Tuesday, October 28, 2008

Helgens:

Återseende: Syrran, systersnubben och framförallt systersonen. Samt en massa annat löst folk.


Oförklarliga: Om det är en sån ebarmlig radioskugga på vissa ställen utanför Staden. Varför är den enda kanalen man får in då den absolut uslaste i hela etern? P4.

Fest: Lördagkväll


Oväntade: Tuff Killkompis som kom fram på festen och kramade om mig och sa en massa gulliga saker. Finns inget sötare* än en lite stel manchokille som lite tafatt och ovant försöker säga sånt han inte vågar i vanliga fall. Tror han blev lite nostalgisk där. Kom in på hur länge jag och syrran känt honom. Och tänk nu skulle min storasyster** ha barn och allt och jag hade brutit med exet och han var övertygad om att det var helrätt och jag skulle bli jättelycklig med någon annan istället och bla bla bla. Vad är grejen med den starka tysta killtypen när de börjar komma upp i 30 årsåldern och plötsligt börjar bete sig så att man nästan börjar tro att de har känslor med?¤Skrämmande utveckling. Var tillslut tvungen skämtsamt be honom att lägga av. Om han inte ville se mig gråta. Med icke vattenfast mascara. ¤¤


Icke culinariska upplevelse: Okej, inte för att jag vill vara petig eller så. Men en Guacamole utan uppenbara tecken på vare sig lime, vitlök, salt, tomat eller chili är ingen Guacamole. Det är en avocadopurée för barn utan mjölktänder. Hade jag inte varit så väluppfostrad hade jag skrikit "nämen fyfan vad ääckligt" och sprungit och spottat ut. Istället för att skölja ner det med stor klunk vin, le ansträngt och listigt gömma resten under ett salladsblad.



Lillasysterlookalike: Uppenbarligen jag. Efter att den tredje för mig okända personen hälsat mig med ett glatt "och du måste vara X lillasyster" började det bli lite tröttsamt att förklara att jag var en helt annan lillasyster. Systersnubbens tjejs. Hon dök upp sen på festen X lillasyster och jag granskade henne nyfiket. Vet vem hon är men har faktiskt inte tänkt på det förut. Hon är nog aningens längre med smalare ben, jag har mer markerad midja, likadant blont hår i ungefär samma frisyr. Jo, vi är allt lite lika#. Kanske därför hennes kille alltid hälsar så glatt## på mig. Han kanske är närsynt och tar det säkra före det osäkra. Jo så måste det ju vara.

Absolut snyggaste klädsel: Söta tjejkompis i skolflickslooken i grått, svart och vitt. Parad med värsta kaxiga assesoirerna och stövlar att dö för. Precis den rätta mixen mellan strikt och vågad. Skitsnygg var hon. Vilket jag också påpekade. Ungefär fyra gånger. Samtidigt som jag kastade avundsjuka blickar mot den där snygga gråtonen hon passar i men som får mig att se ut som en magsjuk gurka. Gör en mental notering att sno den idén i något annat sammanhang. Med en annan gråton.

Mest omkramad: Jag. Var ju en massa folk jag inte träffar så ofta och som således uppenbarligen inte hunnit tröttna på mitt sällskap utan bara var himla glada att se mig.

Hemliga klubben:

Han: "- Fick du vykortet som jag skickade?"

Jag: "-Eh...menar du i vanliga posten?" (Tänker så det knakar, snigelpost? Har jag fått snigelpost av honom? )

Han: (förklarar)

Jag: "-Så det var du som skickade det, misstänkte nästan det "(det gjorde jag inte alls det. )

Han: (Sträcker stolt på sig)

"Du glömde skriva ditt namn vettu." (Vilket hade underlättat en aning om du vill ha cred för det. Smartsmurf. )###

* Disclaimer:" Amen förfan vilken fin tjej du är ..."och liknande i syfte att ragga på en i fyllan och villan är inte gulligt. Men nån som precis tagit mod till sig att släppa sitt lite småstela sätt och säga en massa snälla saker bara för att, är däremot det däremot.


** Jepp. Storasyster som aldrig i h-lvete skulle skaffa fler barn efter systersonen har plötsligt beslutat sig för att återgå i avel. Now it's official. Och Helvetet frös samtidigt över.


¤ Ja såklart att tuffa killar har känslor. Men nu menar jag såna som inte rör mat, sex och hat mot folk som inte kan fickparkera.


¤¤ Jo jag vet. Men den blev snyggast. Och jag hade faktiskt tänkt färga fransarna som vanligt men inte hunnit.

# På gränsen till flörtigt faktiskt. Fast jag hade nästan övertygat mig om att han bara var en sån kille man kan missuppfatta. Som är så mot allt och alla.

## Note to self: Possible lookalike att anställa när jag blir rik och berömd och vill smita ifrån pressen.

### Börjar bli en obehaglig trend det där med kort utan avsändare. Kan vi inte bara komma överens om att man alltid skriver namn. Iallafall när man skriver till någon så nyfiken som mig.

8 comments:

404 said...

Tre olika fotnots-tecken varav det sista i "omvänd" ordning. Försöker du förvirras? :)

Miss Baglady said...

Låter som en toppenhelg. Mycket duktig med orden är du!:)

Ninde said...

404: Ha,ha ja. Eller också fick jag hoppa emellan med annat så många gånger att jag inte orkade läsa igenom allt utan bara postade i trygg förvissning om att skarpögda läsare aom du kollläser. Tack,tack nu ändrat :)

miss baglady: Tackdetsamma :)

Anonymous said...

Alla ser vi ut som en magsjuk gurka i någon färg. :D

Machokillen som lättar på hjärtat... Mums. Såna gillar vi!

Ninde said...

kim: Visst gör vi! :)

Anonymous said...

men åååå tysta norrlänningar som visar känslor...om det här var en bok så hade jag iofs trott att hjältinnan hade ended up med din andra norrlänning :-P

Ninde said...

ms.n00b: Ha,ha okej. Men "min andra norrlänning?" Antar att du syftar på norrlänningens kusin nu. För just killen i inlägget är inte från norrland...;)

Anonymous said...

ooops men jo, ja :-)