Valborgshelgen, sol och ny systerdotter

Ja och så systersonen förståss. Systersnubben. Och Systeryster herself. Samt alla andra mer eller mindre saltstänkta individer i Kuststaden med omnejd där jag tillbringade helgen som bland annat bjöd på..

* Sol. Och mer sol. Någon kom visst äntligen ihåg att tända lyset en trappa upp ungefär samtidigt som vintern förhoppningsvis rasat färdigt för säsongen.

* Galningar med ännu mer baddjävulska egenskaper än mig. Utmanad att bada. Vidhåller att havet var alldelles för kallt. Self would probably freeze to death. Även fast jag skyllde på något annat. Hade inte tid. Typ. Fick bli en annan gång (när det är mer än tre plus i vattnet tack.)

* Systerdottern. Snodde omgående och drog iväg på promenad med. Hon är söt som socker och folk flockades. Bebisar funkar tydligen som hundtricket. Fast tvärtom i mitt fall. Mest halvgamla tanter som skiner upp och kommer travande. Ingen av motsatt kön med undantag av en och annan kräkfläcksstylad småbarnspappa som ger en ett matt kollegialt leende i förhoppning att man kanske är en av dem.

Men det blir nog bra. Ska lära lilltjejen att kalla mig moster högt o tydligt bara. Ska nog inte vara något problem, hon verkar ju vara en smart tjej. Fast jag kanske får ge henne ett halvår eller så.¤ Under tiden hon inte kan protestera passar jag på att sjunga för henne. På franska. Om en stackars gås som skulle plockas.¤¤ Se där ett trauma hon kommer att behöva ta upp i terapin när hon blir stor.

* Efter min succé med syrrans yngsta fick jag plötsligt ytterligare en au-pairig uppgift på halsen. En av systersnubbens polare som hade sin dotter med. En liten energisk 5 årig tjej som han mer eller mindre dumpade i knät på mig. För att jag råkade vara tjej och han utgick från att jag då var en solklar barnvaktstalang och då var det liksom inte lönt att fråga någon av systersnubbens bröder ens.¤¤¤ Nu råkade tjejen i fråga vara jättegullig. Om än frågvis till tusen. (Vadbordu?Vilketfinthalsbandduhar. Vadlångthårduhar.Vemärdinstorasyster?Vadharduiväskan?Ärdetdärsaft?)#

Av någon anledning blir jag ofta lite idol för småtjejer i åldern 5-12 år. Sen brukar de hitta någon häftigare att beundra. Hade tom en egen fanclub av småtjejer ett tag när jag tävlade för ponnyklubben. Med eget plakat och allting. Den här tjejen var lite samma stuk. Tittade storögt och frågade hela tiden om allt.

Lite kul att konversera en verbal 5 åring. Man får liksom ett annat perspektiv:
Pigg 5 åring: "-Är det där din bebis?"
Jag: "-Nej, jag har bara lånat den."
Pigg 5åring: "-Aha." Paus "-Ska du lämna tillbaks den?"
Pigg 5åring: "-Vet du, när vi skulle åka båt förut. Då stannade båten. Då fick morfar och mormor komma och hämta oss. Sen fick pappa ro hem. Det tog jättelänge. "¤¤¤¤

* Hav. Glittrande vågor. Bränna nosen lite lätt på bryggan. Ta en tur med båten. Beundra havsörnar som cirklar. Se naturligt obruten horizont. Andas syrerik luft. Grilla. Dricka ett gott glas vin på verandan. Beundra årets kollektion av söta pojkar i röda sportbilar med cab. Inte vilja åka hem igen.


¤ Eller när nu hon planerat att börja prata med mig.
¤¤ Jamen mitt förråd av franska vaggvisor är lite begränsat faktiskt.
¤¤¤ Lilltjejen var inga problem. Mer principen som irriterar mig. Finns killar som är jättebra med barn och tjejer som inte är det lika mycket som det omvända.
# Nej det var inte saft. Åtminstone inte enligt min mening. Det var t-röd på dunk. Till friluftsköket någon Kuststadare använde ibland.
¤¤¤¤ Den där sista repliken vältajmat levererad just som den frånvarande fadern återvände och i närvaro av minst tre infödda Kuststadsbor med båtvana som stod och log försmädligt åt landkrabban.