Glad Pâques I

Eller nåt däråt iaf. Lite kul utav SJ att kräva att mobiler och barn ska vara avstängda i tyst avdelning. Alla fem sätena. Sedan seata ett potentiellt gallskrikande barn av modell mindre precis intill. Kändes genomtänkt. Stolen bakom satt däremot en stackars tuktad pappa med litet barn han försökte roa så att hon skulle sitta tyst och snäll. Med begränsad pappafantasi skippade han Min Häst och gick direkt på tågtidningen. Dottern pekade på bilden. Frågade "E det?" Han förklarade, det där är migrationsminister Nyam...eh Ny nånting. "Em e de?" Nä det där är ingen människa det är en rotborste ju (bild på kvast).

Vi går till restaurangvagnen. Som inte serverar sallad eller grönsaker. Bara vitt bröd och fet micromat. Och så undrar de varför folk blir feta. Ledsen men jag fick en Anna Skipper moment där. Nåväl folk var iallafall snälla och vänliga i vagnen. Det byttes platser och hjälptes år med baggage så det stod härliga till. Och den lilla tidningstjejen med töntiga pappan var söt och snäll hela vägen. Så äntligen. Hemma. Lantluft. Äntligen återse systersonen, föräldrar, katt och alla andra man saknat.