Nyårsafton 2009

Nyår i Kuststaden. Brukar dela min tid emellan två fester normalt. I år blev det en väldigt kort visit på fest 1. Som verkade lite trött. Lite avslagen. Full av folk jag klarar mig utan att spendera flera timmar med igen. Som killen som kallade mig "liten docka" och annat dumt vid en tidigare Kuststadsfest. Kändes fullt tillräckligt att småprata lite med några utvalda o sedan dra innan den festen riktigt fick upp farten.



Sedan dra till vidare till Festen. I en stuga vid havet. Till...



* Oxfilé med kantarellsås. As usual. Hade iofs föredragit gratinerad hummer. Men jag är inte den som är den.


* Nytt för i år förutom sedvanligt tolvslagsbubbel även småflaskor med bubbel istället för drinkar. Underbart för oss som hellre dricker bubbel än konstiga likörer/aperitifer. Helt klart en idé värd att upprepa.


* Dresscode: Den lilla svarta. Förstärkt med den Stora svarta Täckjackan ute vid tolvslaget. Am done freezing on new years eve.


* Ett kraschat champagne glas av typen det bara fanns några av. Självfallet inte mitt fel. Den som är dum nog att ställa ett lätt självmordsbenäget champagneglas sådär nära kanten får skylla sig själv om han hoppar. Syntes ju lång väg hur han bröt ihop när nån kille traschade en av hans släktingar tidigare på kvällen. Var bara en tidsfråga. Sådeså.


* Tensions. Mellan två personer som är släkt men inte drar jämt. Alls. Vill man vara snäll kan man säga att han är bohemisk och hon ekonomisk. Vill man inte det säger man att han är en ständigt vandrande ekonomisk katastrof och hon är en moralistisk snåljåp. Förvånar mig att de alls umgås.


* Uncomfortable silence. Några vid bordet diskuterar det oerhört förvånande i att nåns grannar tydligen har fått "ett tjockt barn."


Person 1: Ja, pappan har man sett. Han är ju som en sticka iaf. Men mamman är väl inte tjock hon heller va?

Person 2: Nej, alltså hon är smal. Fast normal. Tränar och så. /tankepaus/

Hon ser ut ungefär som Ninde¤ i kroppen..


Detta illustreras av att hon pekar ogenerat på mig. Varpå alla, precis alla, i hela rummet vänder sig om och granskar mig ingående. Precis hur pinsamt som helst.


* Systersnubbens kompis. Som länge haft ett gott öga till mig. Ju högre promille dessto godare. Vid middagens ville han höra mina åsikter om livet på landet. Vid dess slut ville han veta hur många barn jag ville ha. ¤¤


* Vintervackert snölandskap komplett med utejulgran och gnistrande istappar. Iskall skumpa. Fyrverkerier. Stå utomhus och räkna ned. Kasta en blick in genom fönstret. Där tv:n står på. Med Ring, klocka, ring och en egen nedräkning ingen av oss satt inne och lyssnade på. Skålande. Raketer. Nyårskramar. Tysta nyårslöften. Framförallt. Att bli snällare mot mig själv. Inte jobba ihjäl mig det här året. Träna mer. Andas mer. Slarva mindre med att äta även om jag har mycket att göra.


* Kvällens skenet bedrar. Prydlig, ordentlig liten tjej. Som ser hur präktig ut som helst. Sin firmas klippa när det gäller det ekonomiska. Stenkoll på tusen skatteregler. Som efter några glas glatt berättar hur hon nu äntligen fått körkortet tillbaka. Det som varit indraget. För att hon kört som hon själv sa "lite för fort" med nya bilen. Ungefär den sista person i rummet jag hade gissat det om. But then again, this year Hell really did freeze over.


* Höra ljudet när mobil-inboxen kraschar under tyngden av alltför många sms. Försöka få iväg svar. Samtidigt som ungefär halva Sveriges befolkning försöker sig på samma sak. Över samma bristfälliga nät.


* Norrlänningens kusin. Vars "God Jul-sms" väckte mig 07.00 på julafton. Luttrad hade jag mobilen på ljudlös på nyårsaftonsmorgonen. Första sms från honom iaf. Som hade en lugn nyårsafton framför sig på annat håll. Men gärna ville ses på nyårsdagen, innan jag åkte tillbaka. Kanske åka pulka med honom och hans syskonbarn på nyårsdagen?

Jag säger vi får se. Tidiga förmiddagar är inte min starka sida. Inte den efter nyår iaf. Nyårsdagen är jag kanske inte den mest überpigga versionen av mig själv. Känns som nog utmaning att hasa upp, ta en dusch och ladda för att gå promenad med syrran och utmana Systersonen i snowracingbacken först när nyårsdagen övergått i eftermiddag. Umgås med de mina. Bara ta det lugnt innan jag ska köra hem.




Sedan i sanningens namn inte sådär sugersugen på att träffa hans syskonbarn heller just nu. Eftersom en av dem fortfarande var lite småkrasslig i sviterna av vinterkräk. Just den knodden som av någon anledning är superförtjust i mig. Vore ju lite typiskt att få det och behöva vara hemma första arbetsdagen efter nyår. Så jag tackar nej. Skyller på tidsbrist. Vi tar det en annan gång. End of story från min sida. Så inte ifrån hans. Nejdå.



Först ett sms med hur jag verkligen missat något idag. Att det var jättehärligt ute i solen. Svarar att det var härligt ute här med. Att vi får ta det en annan gång.



Tror ni han ger sig? Nejdå. ett par timmar senare får jag nästa sms:



"-Hej! Synd att vi inte hann träffas. Hoppas att åka till ...(Storstaden) så vi kan träffas......"



WTF? Sen när förvandlades han från en cool kille till att bete sig som en jobbig efterhängsen tjejkompis? Gillade honom bättre när han bodde på sin fjälltopp i norr. Den här flytten söderut till Kuststaden kanske inte var så bra för honom ändå.







¤ Ja hon sa så. Fast mitt förnamn

¤¤ 5 stycken kanske är lite att ta i. Men tänkte det skulle avskräcka honom lite.