Fredag:
Djurgården med jobbjippo. Frågesportiga fånigheter. Förtäring. Uppvisning av glatt ansikte. Trevliga kollegan som föreläser om den där båten vi passerade på vägen ut. Den med 2 x 275 hk. Sådär som han ofta gör. Pratar expertmässigt om tekniska finesser. Jag lyssnar med ett halvt öra. Ser mig omkring i den gamla kungliga jaktparken. Lummig och vacker. Fast just ikväll är jag inte på humör. Allt känns tomt. Ihåligt. Som om lite av min drivkraft försvann i och med allt strul som förekommit på sistone. Eller också är det bara sommaren. Rastlösheten. Och de härliga rid och joggingstigarna som får en att bara vilja dra iväg.
Lördag: Langos och Die Hard
Först en tur förbi Kungsan och kollar in bilvraket de använde i reklamen för att pusha för filmen. Sedan går jag och Tjejkompis att se Dö Hårt 4. En film där man direkt kan skippa det kritiska tänkandet. Inte fundera över vad som är rimligt att göra med ett stridsflygplan osv. Istället ska man garva åt gamle Brucans försök att förstå den nya tekniken. Gilla saker som brinner upp i hissschakt. Samt filmen igenom tänka..åh vilken söt liten hacker-hjälte, en sån vill jag ha som kompis när min dator strular. Jodå det funkar. Kul på jippiee kayay nivå.
Uteservering på medis. Träffa några bekanta . Liten pubrunda men hem tidigt.
Söndag: Tröstshopping
Småtrist lite smådeppig dag. Som gjord för Storstadsterapi de light-shopping. Som varje flicka vet görs bäst med en tjejkompis som har en storlek större än dig. Men som ändå är avslappad nog att kunna småretas med. Som S. Så vi går på jakt i readjungeln.
Vi passar i olika färger. Vilket slutar med att hon övertygar mig att prova sånt som hon skulle vilja ha men inte passar i och tvärtom. Vi gräver oss ner genom berget med udda storlekar. Konstaterar att jag inte kan ha XS och hon inte behöver L. Hugger varsin provhytt brevid varandra och fnissar oss igenom ett antal provningar under kommentarer som ett par omogna fjortisar ungefär. Det både roliga och småläskiga med S är att hon är en sanningssägerska. En av de få jag känner som skoningslöst avfärdar det hon inte gillar. Även det som råkar sitta som kläder på hennes kompisar. Å andra sidan vet man säkert att något sitter snyggt om hon säger att det gör det. För hon är inte typen som säger sånt för att vara snäll.
Sen går vi hem till henne och fikar. Sitter på hennes gård och solar. Grannungen kommer förbi på skateboard. Uppenbarligen så tråkig dag med alla kompisar bortresta att han ser sig tvungen att visa oss lite tricks. Så att vi kan beundra och säga "va duktig du är". Han anförtror oss att han kan fler tricks. Fast då måste han ha en bättre bräda. Som Storebrors. Som han inte får låna för att han är för liten. -"Ja, men snart blir du gammal nog att låna den. Men vi kommer fortfarande vara för gamla för att åka skateboard" lägger vi till.
Killen blir tvärtyst ett par minuter under det att han begrundar detta. Sedan skiner han upp.
Berättar han minsann sett folk som varit "typ skitgamla*" skejta på Fryshuset. Så han tycker att vi gott kan börja..
*"Typ skitgamla". Visar sig vid närmare efterforskning (hans förälder) vara folk i 35-40 års ålder. Som tydligen var gamla nog att ha skejtat sedan förra skejtvågen och fortsatt. Heders till dem säger jag bara.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
7 comments:
Langos vid Medis? Gott.
Din S låter helt perfekt. Jag älskar sanningssägare, men de är så jävla ovanliga. Håll hårt i henne!
Säger som Sandra, "smakråd" måste våga ha en egen åsikt, ja-sägare är inte mycket att ha i en provhytt.
Det är skönt med människor som säger exakt vad dom tycker. Bara det inte blir alltför sanningsenligt, några vita lögner måste man ha i sin arsenal. Om man skulle säga precis vad man tyckte i alla situationer, så skull man ha måååånga fiender/ovänner. :)
Är det bara i mig det skär i hjärtat när jag läser om frågesport-fånigheter?
Min generella åsikt är att de som tycker det är de som aldrig vinner. Själv älskar jag dem. Tror inte jag förlorat sen Peter LeMarc hade hår...
Tror jag har en skateboard som jag köpte i England när jag var 14 nånstans i en garderob...
Skulle nog inte gå ut på stan med den men det vore kul att prova igen
sandra:Jepp, nästan lika gott som kompis hemgjorda..
S är underbar ibland. Ibland önskar man att hon var lite mindre brutal emot vissa människor. Men gillar henne hursomhelst :)
gina: Jo som smakråd är en sanningssägare guld värda. Dessutom är jag oftast mest kritisk själv..:)
rollx: Men håller med. Lite takt o ton, även fast sanningen oftast kryper fram till slut...
haddock:..och jag är bara sur för att jag missade att lära mig det däringa när jag var liten och orädd..ha ha..
Kanske dax att ta dig en skatetur då :)
a: För att det inte ska skära i hjärtat alltför mycket..
Låt oss klargöra:
Det finns två typer av frågesporter. De som är ett utmärkt tidsfördriv (läs de som jag spikar utan problem).
Och sen finns det de där andra. Fåniga. Där jag fastnar på en nautisk fråga och inte vinner. Hmpf.. ;)
Post a Comment