Way up North II

*Surströmming och mandelpotatis (Ska till mer än så för att skrämma en Hemstadstjej på flykten. Även om mycket vuxendricka till underlättar.)


* Utgång utlovad med norrlänningens kusin och några till bekanta. I väntan på att resten ska dyka upp passar jag på att göra mig i ordning hos norrlänningens kusin. Han och norrlänningen sitter i rummet brevid och tittar på tv efter att först ha dukat upp förfestförtäring#. Jag kliver ur duschen och spetsar nyfiket öronen. Hör skratt. Kommentarer som "höhö, men spola tillbaks, den där scenen måste du kolla på" "Ja, he he undrar var de spelade in det där.." hörs från vardagsrummet.

Det brukar ju sägas att det iaf finns två saker som två sinsemellan olika killar kan bounda genom att kolla på. Och det låter inte som sport... Snabbt drar jag på mig kläder och gläntar försiktigt på dörren. Fylld av onda aningar lyfter jag blicken mot tv skärmen och stirrar misstroget. På Åsa- Nisse på rävjakt som någon råkat spela in..

* Besök i sport och fritidsaffär där jag beslutar att prova igenom damsortimentet. Det var ju trots allt den lokala varianten av klädaffär. Hittar ett par byxor som uppfyllde kriteriet för godkänd vildmarksklädsel, de satt skitsnyggt över häcken (okej sen verkade de rätt praktiska med. Många fickor. Även om de saknade herrmodellens knivficka. Antar att tjejer inte anses behöva slåss med kniv däruppe.)
Strosar in på fiskeavdelningen på jakt efter norrlänningen. Det tar ungefär tre sekunder innan en trevlig kille skuttar fram och förtjust erbjuder sin hjälp med orden: "Ursäkta, men jag hörde att du frågade (nickar mot norrlänningens kusin som står i andra änden av lokalen) förut om....jag kanske kan hjälpa dig?" Det fick han. Han råkade vara en ovanligt söt sportfiskare som inte på något sätt jobbade i butiken. Sen blev han alldelles generad när han kom på att han stått och pratat fiske en lång stund. Med en tjej.

* Den obligatoriska excursionen upp på ett berg. På något sätt lyckas jag alltid involvera mig i saker som utmanar min höjdrädsla. Men fint var det.

* Norrlänningens kusin. Som faktiskt både kan laga mat## och läsa böcker. Som specialgjorde en exotisk fruktsallad till det grillade för att han mindes att jag gillade sånt. Som är stor och trygg och beskyddande. En kille med egen boxningsboll att avreagera sig på om man har en dålig dag. Som samtidigt är världens snällaste, speciellt mot tjejer. En enkel, okomplicerad kille. Precis en sån man önskar att man föll för men inte gör. Fast hans mamma trycker på mig lokala jordgubbar, hembakt bröd och lite smått och gott när jag säger hejdå. Sen kramar hon mig och säger att jag är gärna får komma och hälsa på när jag vill och jag får nästan en klump i halsen. Nästan så att jag saknar att ha en svärmor. En gullig en.

* Tittar på den där utställningen vars inspelningsplats jag även besökt. Den där som jag felaktigt kallade för "Star Trek" tills min dåvarande hotade att svärda mig med ett lasersvärd om jag inte tittade på filmerna eller åtminstone sa rätt.. Jamen ni vet. Den där med Darth Vader och grabbarna. Misa tycka lite kul.

* Övernattning på ö på vägen ner, tillsammans med tjejkompis. Vi kör av färjan. Sedan får vi väja för öns övriga invånare som korsar vår väg. Först dundrar två älgar förbi. Sedan en grävling. Efter det hade jag inte höjt på ögonbrynet om så Center Maud hade skenat förbi med en västerbottenost i nypan. Det var vi och lite mygg där vi övernattade, kompis tittade på fornminnen och jag på den fina utsikten. Lugnt och skönt tills det kom folk med färjan morgonen därpå.

# Jepp. Han hade t om specialbeställt vin till mig. Finsprit non the less. Jag som trodde man fick nöja sig med dunk och tratt där uppe.
## Mat. Mat. Överallt mat. Hunger verkar inte vara stort i norrland. Dagen efter hemkomsten får jag ett sms. Där han brer på om hur kul det var och att han redan längtar tills nästa gång jag kommer och hälsar på. Jag som bara avgivit ett halvt löfte om att kanske åka upp och klättra lite med några andra nästa år..