Dagens: Allt Är Relativt

Jo, jag får ett par tusen tillbaks på skatten. Jag var nöjd och glad. Tills jag pratade med min vän Norrlänningen. Som enligt egen utsago "också får lite tillbaks". Lite = 16 000. Fan.

Saker vi lärt oss i helgen...

1. Att svart mjölk också är mjölk.

2. Att Frozen Strawberry Daquiri inte är någon patentmedicin mot för mycket jobb. Men ett bra försök.

3. Att en viss tjejs prydlige kille piercat bröstvårtorna. Och att det är jäkligt praktiskt enligt henne. *

4. Att Tommy Lee Jones fortfarande är en klar favorit. Stentuff. Fårad. Übercool. Som i "No Country For Old Men." Med replikskiften som:
Lagens väktare junior:"-It sure is a mess, ain't it sheriff?"
Sheriffen (Tommy Lee) "-Well, if it ain't, it will do til the mess gets here..."

5. Att vissa tydligen tycker det är helt okej att bjuda hem sig själva till mig. Bara för att jag varit lite dålig på att höra av mig på sistone. Att det å andra sidan är ganska lätt att mata folk som går på skumma dieter. (Tänk svart kaffe och skivad ananas här. Försökte fresta med lite annan frukt** också. Men det var tydligen förbjudet.)

6. Att jag tydligen har rätt sorts grannar. Det är andra gången jag får en tjusigt inslagen vinflaska för att ha tagit in deras tidning ett par dagar.

7. Att nästa gång någon insisterar på att jag borde träffa hennes-killes-kompis Marcus/Lukas/Kalle/whatever som gärna hänger med ut, så ska jag säga nej direkt. För han kommer undantagslöst vara den mesige killen som är hennes killes sidekick och enligt henne vore jättepraktiskt om jag blev ihop med. Så vi kunde gå ut alla fyra.


* Oh. I so did not need to know that one. Kommer aldrig att kunna se honom igen utan att tänka på hennes lilla utläggning. Eeew.
** Finns nästan alltid färsk frukt hemma hos mig. Även om jag knappt hunnit äta ens den den här veckan.

Att jobba häcken av sig

Bokstavligen. Är vad jag gör just nu. Just fått veta att nästa vecka blir lika körig med. Med ytterligare sällskap från utlandet på kontoret. Whopidee-do. Verkligen. Sedan måste det fasen ljusna.

Enda fördelen med all jobbstress är tydligen att den äter kalorier. Slängde in nya batterier i vågen hemma o vägde mig för första gången på evigheter. Värsta raset. Helt utan ansträngning. Snart i beach 2009 form.

Pausmusik

Dagens Fikarumsdiskussion

Ninde vs Medelålders manligkollega med fäblesse för tekniska prylar. Jag frågade, intet ont anande hur det gick med hans köksrenovering...

Han: ...bla bla bla...hela programmet, från golv till tak, + väggar också, ny el, nytt tele och data också..ska koppla upp köket mot servern också så jag får receptskärm i köket + inköpslisteprinter... + förberett för direktbeställning till internethandel....du vet hur jag är....

Jag: *Nickar och ler sådär lagom kollegialt* (Nog fasen vet jag det. Prylpelle..)

Han: Bla bla bla...ismaskin, kallvatten + kolsyrat vatten från kranen..the works...

Jag: (Som obviously inte har it-pimpat något kök, blottar min okunnighet) Receptskärm i köket...vardå?

Han: Japp... en vanlig fällbar skärm under överskåpen + ett tangentbord i en låda så du kommer åt alla dina recept som finns i husets server+ en alltid "öppen" anteckningslista - du vet "köp salt" - som man bara fyller på vartefter, sen när man ska handla trycker man bara på print, så trycker en kvittoskrivare ut en remsa som rinner ut i en slits i överskåpet...

Jag: (något förvirrad) eh...fasen vad high tech..du är då... (vänta vad sa han nu...rinner ut i en slits i överskåpet...öööh?)

Han: (Med illa dold stolthet i rösten) You bet. Bättre än post-it på kylskåpet va? Sen får man använda en kalender av nått slag också som alltid är igång....kanske Outlook's...eller g-mail's

Jag: Ehum....(försöker se det framför mig..)

Han: Så kan alla bara logga på den var man än är och kolla direkt om saker funkar - går ju att kolla på telefonen också liksom...

Jag: (Som obviously har noll koll på köks-it): Och kalendern..matschema, veckorecept?

Han: Nej, men frun kan sätta upp sitt arbetsschema, möten fester och rubbet där... mina resor.. Yada,yada...kan ge dig några förslag om du är intresserad...


Jag: (Som visserligen oss emellan, fortfarande gärna bläddrar i uråldriga kokböcker tryckta på papper folks, papper. Men ändå liksom vill visa att jag kan jag med...)
Eh...låter ju iofs bra. Men för mig räcker det att flytta ut den bärbara till köksbordet om jag vill slå upp något recept jag har i mappen på datorn...

Han: Ha,ha blir lagom najs med mjöl i tangentbordet då?

Jag: (Som visserligen mest bläddrar i matrecept innan jag börjar för inspiration och inte för att följa slaviskt...men ändå känner att jag måste mopsa mig lite) Du. Isåfall skriver jag ut det innan..Har skrivare i köket. Och scanner. Och fax...* (Hah! In your face prylobert)

Han: (Med förnyat intresse i blicken bara nämnandet av prylar kan ge en prylnörd) Åfan. Jamen då har du lite utrustning iaf...

* Dolt bakom en lucka i ett skåp som rent tekniskt sett befinner sig i köket. Av kosmetiska skäl... Samt för att min skrivare liksom får värsta rycket och drar igång med ett *vrrn* ibland. By itself. Skulle bli nojjig att ha den i sovrummet. Men det behöver han ju inte veta...

Nytt lågvattenmärke

Just när jag trodde att jag hört allt. "Nä, det kan vi nog inte göra. Det står ingenting i vår manual om det." Nä. Så dumt av mig att tro att man kanske skulle kunna förutsätta att någon med högskoleexamen skulle kunna tänka självständigt. Dra slutsatser. Antar att det är svårt att använda sunda förnuftet om man inte har något. För det ingick inte i jobbbeskrivningen.

Dagens Bullshit

Om man flyger in till kontoret från ett annat land. Om vill ha med sig någonting speciellt från sina hemtrakter. Och så väljer man skit. Bokstavligen. Inplastad skit*. För säkerhets skull märkt med texten Bullshit**. Exakt vad vill man ha sagt då?


* Direkt från sämre sovenirbutik.
**As to tell it apart from all the other kinds of shit we might have laying around at the office I presume..

Lördagkväll i Storstaden

Utgång sa S. Nja, sa jag. Jodå sa hon. Du behöver det..¤ Så vi går ut. I akt och mening att stuttsa runt på diverse dansgolv samt dränka våra problem i alkoholhaltiga alternativ med fantasifulla namn. Med oss får vi också två andra tjejer. En av dem tjejkompis W. Som ser ut som Barbies lillasyster Skipper. Fortfarande. Sedan..

Jag luftar mina jobbproblem:
"Alltså. Jag har ingenting emot att jobba mycket. Men att jobba mycket med någon som hela tiden kikar mig över axeln och ska ha en förklaring på alla våra rutiner suger. And not in a good way."

S luftar sina jobbproblem: "Alltså du vet att äldre män inte riktigt är min grej."
Jag: "Ha ha nä, samma här...Why?"
S: Men alltså häromdagen....ny kund. Absolut alldelles för gammal sådan. Och gift. Och ändå...du vet när nån bara har det. Så snygg att jag blev alldelles disträ.
Jag: Aha..Sean Connery varning igen?
S: Ha,ha ja skojar du? Very much Sean Connery för ett antal år sedan...
Jag: Och du klagar?
S: Jamen. Hur ska jag kunna fokusera på jobbet och låta proffsig med honom mittemot..?

Sedan springer jag på den där Mannen som känner H via jobbet. Lite delikat situation. Vet att han är intresserad. Han har frågat H om mig. Och H kan ju inte gärna säga som det är. Utan har svarat svävande att jo, jag är väl en trevlig tjej som han känner via ett tidigare jobb. Jodå, vi brukar luncha ibland. Nä, han vet inte säkert om jag är singel..

Tyckte det var lite gulligt först. Innan han började mejla mitt jobb. Svarar H sanningsenligt när han frågar med lite lätt oro i rösten om jag är intresserad av den här Mannen. Hade jag varit 16 hade han varit såå min typ. Lite modellsnygg sådär. Men nu har jag högre krav än så. Han är några och trettio. Ser bra ut. Till och med mycket bra. Men på ett lite hänsynslöst sätt. Små, små tecken i det han säger och gör som jag lärt mig att se som varningssignaler. ¤¤

Jag dansar gärna med honom. Men går till hans förtret hem ensam. Ett mejl med en länk till hans senaste tv-klipp väntar på mig i inboxen dagen efter. Som en bekräftelse på det var rätt beslut. ¤¤¤


¤ Hon sa en massa annat också. Mindre bloggbart.
¤¤ Framåtanda är bra. Framåtanda utan att respektera gränser är det inte.
¤¤¤ Såå inte rätt metod om man vill imponera på mig. Alls. Gäsp. Vill jag se tradiga klipp från tv kan jag åka hem till en släkting...

Veckans facit

Måndagselände
Tisdag: St Patricks Day, AW och grön öl
Onsdag: se inlägget innan
Torsdagsslit
Fredag: jobba över. Missa gymtid och nobba utgång. Somna i soffan framför "Så ska det låta." Sedan jag först tänkt tanken att Måns Zelmerlöf ser rätt bra ut ändå. Så illa är det mina vänner. Så illa.

Verkligen inte min vecka

Nyss hemkommen från att en dag då man med varierande framgång försökt förklara för någon som knappt varit utanför hemstaten att vissa saker fungerar annorlunda på den skandinaviska marknaden. Man än är trött. Oäten. Onöjd. Timmen är sen. Man kör in bilen i garaget. Bara för att upptäcka att där redan står någon på min plats. Någon som inte är jag. En stor fet SUV med tonade rutor givetvis. Vad annars? Jag kollar framrutan. Ingen lapp.

Jag hojtar argt på en man på väg mot utgången. Frågar om det är hans bil. Han tittar förskräckt på mig och hävdar att han är helt oskyldig. Att han står på sin vanliga plats. Samtidigt som han hastigt backar mot dörren när han ser min inte speciellt milda uppsyn.¤

Jag kväver motvilligt en impuls att gräva fram nycklarna och rista in "Jag snor folks garageplatser" med stora bokstäver i den mörkblå blänkande lacken som jag lärde mig att vissa gör i Frankrike. Tyvärr har jag vissa spärrar mot direkta olagligheter.* Nöjde mig således med att ställa min bil på tvären så att han åtminstone inte kom någonstans.** 45 minuter senare rapporterade en granne att det står en mycket frustrerad medelålders man i garaget och kliar sig i huvudet. En timme senare har karln lokaliserat mig och ringer på. Tänk skamsen återfallsknutte runt 50. Tänk gubbmage. Tänk ursäkt som satt jäkligt långt inne.

Han skulle bara. Han hade bråttom. Det var hans fru som bad honom..yada yada yada. Jag sa precis vad jag tyckte om sånt. Visst. Ibland är det kris. Man bara måste. Men då lämnar man en lapp. Med ett "förlåt men det var kris-kommer strax å flyttar-här är mitt mobilnummer." Det hade jag kunnat köpa. Sånt händer. Men att bara sno går fetbort. Tror han lärt sig det nu.

¤ Här kan jag spontant ha undsluppit mig något välmotiverat kraftuttryck anspelande på en varm plats.
* Här vill jag poängtera att jag på intet sätt tog någon hänsyn till de fula MC dekaler idioten i fråga prytt bilen med. Gubbmoppe är ingen ursäkt till att parka som en körskoleelev.
** Vilket betydde att jag fick ringa på och förklara läget hos de två närmsta grannarna som inte heller kom ut då jag stod i vägen. Som tur var är de lite äldre. Gillar mig eftersom jag brukar hålla upp dörrar och turas om att ta in tidningar. De höll med. Är det krig så är det krig. Självfallet fick jag blocka mittgången tills idioten lärt sig.

Jämmer och jobbstrulselände

Återkommer när jag eventuellt kan tänka klart igen. Suck.

Utgång igårkväll

Med tjejgänget. The usual suspects. M, S jag och några till. Vissa jag känt sedan de fick sin första Barbie. Folk jag inte riktigt vet hur jag skulle klara mig förutan. Oavsett om jag ska kalla det kvinnligt nätverk eller tjejkompisar. God mat på mysig restaurang. Mycket prat, mycket skratt och en del vin. Axplock ur kvällens diskussionsämnen:

* Vilken jädra slampa den där Ken var egentligen. Han gifte sig ju med olika Barbiedockor varje gång vi lekte.

* Kvällens omöjliga män-Gossip. Mr Player och Han-Glamour-Girls-Ex som ibland förekommer på tv just nu. Tydligen kraftigt förskönat sin meritförteckning i nån intervju. Lite kul att höra den sjaskigare versionen från de som var med på den tiden.

* M klagar på att hon alltid faller för fel män. Och nu senast en inbiten sportfåne som sitter fastlimmat framför tv:n/live matchen så fort favoritlaget spelar något med boll. Eller puck. Vad ska hon med en sån till egentligen, hon gillar ju inte ens sport? Vi har inga svar. Men erbjuder oss tjänstvilligt att utforska saken vidare på hennes hotellrum. Under tiden vi plundrar minibaren.¤

* Forntida skurkstreck, bus och skojiga upptåg avhandlas. Och hon-som-kanske-ska-gifta-sig-typ-snart tar löfte av oss att framställa henne som den ängel hon inte är. Ifall hon och killen gör slag i saken och vi får för oss att hålla tal på bröllopet eller så. Vi lovar.

* Snabb genomgång av vad som hänt var och en sedan sist. Och det slår oss hur himla olika liv vi lever. Olika yrkesbanor. Fast ändå är vi så lika. Kompis påstår att hon borde skriva ett manus om oss. Göra film. Ett glas vin senare är hon tvärsäker på att det skulle bli en hit. Typ "Singel and successful in da City".¤¤ Hon ska fasen ha med oss allihop. Det har vi väl inget emot om hon ändrar namnen lite? Tar löfte av henne att skildra oss skitsnygga allihop, i designerkläder. Inte ett gram över 50 kilo. Kan se en vältränad Reese Witherspoon i rollen som mig. Måste bara själv lägga mig till med ett underbett först. Och köra stenhård LCHF. Så det blir autentiskt.

* Avhandling av vilka snyggingar från Forntiden som återfunnits som små bedagade pösmunkar på Fejjan och vilka som fortfarande är sig lika.

* Diverse anekdoter från "Den Gamla Goda tiden."

* Killsnack generellt. Samt det kloka i att skaffa en Personlig Tränare som är lite för ung samt med kroppsbyggnad som en grekisk Gud.

* Kläder man helst inte vill se sin medelålders manliga chef i.


¤ Minibar tom. Varken jordnötter eller vitt vin. Inte ens en kömplimentary chokladbit på kudden hade hon fått. Fanns bara svindyra flaskor årgångsvin att beställa via roomservice. Detta trots att hennes chef bokat in henne på ett hotell med många stjärnor i de fina kvarteren. (Okej, sen kom ju vissa av oss på att vi visst skulle orka jobba idag med.)

¤¤ Okej alla är inte singlar. Och bara en har väl gjort riktigt sucessful karriär än så länge. Men ni förstår principen.

Lördag med Mr Player och Co

Lite otippat. För även om vi har sprungit på varandra då och då på AW och dylikt så var det ett tag sedan vi umgicks privat nu. Men nu var det alltså förfest hemma hos honom. Eller om man borde kalla det förlovningsfest. För årets stora nyhet är att han och relativt nya, betydligt yngre flickvännen ska gifta sig. Kors i taket. Dubbla sådana. Ungefär den sista person jag trodde skulle vandra uppför altaret och med allvarligt ansikte lova evig trohet.

Men som den hopplösa romantiker jag är vill jag ju gärna tro att han på sistone genomgått en drastisk personlighetsförändring och för första gången sedan han var 13 plötsligt kan vara trogen en och samma tjej.*

Han kramar om mig och strösslar med komplimanger. Antar att han vill vara på den säkra sidan. Lite vågspel av honom att bjuda mig. Å ena sidan är det väl inte direkt gott om tjejer i den här staden som han känner men inte hoppat i säng** med och han vill väl visa upp några gamla bekanta för den blivande bruden. Å andra sidan är det sjukt mycket jag skulle kunna berätta för henne om jag ville.

Vi fortsätter ut för att käka på ett trendigt nyöppnat ställe där man får klättra upp på såna där höga smala stolar och nojja över om de får ens häck eller lår att se större ut än den spinninginstruktör tjejs som placerat sig brevid mig. God pasta. Vitt vin. Klara den svåra konsten att prata lite gamla minnen med Mr Player samtidigt som jag hårt anstränger mig att inte nämna:
1. Något av hans många officiella ex.
2. Någon av alla de gemensamma kvinnliga bekanta som han strulat med. Ej heller den tjej som inte kan glömma honom och fortfarande tjatar på mig att fråga honom om han fått några av de meddelanden hon skickat till hans jobb.***
3. Någon situation som slutat dråpligt pga hans fallenhet för att ragga på allt och alla som rör sig och råkar vara av någorlunda rätt kön.¤

Som en kille som också känt Mr Player länge sa lite diskret innan. Vi behöver ju inte dra upp allt om hur han egentligen varit. Han kan ju få en chans att visa att han ändrat sig först. Så jag ler snällt och pratar artigt bröllopsklänningar och håruppsättningar och träning med den blivande bruden.**** Hon är smal och normalsöt men inte sådär skitvacker och bitchig så att man kunde tycka illa om henne lite i smyg. Vilket vore en smula enklare. För jag vill inte tycka att hon är trevlig och sen träffa på Mr Player ute nånstans klockan tre på natten med nån bimbo under armen.

Mr Player verkar tycka det är kul att vi kommer bra överens. Även om han ser en smula orolig ut när vi går iväg på toa samtidigt på utestället sedan. Och är borta lite väl länge. Till största delen beroende på att toan är av sjukt spejsig design. När man väl lyckats lista ut vilken kreativt placerad knapp som är spolningen respektive rätt knapp för att få tillgång till toapapper ska man ju bättra på sminket lite. Sen anta nästa utmaning. Att hitta ut från tjejtoan starkt motarbetad av inredningen. Tänk svarta väggar. Silverljusstakar. Skumt placerade jättespeglar överallt. Lite lätt drinkfnissiga. Tog säkert fem minuter.


* Första storyn om när han var ihop med två tjejer samtidigt och de av en händelse råkade komma på oväntat besök samma eftermiddag, härrör från innan jag kände honom, när han var 14 år. Tydligen satt de båda på trappen och väntade på honom när han kom hem från skolan den dagen. Hade lagt ihop två och två och hunnit prata ihop sig när han dök upp så han fick det lagom hett om öronen. Tydligen lärde han sig absolut nada eftersom han glatt fortsatt på samma spår sedan dess.

** Vi är väl ungefär 3 stycken kvar vad jag vet som inte skulle ta i honom med tång. En tjej som fortfarande är ihop med en av hans killpolare. Jag, som då jag lärde känna honom var ihop med en annan av hans Killpolare. ( Han kunde således inte stöta alltför öppet på mig, under tiden kom jag underfund med vilken hopplös Player han egentligen var.) Sedan M, som jag hann hålla lång varnande föreläsning för. Hon nobbade honom skitsnyggt. Very proud of her for that. Sen blev hon iofs raskt ihop med den något mer seriöse Storebror Player och fick hjärtat krossat i slutänden iaf när det tog slut. Männen i den familjen borde förses med varningstext. T om pappan var/är(?) snygg.

*** Mitt jobb är "kund" på samma ställe och tjejen ifråga råkar veta att jag känner Mr Player privat.

**** Som tvåfaldig tärna och högst medansvarig i organisationen av Syrrans bröllop anser jag mig vara en källa till kunskap på området. Iaf efter ett par bubbliga drinkar.

¤ Illasinnade rykten att han setts på en finare nattklubb i sällskap med två osedvanligt vackra ladyboys får tas med en nypa salt då de härör från en nyförsmådd tjej.

Dagens uppenbara feltänk

Internationella kvinnodagen i helgen. Och man kan tydligen dagen till ära låna en tjej i uniform på biblioteket. En tjej. Jamen vad fint. Och att en rätt stor andel kvinnor (och en liten del män) hellre skulle låna en man i uniform tar man förståss ingen hänsyn till. Nädå. Så jädra typiskt ojämnställt...

Mer helgen som var

Fick besök också. J. Barndomskompis från Hemstaden på besök i Storstaden. Egentligen varit här en vecka och hälsat på underverket. Ny pojkvän. Passar på att avlägga visit hos mig innan det är dags för hemfärd. Alltid kul att träffas och prata lite gamla och nytillkommna minnen. Känner J som en sportig tjej, rätt sund till kropp och själ.

Nu dagen till ära dessutom nykär. Men det är något som inte riktigt stämmer, hon är inte riktigt sitt vanliga glada själv. När vi käkat och pratat ett par timmar får hon plötsligt något besvärat i blicken och mumlar om att hon kanske behöver låna toan en stund. Jag gör en förvånad, si, mi casa-tu casa, but what's up with all the fuzz-gest. Besvärat mumlar hon nåt i stil med..eh..du..har-inte-nån-gammal tidning-kan-nog-ta-en-stund. Eh.

Plötsligt lägger min hjärna ihop två och två. Ny skitsnygg pojkvän. En veckas ledighet tillsammans. I hans lilla etta. The Tjejer Går Inte På Toa Problemet.

Jodå såklart vi gör. Vi måste ju sminka oss. Och kanske kissa ibland. Möjligen. Men absolut inget annat. Inte då. (Och alla killar som vill fortsätta att tro det slutar läsa nu.)

Jodå hon hade ju inte tänkt att det skulle bli såhär. Först gick det ganska bra. De hade varit alldelles för upptagna med att slita av varandra kläderna för att äta speciellt mycket. Sen hade hon plötsligt insett att drömprinsen liksom bodde i en minimal etta. Med lövtunn jädra toadörr* och inget fönster. Knappast drömläge när man vill imponera på drömkillen. Dessutom kunde de ju knappt slita sig ifrån varandra sådär i början.**

Så hon höll ut och höll sig. Ett tag. Tills hon väl fick några minuters egentid på ett naturligt sätt. Och plötsligt funkade saker inte. Nu en vecka senare var det faktiskt lite småjobbigt för att vara helt ärlig.


Tja, vad kan man säga. That's not the way to do it. Tjejen är en amatör. Istället ser man till att vakna i god tid före honom. (Vilket inte är så svårt efter ett tag då man sedemera brukar få rätt ont i magen.) Man smyger upp och går på toa. Duschar, borstar tänder och fixar till sig. Är man riktigt nojjig sminkar man sig också. Fast bara sånt smink som inte syns direkt. Bara får en att se ovanligt naturligt vacker ut. Sen tassar man tillbaks och låtsas som om man precis vaknat när han gör det. Ständigt fräsch som en nyponros. Sådär håller man på tills man konkluderar att det här med fast pojkvän är för jädra mycket jobb och gör slut.***



* Jodå. Har hört tjejer i detalj diskutera hur man ljuddämpar genom att proppa en massa toapapper i toan innan för att undvika eventuella pinsamma ljud. Kontra risken att att det blir stopp istället och ännu mer pinsamt.
** Tänk gemensam dusch..
*** Okej, döm mig inte för hårt här. Jag var inte sådär direkt jättegammal då. Han fattade inte alls varför jag gjorde slut och letar nog fortfarande efter den perfekta flickvännen. Hon som alltid var nyduschad, fräsch och perfekt.

Strictly business

Tillbringat förmiddagen i möte med två kvinnliga kunder och Trevliga Kollegan. Fått oväntat mycket beröm för min arbetsinsats. Trevliga Kollegan däremot fick beröm för sin nya frisyr*. Så att han blev alldelles skär om öronen och var tvungen att bläddra i lite papper och harkla sig. Lite ombytta roller. Känns jämställt på något vis.

I eftermiddag ska jag in till en hög chef och mopsa mig. Tala om för honom att han har fel. Att det är mycket effektivare om vi går på mitt förslag. Jag vet att jag har rätt i sak. Har kollegor bakom mig. Och ett äldre manligt ego jag måste försöka navigera runt utan att stöta mig med alltför mycket. Samt helst undvika att dö av skräck själv i processen.


* Han har klippt sig kort och blekt det. Gulliga flickvännens idé. Jag har förståss också påpekat att han klär i det.

Pensionärsfredag

Gymet. Planen var att släpa sig dit. På nåt sätt lyckas värma upp och sedan dra planlöst i några maskiner under det att jag såg lidande ut. Tills någon förbarmade sig över mig. Behövde inte ens göra det. Sprang på rätt person direkt. Hon som jag vet har lagom ryggvänlig bakgrund. Iförd min martyrigaste uppsyn och ynkligaste röst anförtrodde jag henne problemet. Hon erbjöd sig på stående fot att knäcka till mig.

Jag var en aning skeptisk innan. Visserligen är jag inte direkt jättestor men den här tjejen är väldigt tunn. Måste ha exakt rätt teknik för att orka manipulera någons rygg utan att skada sig själv. Det hade hon. Satte den direkt. Tog tre sekunder och en djupandning. Ett knak och allt föll på plats på första försöket. Lättad kände jag hur saker la sig till rätta och smärtan började lugna sig. I could almoust have kissed her.¤

Fylld av tacksamhet hasade jag mig mycket försiktigt hemåt. För fira en vild partyfredag genom att halvligga i soffan framför "Så ska det låta." Konstatera att de måste ha bytt ut pianisterna sen jag sist såg. Eller också var Robert Wells jäkligt solbränd och yngre än sist. Och det pinsammaste av allt. Motvilligt erkänna för mig själv att att jag faktiskt tycker en femtiotalsfantast som egentligen är döpt till Kjell är en rätt cool kille. Brolle. Borde inte vara min tekopp. Men han har talang. På ett sånt där sympatiskt norrländskt "jag gör min egen grej"-sätt dessutom. Inte tu tal om den saken. Jag ger upp. Erkänner. Jag gillar. Killen har det.

Slötitta på tv. Gå och lägga sig vid halvetttiden. Nykter och skötsam. Vaknar med ett ryck av oljud uppifrån. Kastar ett argt öga på klockradion som visar 03.20. Demonhour. Vilket visade sig vara den tidpunkt då någon granne ovanför kom hem och beslöt sig för att lyckliggöra resten av huset med sin "Best of Mariah Carey" kollektion. Man lägger kudde över huvudet. Man stönar. Mariah fortsätter yla. Man vill soova. Man tänker den förbjudna tanken att banka i taket. Skräckslagen undrar man om man håller på att bli en sån där beige person som klagar på att andra spelar hög musik. Man lugnar sig själv med att ens första tanke faktiskt var "amen vad i h-lvete spelar du för sk-tmusik, sätt på något lyssningsbart." Och först den andra var "..och såhär dags?!"

Så blir det tyst. Man tror att det är över. Men nädå. Grannen däruppe har fler skivor. Snart strömmar "Ontz-ontz" ur högtalarna. Bäbistechno. Det är då jag börjar beklaga att jag har en så laglydig och skötsam bekantskapskrets. När jag skulle behövt typen man kunde mitt i natten ringa för att "ta hand om problem." Visualiserar hur jag skulle be en sån bekant slå in grannens dörr, skjuta ihjäl stereon* och helt lugnt informera grannen om att hans musikspelar privilegier blivit indragna pga det uppenbara missbruket. Med omedelbar verkan. När eländet äntligen tystnar är jag för arg för att somna om direkt. Så i sann pensionärsanda hasar jag mig upp och förbereder mig på att irritera mig på att morgontidningen inte har kommit än. Det hade den. Läser tre rader innan jag somnar om. Väcks klockan tio**. Av något som låter som soundtracket till helgmålsbön ovanifrån och omedelbart ger lätt huvudvärk.***

Lördag: Träffa bästaste klipptjejen. Long overdue. Fick lite panik där ett tag när jag inte fick tag på henne ens på mobilen. Såg framför mig hur jag skulle förfalla till ständig fraggelfrillan. Alternativt behöva ta till det förbjudna. Och låta en främmande frisör sätta saxen i mina blonda lockar. Tydligen hade hon varit sjuk. Men nu back in business. Gjorde lite slingor i en annan blond ton. Klippte topparna och känner mig som en ny människa. Sjukt nöjd. Redo för helgen. Dessutom har jag nu helt klart uppgraderats till Stamkund i hennes ögon. Hon kommer automatiskt med kaffe under tiden slingorna tar. Samt uppmanar mig ta för mig direkt ur personalens skåp om jag vill ha något annat. Som godare kex. Eller en mindre tummad tidning.


¤ Sån där kunskap om rygg och rörelseorgan som borde finnas på varenda vårdcentral. Egentligen. Knäck, värme och Radital vs tabletter och förlängt lidande 1-0.

* Ja, naturligtvis med ljuddämpare då. Nån hänsyn får man ju visa de grannar som försöker sova.
** Yes. Am not pensionär. Yet. Insomnia over. Allt som behövdes var att någon höll mig vaken på sedvanlig efterfesttid.
*** Vafan har hänt. Jag som trodde vi hade en överenskommelse i det här huset. Att det inte skulle vara ett lyhört hus. Ska det spelas högt ska det spelas ovanför vardagsrummet. Det ska vara bra musik. Och på kvällstid. Gör om. Gör rätt.

Måndagmorgon

Och jag tror att jag just blev lite flörtad med*. Per jobbtelefon. På skånska.** Det ni.


* Ja, han är också säljare i grunden. Ja, han brukar vara trevlig. Men inte sådär trevlig.
** Tänk mycket trevlig telefonröst. Gullig skånska. Sådär på gränsen till nåt annat som ligger..öh söderut. Inte drygskånska.