Joggingtur. Sedan field trip till en barndomskompis på gård en bit ut i spenaten. Hästar. Krängde på mig stallkläderna och bara njöt. Klappade nyförvärvet. Sagohästen som är hennes stolthet. Gosade med nya ursöta föl. Blir buffad på av en liten svart fölnos som inte vill att jag ska gå. Pratar hästuppfostran. Saknar den världen. Så nära att jag involverar mig igen. Kompis skulle gärna se att jag gjorde det, som i gamla tider då vi båda hade häst. Men jag har varken råd eller tid egentligen just nu. Nöjer mig med att åka ut såhär ibland för tillfället.
Vi sitter i solen i trädgården och käkar middag. Pratar länge. Blir ett tag mellan gångerna vi ses men hon är en av de där utvalda nära vännerna som alltid finns där. Hon är en av få som vet om H. Hon har tusen projekt på gång för egen del så det blir inte så ofta vi ses. Men hon har alltid tid att lyssna. Inget alls ont om hennes kille. Men när han frågar mig om inte jag funderat på att flytta ut såhär så måste jag bita mig i läppen för att inte säga visst, ska bara råna en bank eller gifta mig med H först.. Men istället ler jag och svarar. Vem vet, en dag kanske..?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Sagohäst? Milton eller Legolas? ;-)
a: Jag är djupt imponerad av dina kunskaper a. Men det här var en annan sagohäst.. :)
Det där är en av de saker jag saknat och saknar mest i Stockholm. Hästarna. Att bara skrota runt i stallet. Rida, mocka, släpa blöta täcken, hämta pellets, bli hödammig och få glida runt i ridjacka och chaps och graningekängor. Det är den där biten av mig som jag valde bort när jag flyttade hit. Och jag har inte märkt på flera år hur mycket jag egentligen saknar det, men var och tittade på en ridhall som en polares pappa ritat och då fanns det hästar där och jag ville också, så avundsjukt mycket.
sandra: Exakt. Speciellt nu när det är så fint ridväder..
Post a Comment