Den Helg: Födelsedagsmiddag

Mitt i hem-duscha-byta-kläder-paniken får man ett sånt där trevligt samtal. "Hej, jag tar bilen ikväll, vill du ha skjuts dit?" Det vill man ju. Tills man kommer på varför man sällan samåker med just den kompisen.

För att hon alltid, alltid, är "lite sen". Vilket hon ringer och meddelar just innan Telia bestämmer sig för att lägga ner verksamheten en stund och jag inte kan meddela någon annan något innan jag bytt till Comviq mobilen. Tack för det televerket. Verkligen.

Sålunda begåvad med extratid bestämmer jag mig för att göra det där man inte ska i sista minuten. Byta handväska till den där lilla nya söta saken. Bad move, skulle det sedemera visa sig.

Vi hinner i sista minuten till utestället som (surprise,surprise) har temakväll. Blir framfösta till skattkista och får halsband och nyckel. Sedan upptvingade att gå plankan under det att en söt piratpojke puttar på en med vad vi hoppas är en sabel i ryggen. Sen får vi välja present och kompis blir sur för att jag får mycket skojigare paket. Och för att hon blev uppledd av en tjej. Jag är mest glad att jag lyckats ta mig både upp och ner utan att bryta benen av mig i nya klackarna.

Sen sjungs det. Personalen tvingar på oss skojiga hattar och tar kort. Födelsedagsbarnet firas. Ett annat födelsedagsbarn rings upp på mobilen och besjungs grundligt. Hon som just tagit examen hyllas för sitt flit genom att alla använder hennes blivande titel. Bara. Hon som just karriärat i främmande land pratar jobb.

Tills kompis får spel på att vi låter alldelles för vuxna och seriösa och istället leder in samtalet på i hennes tycke mer lämpliga festkvälls ämnen. Som skillnader mellan män av olika nationaliteter och de klagomål kvinnorna i det land hon nyss besökt har på de inhemska männen. För säkerhets skull avslutar hon varje mening med, "har man ju hört".