Lägesrapport i farten

Julen riktigt utjulad. Jag fick klappar. Tomten fick gröt. Med smörklick.
Idag har jag inspekterat Hemstadens klädaffärer tillsammans med Storasyster samt räddat ett får. Nu vidare mot nästa ort. Sedan nyårsfest och nyårslöften som detta år skall nedsköljas med champagne. Gott nytt år!

Chris Rea 'Driving Home For Christmas'

Den är lite i sötaste laget. Ändå lyckas den slå in mig på nostalgispåret varje år. Kommer garanterat spelas i bilen när vi åker mot Hemstaden..

Bloggen tar julledigt

Får jag tråkigt kommer det något inlägg i mellandagarna. Annars inte. I helgen kommer jag packa in mig i en bil tillsammans med Killkusinen som liftar dit, och som vanligt alldelles för mycket saker för avfärd mot Hemstaden. Sedan kommer jag nogsamt att hålla mig på olika orter på lagom långt avstånd från Storstaden resten av det här året. Passar på att önska er alla :
En riktigt god jul!

Bloggens årliga juldikt-inget för känsliga

Tio små tomtenissar:

1: " Midvinternattens köld är svår, tio små nissar i
djupsnö går. Rävsax gömd under täcke vitt, knipsar Nisse av
på mitt. Livsandarna snabbt för honom tryter, snart i
eget blod han flyter.

2: Nio små nissar i midnattstimma~ traskar fram i
månljusstrimma. Ugglan hoar i sitt näste, istapp faller tyst från
fäste. Nisse spetsas utav tappen. Tomten ligger död på
trappen.

3: Utanför dörren står gröten och ångar. Åtta nis-
sars intresse den fångar.
Under stigande hunger faten de nalkar, en
stackars tomte på kanten halkar.
Han kippar han kämpar, han svettas sig blöt,
men sjunker likväl i kvicksandslik gröt...


4: Många springor stugan har, där sju små tomtar
in sig tar. Katten som bak dörren ruva, slukar Nisse med
hull och luva. Resterna av tomtehand, suger Misse bort från
tand.

5: Sex små nissar mot julbord ila, snabbt de upp-
för bordsben kila. När sista tomten över kanten hasar,
han tappar greppet och nedåt rasar. Faller nedåt likt ett lod.
Mattan röd av tomteblod.


6: Tomtar fem i väldig iver, springer runt, ty
hungern river. Nisse snubblar på sitt skägg, faller rätt på kni-
vens egg. Lilla Nisse stackars saten, rinner ut i sillsalaten.

7: Fyra nissar har festat på sill. Och nu de törsten
släcka vill. Mot glöggen de springer i samlad tropp och tar
för sig av drycken i varsin kopp.
Ner faller Nisse i glögghett hav, likt skållad
mandel faller hans skinn av.

8: Tre små tomtar i granen svingar, mellan ljus
och änglavingar. Nisse sig för nära våga, strax han står i ljusan
låga. Doftar snart likt vidbränd stek~ ångrar då sin
ystra lek.

9: Två små tomtar omkring sig tittar, då en smäll-
karamell de hittar. Nisse ner på den då hoppar, men för detta den
ej stoppar.

I tak på golv och på gardin med frans, finns nu
Nisses hjärnsubstans.


10: Husbonn stiger upp i natten, för att kasta lite
vatten. Under husbonns tunga toffla, Nisse blir till
krämig våffla.

Snön ligger vit lite här och var, inte en j-a tom-
te finns kvar..."

( Om du vet vem som är upphovet till just denna version, hojta till så lägger jag in det.)

Sista jobbdagen före jul

Ber vi en stilla bön att det blir lugnare på jobbet. Snart dax att knyta ihop säcken och inleda den årliga Julåterfärden till Hemstaden. Nästan alla klappar är inköpta och paketerade. Ner till den leksaksmus som en 4 kilos familjemedlem med ett belåtet spinn kommer att slita i stycken under det att vi andra öppnar våra julklappar.

Kvar att göra är:

* Ögonfransfärgning för att få den rätta Bambilooken att vara över helgerna utan att behöva sminka sig i övrigt. Done!


Kvar att inhandla senare:
* Braiga brunutansolkrämen som man ser naturligt fräsch ut i.
* Nytt glammigt lipgloss.
* Födelsedagspresent till far som fyller år strax efter jul. Någon form av populärvetenskaplig bok.

*Ny necessär om jag hittar någon billig och snygg. Och stor.
* Florsocker. Om jag orkar göra mer mintgodis.

Eventuellt någon kul liten sak till systersonen. Fast egentligen har han nog med presenter redan.

*Skicka ett paket till Frankrike. Idag. Om jag lyckas hitta någon form av postkontor i Storstadens centrala delar som nedlåter sig att hantera post. Annars får det vänta till lokala affären i innan jag åker.

*Köra ett sista träningspass på gymet ikväll om jag hinner. Packa klart.
*Mixa ihop lite ojulig-musik för att inte förgås i brist på Storstadsradio.

Uppdatering: Svisch vad effektiv jag var på lunchen. Hälften avbetade. Plus massor av jobb. Plus julfika med jobbet. Möjligen effektivitet orsakad av kraftigt överdoserat koffeinintag.

Så här dagen före sista jobbdagen

Kan vi konstatera att kunderna mer och mer kan delas in i olika typer.

1. De som får panik när de inser att det snart är en lång jobbfrihelg och ska strula och ändra och ha sig in i det sista.

2. De som mentalt redan har ställt in sig på långledigt med familjen och tycker vi tar de stora projekten efter helgerna. Just nu vill de bara avsluta och önska god jul.

3. Som typ 2. Fast med julklapp. Som choklad, vin eller julgrupp. Och min speciella favoritkund som alltid ger senap. Och sill. Oklart varför.


Tomten, om du läser det här, grupp 2, och 3 har varit snälla och förtjänat sina julklappar.


Och jo, gårdagen var trevlig. Först trevlig middag. Sedan Globens julshow som var seg i början men lyfte mot mitten och lyckades locka fram lite undanstressad julstämning hos oss. Inte min vanliga tekopp av artister men Di Leva hade finast klänningar och juligt snällhetsbudskap. Shirley Clamp och Sarah Dawn Finer sjöng okej (även om den senare hade lite väl mycken förkärlek för glitterfodral.) Till och med Christer Sjögren, mannen jag och mina kompisar älskar att håna, funkade i låtar som White X-mas och O, helga natt.

-Cover me, I'm going in..

Närhelst vi här på jobbet vadar ut genom drivorna av mutchoklad för att ge oss ut i den masspsykos som kallas julhandel brukar vi utbyta tips och råd från den som tidigt återvänt från lunch vid "fronten". Krigsbyte i form av ett ständigt expanderande antal kassar visas stolt upp för kollegor. Folks allmänna dumhet och köers längd jämförs.

Jag trodde jag var väl förberedd. Armbågarna var vässade, jag visste exakt vad jag skulle ha. Det visste inte mina medkonsumenter.

Julstressen verkar ha slagit ut de mest basala funktioner i folks hjärnor. Efter att under en och samma lunchtimme ha blivit:

* påkörd av tre olika barnvagnar innehållandes rabiat unge som ser ut att vara i ungefär förskoleåldern (ledtråd, om folk står still i kö ska du köra runt dem. Inte över. Även om de är små i storleken i jämförelse med dig.)
* snäst åt av en bitchig expedit för att någon annan kund tagit fel julklappssnöre.
* sett en 50 årig man med förvånad min vända ut och in på sin medhavda portmonä (av typen 80 åriga damer brukar ha) och mycket långsamt skaka ut de sista korvörena under det att kön bakom honom suckar och tar sig för pannan.
* Två trettioåriga killar som inte lärt sig hur man slår in paket till att börja med och definitivt inte klarade att ta mobilsamtal samtidigt.
* Samtliga PRO's stickprovskontrollander. Pålitligt utposterade med monetära betalningsmedel i valörera 50 öre upp till en krona samt utan hörapparat.

Efter den upplevelsen kan jag bara konkludera att det är dags för lite nya lagar. Förbjud barnvagnar i julträngseln. Förbjud folk som inte klarar av de grundläggande stegen:

* Gå in i affären.

* Tag din vara.

* Ställ dig i kö, ja kön börjar i slutet av den långa raden av människor. Din plats är längst bak. Räkna inte med att glida förbi en julkös-lynchmob oskadd.

*Betala. Med pengar. Inte dina v75 kuponger. Le. Om möjligt hållandes käft tar du ditt paket och går, idag.

Egentligen tycker jag vi förbjuder folk rent allmänt. Ja inte du och jag förståss. Men alla andra idioter. Vad har de där att göra just när vi ska julhandla?

Fairytale of New York

Manliga intriger

Få vet om mig och H. Några vet att vi känner varandra men inte hur. Ändå hände det ju till slut att någon H känner via jobbet skulle fråga honom om mig i tron att vi är jobb bekanta. H hinner bre på om vilken toppentjej jag är innan han inser att killen han pratar med tänker bjuda ut mig. Varpå han freakar totalt, beter sig skit taskigt och i princip säger upp kontakten med den här killen. Som först inte fattar någonting och sedan lägger ihop två och två.

Sedan ringer H mig och kokar ihop värsta historien om vilket taskigt rykte den här killen har. Praktiskt tagit en manlig slampa. Sagt av omsorg av mig givetvis. För nä han är inte svartsjuk. Inte då. Jag tycker det låter lite konstigt men låter saken bero. Sedan springer jag på killen i fråga på en lunch. Som har en helt annan version av saker och ting. Som fortfarande är intresserad av att gå ut med mig. Suck. Men orka bry sig.

Men nu är det jul snart. Julbreven så gott som klara. Julklapparna under inköp. Och ikväll är jag bjuden på middag. Och traditionsenlig show efteråt. Av någon jag faktiskt ser fram emot att träffa.

Julpynt

Piggade så småningom på mig och kunde ha folk hemma. Killkusinen, hans föräldrar samt ett antal andra människor som det är kul att träffa ungefär en gång om året. Åsså Killkusinens mormor. Som bara är så rar och gullig att hon omöjligt kan vara släkt med Curlingmamman och Killkusinen.

Killkusinens mormor beundrar mitt julpynt. Jag pyser av stolthet när hon noterar att granen har riktiga glaskulor (varför ska man ha plasttjafs när man inte har småbarn. Eller katt?) Sedan frågar hon Killkusinen om hans julpyntning. Han skruvar besvärat på sig. Tillstår att det är dåligt med det i nya egna lägenheten. Rentav obefintligt.

Senare berättar han för mig att han klivit in i fikarummet på jobbet och på frågan av några kvinnliga kollegor avslöjat att han faktiskt inte hade något julpynt hemma. Panik hade utbrutit. Fyllda till bredden av moderskänslor hade de alla gått samman och ordnat fram en kartong med julpynt för honom att ta hem. Han hade artigt tackat, tagit med sig kartongen och ställt den i hallen. Där stod den fortfarande och lägenheten var lika o-julig som innan.

Killkusinen hade dock en teori att det brukade finnas ett samband mellan förekomsten av julpynt och det kvinnliga släktet. Således måste frånvaron av julpynt bero på frånvaron av flickvän. Men om jag pyntade åt honom så skulle han ju ha ett helt år på sig att skaffa en tjej till nästa jul? Jag är snubblande nära att erbjuda mig att julstajla hans lägenhet. Sånt är kul. Men jag har fan inte tid egentligen. Så jag intalar honom att kvällens dejt säkert blir jätteglad om han frågar henne istället. Säljer in idén med den sedvanliga "sånt gillar vi tjejer " vinklingen.

Efter att således ha mutat Killkusinen med tårta* och present** tyckte jag det var läge att med en hoppfull min utröna om han hade något speciellt för sig efter julhelgen. Han som tror att han ska få hänga med mig på någon kul fest bedyrar att han inte har något uppbokat i mellandagarna. Sen ser han mitt förhoppningsfulla leende och muttrar något om: Så du vill att jag ska försöka ta död på dina blommor igen?. Otacksamma slyngel.


* Schwartzwaldtårta. Som är svår att stava till men enkel att sno ihop. Speciellt om man fuskar med färdiga marängbottnar.
**Jo, han blev glad. Nu skulle det läggas upp träningsprogram på datorn och köras hårt. Efter helgerna.

Helgen

Fredag: Ägnades åt att tycka synd om mig själv samt inleda försöken med att skriva franska julbrev med att plocka fram och damma av "la conjugaison 1200 verbes" och slösurfa les pages jaunes efter en adress skriven med årets svårtyddaste handstil. På något sätt utmynnade det hela med att jag hamnade framför tv:n's Legally Blond istället. Mycket märkligt.

Jag piggade visserligen på mig även om helgen mest var ett tillfälle att träna på den årliga förvandlingen från Storstadssingel till välartad Hemstadstös. Sålunda tidigt i säng utan alkohol i blodet. Låt mig bara säga att vissa individer i omgivningen inte riktigt var inne på samma linje. Var tydligen high-life på den där glögg/julfesten. Vissa som dessutom hade en ganska triggerhappy sms-tumme. He,he.

Som det från den medelålders manliga kollega som bara ville uttrycka sin djupa sorg över att han inte fått se mig och kollega Z iklädda Lucianattlinne dagen innan. Igår och idag smyger han diskret längs väggarna här på jobbet...

"Bäste Nisse..."

Sitter och ska skriva jobbseriöst. Till en äldre herre formely known as Nils. Brukar gå hur bra som helst. Kanske kunde han dock ha valt en mindre glöggig årstid att meddela att han gärna var på Nisse-basis även i jobbet. Ger mig klart fel associationer såhär i tomtetider. Försöker skriva jobb. Med en hjärna som ger förslag av typen:

"Bäste Nisse

Har Jultomten packat än? Har ni adresslistan klar? Hur mår Rudolfs nos? Är den schackrutiga färgen färdigblandad än? Tomtarnas julparad färdigmixad?....."

Säg Mamma.....gaaah...

Love Actually - All I want for Xmas

Från den underbara filmen Love Actually. Jag vill också ha en chef som ser ut som Hugh Grant och kan komma med erbjudanden som:
-"I am the prime minister, I could have him put down, you know.." om någon är dum emot mig.

Dagens gnäll

Kan vi konstatera att Pol Roger visserligen är en okej champagne men inget mirakelmedel mot förkylning. Efter bara ett glas lyckades jag med konststycket att flytta stolen in över min fot. För att sedan med full kraft sätta mig ner igen. Det gjorde fan så ont. Gör inte efter det är ni snälla. Vasst stolsben på tå är ingen hit. Speciellt inte när man är i officiella sammanhang och måste se oberörd när man helst av allt skulle vilja sparka till stolen och lära den ett antal nya kraftuttryck.

Insåg då att det var läge att åka hem och tycka synd om mig själv och låta de andra fortsätta ut på julbord. Foten gör ont idag med. Tror det kan ha blivit blodförgiftning. Kommer säkert få amputera den. Inte helt säker att den looken skulle passa mig. Dessutom är jag förkyld. Hur lägligt som helst då jag ikväll skulle ha varit med och firat Killkusinen. Folk kommer alltså ha kul utan mig. Mest för att jag inte vill gå dit och smitta alla precis innan jul. Kommer sitta i självpåtagen karantän och kämpa med mina franska julbrev på en fredagkväll. Sa jag att det var synd om mig?

Lucia

Tidigt lussefika med jobbet. "..och du som har så långt fint hår kan väl vara Lucia*?" Skulle inte tro det va. Samma jobb som förra året. Samma person, samma fråga. Samma svar från mig. Hur var det med det där med trial and error...

Skulle ha gått på restaurang ikväll. Får se hur det blir med det. Lite små hängig. Förkylning på gång. Sådär otajmat mitt i allting. Men alkohol lär vara bra. Bakteriedödanden. Lite Pol Roger champagne såhär innan kommer nog göra susen.



* Lucia=traditionellt dagis-skoltrauma för tjejer med långt blont hår men utan "solo-sångröst". Mima kan jag. Humma med i kör. Men jag vägrar sjunga solo.

Gårdagskomp

Tog tillfället i akt att kompa ut några timmar för att skutta runt och handla lite julklappar och andra ärenden jag inte hunnit med på sistone.

Tog en paus mitt i för att utnyttja ett erbjudande jag haft liggande ett tag. En lyxig ansiktsbehandling. Något jag inte gjort på evigheter. Så länge sedan att har så dålig koll att jag trodde ansiktsbehandling innefattade ansiktet och lite av halsen. Bara. Glömde helt att vi rörde oss i Storstaden där minsta nagellackning förandleder morgonrockstvång. Söta beautician tjejen visar in mig i ett rum. Ber mig ta av mig till underkläderna under det att hon går iväg och hämtar någonting. På väggen hänger en morgonrock. Jag anar ett samband. Man har väl varit på Spa i sina dar.

När hon sedan kom in och glatt konstaterade att jag inte fick behålla den på heller blev jag en aning osäker faktiskt. Hade jag vetat det hade jag kanske valt andra underkläder den morgonen. För de fick man iallafall behålla på. Om man drog ner axelbanden. Men visst hon var duktig. Superbra ansiktsbehandling, varma handukar, triggerpunktsmassage, the works. Otroligt avslappande i julstressen. Kanske aningens i ambitiösaste laget. Låt mig bara säga att ungefär halva jobbet som rosa bandet människorna tycker att man ska göra ofta, var gjort när jag gick ut därifrån.

Osminkad och så lugn att jag är i total osynk med mina medmänniskor ger jag mig ut i julstressen igen. Hittar pulsklocka, (tack för tipset 404, det blev den modell du själv hade tror jag) Inte för att Killkusinen på något sätt är värd det, men jag är grym på att fund-raisa i hans bekantskapskrets så han kommer nog bli riktigt glad. He'd better.

Går in i en affär och nästan välter en hög stapel pussel i min jakt på det understa. Som vanligt kan ingen av de som packar upp varor hjälpa till. De jobbar för julsnöreleverantören och inte pusselleverantören. As usual.


Traskar in i en teknik affär. Jag är ute och sonderar terrängen inför ytterligare ett julklappsköp. Rådfrågar killen vid disken. Han tar fram katalogen. Pekar. Förklarar. Jag ber honom rita en liten kråka vid de prylar vi just pratat om så att jag kan ta hem katalogen och fundera lite. Och han gör det. Bokstavligen. Har nu en katalog med tre små glada ritade kråkfåglar i. Det ser lite kul ut faktiskt.

Javisst attans...

Killkusinen fyller år snart. Någon som kan rekommendera en bra pulsmätare? Tillräckligt bra kvalitet för att han ska fyllas av tacksamhet och känna sig tvungen att hålla mina blommor vid liv i mellandagarna. Dock inte så dyr att jag blir ruinerad. Någonstans i mitten med andra ord. Förslag emottages tacksamt..

Rise and shine

I rose. I did not shine. I morse var det knappast rätt tidpunkt för det. Allt är min chefs fel. Han vet hur jag känner inför hastigt inslängda extratidiga morgonmöten. Med illa dold förtjusning uttalade han orden "och så ses vi pigga och glada på mötet i morgon bitti då." Jag muttrade något om att glad blir jag bara det finns kaffe. Men pigg tänkte jag minsann inte lova.

En jullunch och en dag senare är jag redo att direkt åka hem och sova. Efter att först ha passerat gymet..

Fredag: Utgång

Jag, E och fem tjejer till i Storstadsnatten. Lite som de där ämnena man inte skulle blanda på kemin för att slutresultatet kunde bli farligt. Trodde tidig utgång skulle innebära kort kö. Så fel jag hade. Trodde att det iaf inte skulle börja regna igen, så jag tog ett halvtrasigt paraply jag kunde "glömma" någonstans om jag behövde. Självfallet började det regna lite. Sedan tyckte jag att kön iaf kunde vara ett bra tillfälle att hinna prata lite med de andra tjejerna en stund till innan vi kommer in på stället. Fel där med.

3¤ Antal minuter i kö utanför utestället innan söt (och faktiskt nykter) pojke dyker upp och artigt erbjuder sig att laga mitt trasiga paraply.
2¤ Antal minuter innan pojke ger upp försöken att laga paraplyet och istället övergår till att bara konversera. Jag anklagar honom för att bara vara ute efter mitt paraply. Han svarar att han inte tror på paraplyer. Att han snarare gått efter teorin att de fulaste paraplyerna brukade dölja de vackraste flickorna.

Sedan:

Sedvanliga kommentarer från E. Men han var väl söt? Han var ju jätteförtjust i dig, gillade du inte honom? Ungefär samma sak som hon alltid säger.

1¤ Antal drinkar jag betalade själv (första drinken)
2¤ Antal gånger jag anklagat en och samma kille för att ha spetsat drinken han ville bjuda på för att sedan motvilligt ta emot den. Slutade med att han provsmakade allting åt mig. Har förmodligen fått rabies istället. (Okej jag kanske var lite väl principfast där. Skämdes en aning efteråt faktiskt.)P2 blir otippat kvällens drink.

* Jag tar tillfället i akt och frågar ut en stackars kontorskille om julklappar min far önskat sig. Han har naturligtvis ingen aning om vad en dremel är. (Jamen, vafan han försökte ju prata golf med mig. Jag blev uttråkad.)

* Glöggvärdinnan hittar ett udda dansgolv. Får ett ryck och vill dansa till en låt som aktiverar kräkreflexen på alla med normal musiksmak. Vi andra uthärdar stoisk en kort stund innan vi flyr.

*Lämnar även E som adopterats av två förtjusande schlagerbögar hon utbyter dansmoves med och går och sätter mig med några andra ur gänget.

Hela tjejgänget hamnar vid ett och samma bord. Får manligt sällskap. Ser honom direkt. Han som någon senare skulle beskriva som "han som liknade Kevin Costner". Intensiva kornblå ögon. Dessutom den där speciella medvetna blicken jag känner igen. Det här spelet som pågår mellan män och kvinnor, han behärskar det väl.

Han möter min blick över bordet. Vänlig nyfikenhet och en fråga i hans blick. Jag möter den en kort sekund. Tittar bort. Han ser att jag vet. Men att jag väljer att inte delta. Han är där med några kollegor och kompisar. Han ligger lågt. Pratar artigt med de av mina kompisar som sitter närmast. Jag hoppas att han ska sikta in sig på henne som är så less på att vara singel. Som trånar efter en ny löveåfherlajf.

* Dansar med en hunkig hantverkare. Jag frågar skämtsamt E om hon behöver hjälp med taket på sommarhuset(hon o hennes syskon har ärvt ett.) Hon tycker gott jag kan vara en schysst kompis och flörta lite med honom. Just in case. Det är ett standardskämt vi alltid kör. E faller alltid för killar som är hopplöst opraktiska och lider ständig brist på handymen i bekantskapskretsen.

2¤ Antal telefonnummer jag ska radera i mobilen så snart jag kommer ihåg vad jag lagt in dem som.

1¤ Antal seriösa inbjudning till middag och bio av söt pojke. Vafan hände med att i första hand försöka få med tjejen med hem och "dricka te" samma kväll?

3¤ Antal pojkar som såg det som sin uppgift att överösa en med komplimanger. (Varav åtminstone två på jakt efter the löveofderlajf.) Lite lagom egoboosting.
Vacker verkar dessutom ha konkurrerat ut söt på komplimangstoppen. Antingen läser alla män samma raggningstips, eller också blir de små liven en aning skumögda när de kommer upp i 30 års åldern.

*Killen från krogkön hittar mig igen. För att tala om för mig hur vacker han tror att jag är. Igen. (Ni ser ett mönster här). Samt se till att jag inte försvinner utan att ha hans nummer. Till slut lägger jag in det. Och lovar att inte ringa.


Före ett får askungen nog och vill lämna festkvällen. Även om hon då kommer att anklagas för att vara tråkig. Det protesteras vilt, E och en tjej till försöker få mig att stanna och sova i samma lilla lägenhet. "För att det skulle vara precis som på den gamla goda tiden." Tyvärr har jag en fest att vara i nån sorts form till att ordna dagen efter. And my feet are killing me. Ska det dansas mer är det risk att jag måste be den hunkige hantverkaren bära mig hem till dörren. Vilken han nog skulle klara galant. Aningens svårare skulle det bli att bli av med honom sedan.

Säger hejdå till mina kompisar när han hejdar mig. Mannen med de kornblå ögonen. "-Ska du redan gå, jag hade hoppats att du skulle stannat."
"-Jasså, varför det?"
"-För att jag tycker du är vackrast här ikväll.."
Jag är fortfarande inte intresserad, men E skulle kunnat vara det. E och jag som alltid tävlat lite med varandra. Och jag vet att vi inte längre är 12 år och simmar ikapp. Att det är barnsligt. Att det är i nattvimlet där folk säger vafan som helst. Men ändå blir jag lite glad att han väljer mig över E, som han dansat men nyss. På ömma fötter men med välsmickrat ego tassar jag ut i natten. Nöjd.

Fredag: Den första glöggfesten

Glöggfest med ett gäng tjejer hemma hos en kompis. Oväntat möte med E, f.d klasskompis och granne från Hemstaden som jag inte träffat på ett tag. Lite blandade känslor. Men hon kastar sig om halsen på mig och har saknat mig massor. Tydligen har jag blivit blödig på gamla dar för det känns kul att hon är här. We go way back. Jag är ofta den som hamnar i centrum på fester men med henne kan jag ta ett steg tillbaks och låta henne stå för underhållningen ett tag.

Tjejkompis har dukat upp värsta buffen och E underhåller Storstadstjejerna med historier från Hemstaden. E är en riktig teaterapa och har räddat mig från att gäspa käkarna ur led mången en trist skoldag. Storstadsflickorna lyssnar storögt på de exotiska Hemstads människor hon berättar om. Speciellt hon som pluggar psykologi ser intresserad ut. Kanske kommer det snart en examensuppsats med titeln "Psykologiska avikelser i (Hemstaden) med omnejd".

Sen står vi och puffas och sminkar oss vid samma spegel och hon klagar på att hon inte har mitt långa hår och jag klagar på att hon är längre än mig. Stolt visar jag upp de nya ultimata klackskorna jag hävdar att jag ska kunna dansa runt i hela kvällen utan att få ont i fötterna. För efter övertalning följer jag väl med ut en stund. Jag ska ju ändå den vägen. Och E och jag är redan inne på nostalgi spåret. Just like old times.

Julracet har startat

Förra helgen klarades första julmarknaden av. Hovstallets. Som en kompensation för utebliven horseshow fick jag klappa fina hästar. Få nöjet att se en häst försöka degradera en man genom att bita i metallskrotet han hade på axlarna som hämd för uteblivet äpple. Köpa upp sig på glögg, ljus och lite annat smått och gott.

Frågar en snygg man i uniform om en häst som jag saknade i stallet. Istället för det sedvanliga öh,hö den är typ hamburgare nu, förklarar han finkänsligt att "den numera betar på de gröna ängarna i hästhimlen". Sedan fortsätter han självmant att prata häst. Och mera häst. Säger att jag måste komma förbi och kolla på ett annat stall de använder. Jag blir nästan kär. Inte alls nöjd när kompis ilsket ringer och undrar var jag är någonstans. Vi skulle ju tydligen fika...

Nu börjar det dra ihop sig inför helgen. Jag ska på glöggfest. Jag ska ha glöggfest. Färgade ögonfransarna på lunchen så kvällen är vikt för bakning av julgodis och kakor. Hinner jag ska jag slänga ihop ett pepparkakshus med. Här hade jag tänkt att Killkusinen kunde vara till nytta för en gångs skull. Han kom förbi igår och kollade på mig när jag städade och klagade på att jag inte bjöd på chokladtryfflar. Sedan åt han upp hälften av mina takplåtar (non stop) och gick utan att lyfta ett finger. Jag kommer få bygga det själv. Han kommer säkerligen dyka upp senare och erbjuda sig att riva det däremot.

Gårj*vladagen

Nu när den är över kan jag avslöja att gårdagen nog kommer att gå till historien som en av årets sämsta dagar. En sån där dag då allt går fel och det känns som om alla hatar en.

Det började med att jag vaknade av mig själv. Tidigt. Aldrig ett bra tecken. Hasade sömnigt till badrummet för att där krocka med hörnet av ett plötsligt fientligt badrumsskåp. Överla med mig själv och beslöt att jag lika gärna kunde gå upp nu och få gott om tid för en gångs skull.

Nöjd med mig själv tog jag det riktigt lugnt. En långdusch och sjuttioelva klädbyten senare var det läge att slänga in linserna och dra. På väg ut märker jag att den ena linsen skaver men det är försent att göra något åt det. Med mantrat "det som inte dödar härdar" stutsar jag iväg till jobbet. Sedan:

* Sjuk kollega

* Sura snäsiga människor. Jobbstrul.

* En ung hotshot som yrade om saker som "leveransläge" "Smash and grab mentalitet" och att "skapa läge på spelplanen". Nästan så att mitt språköra föll i gråt på slutet.

* Försening av jobb som innebär att min efterlängtade kompdag måste skjutas på för omptielftegången. Jag ringer ansiktsbehandlingstjejen där jag har ett presentkort. Som inte blir glad. Ord som vite vid fler ändringar nämns. Frågan är om jag ens vågar gå dit nu. Tanken på att ha någon som är sur på en sådär nära ansiktet känns sisådär..

*** Lunch ***
Afrikansk gryta.Med mycket grönsaker. Åsså ransonerar vi riset så har vi gjort ett rätt idag iaf. Aj. Varningsskylten med att den innehöll chili och var väldigt stark var tydligen inte bara dekoration. Sedan en dubbel kaffe på det. Skulle behövt en näve Losec.

* Kom inte fram till det taxibolag vi brukar anlita i jobbet. Tog ett annat. Blev utskälld efter noter. För att jag kom i tid och inte 20 minuter innan. För att det var trångt och bökigt att hämta i innerstan bla bla bla. Hade jag haft tid hade jag tagit en annan bil. För det är rätt obehagligt att sitta inlåst med någon som är råaggro och sitter och viftar med armarna och har sig.

Det var bara att klippa av direkt. Höll mig lugn. Förklarade att om jag beställer en taxi till en viss tid så kommer jag då och inget annat. Visserligen kan jag hålla med om att det är trångt med platser att stanna i innerstaden. Men det är inget jag kan påverka. Så vad är egentligen problemet? Det hade han lite svårt att formulera.

Men arg var han lite i största allmänhet. Dock var han väl tvungen att lugna sig lite då han inte hade klarat att hitta till adressen på egen hand. Adressen som inte direkt var en skum bakgata i Säffle. Ändå tydligen väldigt svår att hitta, trots GPS och Taxikarta.

Det sista jag hörde var hur han ringde upp sin växel för att skälla på dem. De hade tydligen skickat alla andra körningar utom honom. Undrar varför?

* Stångas med ett fullständigt idiotiskt talsvarssystem innan jag lyckas få tag i en levande människa. Som självfallet inte har något intresser av att lösa problemet. Inte hennes bord.

* Brottas med jobbstrul och griniga människor
* Spiller kaffe på min favorittröja. Får nog.

* Ger upp. Går dit där man brukar få beröm och endorfiner. Gymet.

* På gymet blir jag stoppad i receptionen och anklagad för att ha något obetalt. Pga deras datafel skulle det visa sig. Sedan går jag på passet. Som leds av hon den där stentuffa. Som jag egentligen gillar. Men just idag har hon beslutat sig för att köra stenhårt "mage". I förebyggande syfte inför julen. En evighet senare vacklar jag ut i omklädningsrummet. Sedan kommer jag åt lysknappen och mörkret sänker sig. Det har hänt andra förr. Traditionen bjuder att man då ursäktar sig och lite snabbt tänder igen innan folk börjat muttra missnöjt. Istället hör jag mig själv säga:
"Ursäkta, men jag tänkte att vi skulle spara lite energi där.."
Folk ler trött. Utom den snyggt klädda ryskan. Hon tycker det är skitkul. Verkligen. Nästan så att jag började undra vad hon har i sin stora vattenflaska som hon aldrig fyller på på gymet..

Slokörad släpar jag mig hemåt. Galopperar uppför en stillastående rulltrappa. Hittar en ledig plats i t-banevagnen. Upptäcker att jag sitter på något. En lapp. På den står:
"Jesus älskar dig." Det tror jag säkert. Han har lite skumt sätt att visa det på ibland bara..

Traditionsbrott

Blev ingen Globen horseshow i helgen (en kombination av sparnit och bortrest hästkompis). Tänkte att jag kunde se det på tv istället. Jo, jag vet jag är bra naiv. Borde förstått att dylika "tjejsporter" bara sänds på skumma tider som man jämt missar. Okej, det är rätt mycket jippo över tävlingsdelarna men det råkar bara vara Sveriges största återkommande arrangemang med ett visst underhållningsvärde. Men visst, ägna ni sportspecialen åt viktigare saker. Som Znokens gnäll om EM lottningen och naturligtvis VM i boxning för tvåbenta robotar i Japan.

Kurs på G

Och vars är solen då? Vab?

I don't like Mondays