En stilstudie i saker jag inte förstår.
1. Lördag. Träning. With da innegäng. Eller samtidigt iaf. Vi tränar. Direkt efteråt kommer två av dem fram till mig. Innan vi ens hunnit in i omklädningsrummet. Berättar att de är missnöjda med vissa detaljer i passets upplägg. De har minsan ringt in och klagat. Nej, inte till hon som leder passet. Till hennes chef*. För "vi betalar ju faktiskt en hel del för träningskorten och då kan man ju förvänta sig en viss standard bla bla bla". Nu tyckte de att hon kanske hade skärpt sig lite denna gång. Kanske för att hon visste att hon har ögonen på sig uppifrån. Dessutom skulle de få kompensation*. Gratisträningar. Suck. Är det bara i min värld man i första hand tar upp problem med den det berör, innan man ringer och gnäller för chefen?
2. Ostkroksincidenten. Man går på visit till folk med småttingar. Såna där små ni vet. Som enligt spridda observationer i bekantskapskretsen kan äta nån sorts socker unt salt befriade majssnacks. Majsbågar. Som en lite kul grej tar man med en sån påse. Among other things. Tycker man är smart. Insatt liksom. För att vara nån utan knodd. Det tyckte barnets mamma med.**
Däremot inte en annan av småbarnsmammorna som var med. Fast hon sa det inte rent ut. Hon insinuerade. Slängde liksom ur sig lite i förbifarten att även om just det snackset är ofarligt. Så skulle hon för sin del nog inte köpa sånt¤. Kunde ju leda vidare. Barnet kunde få smak på snacks. Kanske skapade man rentav en framtida chips unt ostbåge missbrukare. Kan säga att stämningen blev en smula frostig där, sådär mammorna emellan. Fylld av dåligt samvete för att intet ont anande ha störtat en liten oskyldig telning i framtida ostbågsmissbruk och missär ringer jag syrran. För lite reality check. När hon slutat skratta påpekar hon hur överspänd mamma 2 verkar. Tydligen typiskt förstagångare. Medans syrran har två barn nu. Trumfar tydligen de med ett barn i småbarnsvärlden. Iaf så länge inte någon annan kommer dragandes med nån 5 barnsmamma som tycker annorlunda. Typ.
* Underförstått klaga du med så får du träna gratis. Och nä, så missnöjd är jag inte. Och blir jag det nån gång tar jag det direkt med den jättegulliga tjejen som leder passet.
** Och barnet. Som tydligen utfodrats med sådana förut utan att ta skada.
¤ Underförstått "men för all del, förstör du din unge, gör det." Tydligen ingen garanti för mognad att skaffa barn.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
8 comments:
Det är precis pga sånt som jag börjat porrsurfa på familjeliv o andra skojiga forum där mammor* trashar varann lite till kvinns.
Det är också en stor anledning till att jag tvekar att ge mig in i den där världen av vet-bäst och det-du-gör-nu-kan-verka-obetydligt-men-kan-förstöra-ditt-arn-för-all-framtid...
*jopp, det är fanimej uteslutande mammor som jobbar så...
Tanke 1: Men bläääää överspänd mamma indeed. Som om du skulle ha ett ansvar för vad hennes unge äter? Du tänkte på värdinnans barn, du kan knappast ha koll på varenda unges särskilda kostrestriktioner.
Tanke 2: Men herregud, som om hon skulle kunna få sin unge att inte få smak på godis genom att förbjuda det? Jo för så funkar ju människor att vi INTE suktar efter det förbjudna? Trams! *suck*
Tanke 3: Är mamman själv möjligtvis lite...tjock?
Håller med syster, på alla punkter!
Tydligen är majskrokarna the shit! Var på dop förra helgen och då hade alla kids mellan 6 månader och 1 år fri tillgång till majskrokar. De där krokarna är lite kniviga att få i sig om man är baby, eftersom de har en tendens att bli klibbiga och svampiga och fastna överallt. Men de främjar koordinationen. Mamma 2 måste ta ett chill pill!
katten jansson: Scary. Tvekar också av samma anledning..
msn00b: 1. Alltså det var väl mer riktat mot värdinnan. Jag är ju inte riktigt "med i leken" så att säga..
3: Nja. Lite viktnojjig i största allmänhet kanske..
Fu R: Ok. Det glädjer mig. :)
S: Exakt det har jag sett i bekantsapskretsen här med!
Usch, de där innetränarna ska veta hut.
Ditt lilla innegäng är rätt fascinerande... Hur kan man ens i sin vildaste fantasi föreställa sig att ett gruppträningspass är anpassat exakt efter ett fåtal individer.... Blir mörkrädd när man hör sånt. Samma sak med att gnälla till chefer. Lika fascinerande att chefen inte står på sin anställdas sida.
Passar det inte är det väl bara att träna själv.
Kim: Alltså, jag tycker tränartjejen är både trevlig o duktig. Hon är ny bara, kan inte alla små rutiner på stället än.
A: MMm. Lite lätt allergisk mot just den människosynen efter att ha jobbat med amerikaner...såna gånger jag längtar hem. Bort från Storstadsfolk ;)
Post a Comment