förra veckan, för första gången någonsin. Det var gott. Jag som trodde man bara kunde leka med dem..
Hahaha! Jag älskar din inledning.
Liz: Gör du rätt i: Positivt tänkande kallas det visst. Frågan är om man inte bör rosta dem, fast lite för länge. Tror de blir ännu hårdare ammo då ;)
Katten: Ha ha du ser. Välkommen in i klubben! :)
Peppe: Great minds think alike ;)
Rekommenderar Finland och England.
Royal
Rätt kul förresten, barnen hade plockat maaaaaasssor av kastanjer när de var här och vill tillaga.
Jag hade inte en aning och skickade glatt med i varsin påse hem till Mamman.
Tänk att vi har våra kastanjeproblem på olika sätt.
Men för mig är det inte längre ett problem, snarare en glad tanke att de ligger överallt i ett hem som inte är mitt :D
ohhhhhh
rödspätta lindad runt kastanjepuree och kokt i vitt vin.
gaaah
Om du flyttar så hänger jag fan med.
Ååååh! Jag läser och jag lär! För övrigt så kan jag avslöja att jag inte besöker Lidl särskilt ofta (deras vegetariska utbud är inte mycket att hänga i granen). De har dock billigt och gott hundgodis och deras vitlöksbröd är 100 gånger smarrigare än det som finns på Ica runt hörnet.
Royal: Elakt av dig, elakt..ha ha.
Kommer fortfarande ihåg hur man som liten glädjestrålande kom hem med vad jag och syrran trodde var "massa goda svampar". Bara för att höra en allvarlig vuxen förklara att man inte alls kunde äta dem. Eller iaf inte skulle må så bra om man gjorde det...
msn00b: Åh. Gaah. Vill ha...
Ok. Hör av mig när jag snubblar på det där vitkalkade drömhuset i Provence då..;)
Kim: Aha. Inte så stort behov av hundgodis att jag vågat mig in dit. Än iaf..
Post a Comment