Semestersammandraget

Jo jag lever. Fast mest IRL numera. I samma stund som jag började min semester vred någon däruppe på de gudomliga kranarna. Ösregn. Sådär så att man nästan övervägde att komma krypandes tillbaks till jobbet och försöka deala till sig en annan vecka. Misstänker starkt att det i själva verket var Mellanchefen i maskopi med Vädrets Makter. För att dölja sin fula plan kom han in och önskade mig trevlig semester och var nästan vänlig. Men mig lurar han inte.

Man har väl varit med förr. Således styrdes kosan emot Kuststaden. Där vädret iaf växlar. Så det blev stunder av sol.

Festen:
Hållen av mig och kompis. I lånad sommarstuga. Nyrenoverad lånad sommarstuga*. Innan de åkte och lämnade stugan i vårt våld frågade ägarens gamla mamma mig vad vi skulle hitta på när vi var där. Jag log sött och svarade sanningsenligt "att vi tänkte ordna en riktigt vild fest och nästan riva stället." Ett ögonblick såg hon faktiskt tveksam ut. Men vårt artiga sätt och änglalika uppsyner lurade henne. I hennes värld skulle inte två såna välartade töser kunna hitta på något dumt.

I väntan på att vår egen musikanläggning skulle anlända upptäckte vi att sommargästerna i stugan en bit bort redan kört igång. Man kunde höra basljudet genom skogsdungen. Vi övervägde starkt att gå dit och klaga. Be dem visa lite hänsyn och höja musiken lite.

Festen blev en hit. Trots att det dök upp ett par extra själar. Som kompis granne. Nybliven singel som kunde behöva muntras upp (och agera chaufför åt halva styrkan). Annan bekants grovt utråkade systerdotter i tonåren. Som vi i en akt av Goodwill** lät vara med på festen.

-Får jag ta kort på dig till min blogg ? Frågar hon försynt. Såklart hon får. Sedan hon pedagogiskt förklarat för mig att en blogg, det är en slags dagbok på nätet. Så nästa gång du möter någon som: "aldrig läser bloggar, mest använder datorn i jobbet". Se upp. Det kan vara en hemlig bloggare. Däremot kanske det inte var så smart av mig att låta henne sova över. Med kameran. Var fasen tvungen att smyga upp och duscha och fixa till mig först av alla för att inte förlora min status som förebild.


*Som trots mina onda aningar fortfarande står kvar. Om än med en piffigt omdekorerad stolsdyna och dartpilar på udda ställen. Då kombinationen lånad+nyrenoverad+fest verkade aningen olycksbådande, vidtogs försiktighetsåtgärd 1A (låsa in allt av värde. Innan.)

** Jomen jag minns hur det var. Att bo på landet. För liten för att ta sig någonstans. Hon följde mig som en liten beundrande skugga. Och det kändes både smickrande och lite läskigt.