Jodå, det är skönt att komma tillbaks till Hemstaden då och då. Andas renare luft. Träffa släkt och vänner. Åka på mellandagsrea och springa på gamla kompisar från förr. Han som gick på samma skola och åkte samma skolbuss när jag var liten är i ropet nu. I reportage i lokaltidningen. I posters över hela stan. Ny skiva som ska lanseras. Och ett tag överväger jag att gå ut på någon av de klassiska dagarna efter jul då folk går ut i Hemstaden och jag vet att han spelar.
Glad att det går bra för honom. Han har förtjänat det. Brukade möta honom på väg till musikskolan med gitarr i nypan. Och jag med tvärflöjt. Det minns han fortfarande. Han var den ambitiösa av oss. Jag ville bara spela The Rose och annat trams. Sen slutade jag för att bli den nya Malin Baryard. Som jag inte blev. Skramlade ihop en låda som står och samlar dam på mitt gamla rum nu. Med rosetter och plaketter. Som jag går hem och tittar på för att muntra upp mig. Sen åker jag och hälsar på lite folk jag inte träffat på länge istället. Få lite uppdateringar ur deras liv. Och fika. Kokkaffe. Som är en sorglig bristvara i Storstaden.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Djeez. Kokkaffe? Var ÄR du ifrån egentligen?
emster: Obygden och det är inte supervanligt ens där... Gäller att ha de rätta kontakterna. Släkt på landet med vedspis du vet ;)
Nu till det vi alla undrar: spelar du fortfarande tvärflöjt?
Kim: Ha,ha nej, tyvärr. Även om jag ibland leker med tanken på att spela lite igen. Har dock inte kvar den bättre flöjten som jag bara hyrde heller utan bara en halvskruttig basicvariant nånstans..
Post a Comment