Förra veckan: Instant Kharma

Man kliver på tåget. Där en mamma med barn av SJ's oeminenta system blivit placerade på olika ställen i tåget. Såklart man byter sin plats så att de får sitta brevid varandra. Vilket skulle visa sig innebära att jag istället för en trött småbarnsmamma fick sitta brevid en blond kille. Inte mig emot. Snygg var han också. Trots Hemstadsdialekten. Till och med snygg nacke. Varken för smal eller för bulldoggig. Perfekt*. Man stuvar in handbaggaget. Jag drar demonstrativt fram min nya semesterläsning**, (lite "du ska inte tro att jag tänker prata med dig hela vägen bara för att du är söt" demonstration..)

Han tittar storögt. Utbrister:"- Oj, det var en tjock bok. Vad handlar den om?" Sedan nästan lite respektfullt: "brukar du läsa sådär tjocka böcker?" Urskuldar mig med att den är av typen lättläst. Jag förklarar handlingen lite enkelt samtidigt som jag försöker downplaya chick-lit faktorn en smula. Typiska Hemstadskille repliker. Jag väntar bara på att han ska avsluta med den obligatoriska harangen om hur han tycker bildtexterna i tidningen "Jakt och Fiske" är en lagom utmanande läsövning. Istället slår han mig med häpnad genom att hävda att man borde läsa mer böcker. Komma tillbaks i vanan att läsa istället för tv igen. Det blir inget bokläsande för mig den dagen. Istället pratar vi hela resan. Om husdjur. Om Hemstaden***. Om det där att man kanske borde pluggat in något mer nu. En alternativ examen. Innan man skaffar familj och binder upp sig.

* Som nästan alla snygga, trevliga killar hade han tjej. Om än på distans. Lika bra det. Hemstadskillar som inte flyr bygden direkt efter gymnasiet brukar vara notoriskt svåra att flytta på. Även om han påstår att vissa hörn av Storstaden är fina.
** Marian Keyes senaste tegelsten till bok: "This Charming Man"
Har alla hennes böcker, vissa signerade. Men ändå lite besviken. Tycker den här sista var lite rörig. För många olika personer som berättarjag. Intressant ämne i botten men för ytligt beskrivet. För plottrigt och pladdrigt. Och för lite av den smågalna svarta humorn hon brukar brilliera med. Dessutom påminner läskige charmige mannen om H. Inte i våldsamheter. Mer i förmågan att flytta folks gränser med charm.
*** Jag undviker att fråga men ser att han tänker samma sak. Åldersbestämning. Vem gick du skolan med? Varför känner jag inte igen dig? Bestämmer mig för att han måste vara drygt tre år äldre så att vi inte gick i gymnasiet samtidigt. Har en känsla av att jag skulle kommit ihåg honom annars...