Helgens..

Weirdo:
Lördagkväll. Vackert väder. Kall Smirnoff Ice. Trevligt sällskap. Jag och en tjejbekant djupt engagerade i lättsam konversation. Appropå det där med plastikoperationer. Man runt 35-40, av typen som liksom tycker han själv är en riktig karlakarl. Han har kollat in oss. Smugit runt och tydligen tjuvlyssnat. Plötsligt kommer han fram till mig:

Han:(med expertröst) -"...Du ska få ett gott råd av mig. Ta kort på dina bröst nu och spara till senare.."
Jag:-"Eh...för att..?" (Välj dina ord noga nu, de kan bli dina sista.)
Han -"Jo, jag hörde att ni pratade om plastikoperationer. Du sa nåt om att du skulle vilja behålla..alltså..jag förstår att du är nöjd idag.* Men om saker skulle ändras, skulle det ju vara mycket lättare för plastikkirurgen att ha en idealbild att gå efter. Veta hur han ska göra, vad han ska återskapa..."

Jag: (med djupt tvivlande blick) "-Va?!"
Han: (entusiastiskt)"-Jo, allvarligt. Ta kort rakt framifrån och i profil. Jag känner en som..."

Jag skruvar på mig. Vi gör en ansats att gå iväg. Han kommer efter. Hävdar att han gladerligen skulle betala lite återställande plastikoperation om han hade barn med mig.** Jag tänkte stilla att om jag hade varit ihop med honom hade jag låtit honom betala. Sedan hade jag dragit med någon annan. Någon som såg en mer i ögonen än i urringningen när han pratade med en.***

* Hade väl slängt ur mig nåt om att jag visserligen inte kände något behov av dylikt idag. Men att jag kanske skulle ompröva beslutet om jag vaknade upp en dag i framtiden efter ett gäng barn och plötsligt inte hade några. Och att den framtida barnafadern isåfall skulle få vara med att betala rekonstruktionen. Innan han drog med den 16 åriga barnflickan. Typ.
** Var det visserligen ingen som frågade efter hans åsikt om. Men vi fick den ändå.
*** Nä, var inte extremt klädd på något sätt alls. Mer han som var extremt desperat.