Långledig

Kommer bli sporadiskt bloggande en tid framöver nu. Hur firar du nyår? Mitt firas traditionsenligt i Kuststaden. Bortom all civilisation och uppkoppling. Åter nästa år. Passar på att önska er ett Gott Nytt År!

Grejor i gröten

Äpple= God hälsa kommande år.

Mandel= Giftemål kommande år

Mynt= Rikedom (om man inte först dör genom att sätta den i halsen. Därför numera utelämnat i vår julgröt även om den står omnämd i grötreceptet.)

Dagens frågeställning: Hur många kusiner kan man bli bjuden på kaffe hos utan att få magsår?

Julkort II

Julklappar:
Skulle vi ta det lugnt med i år vi vuxna emellan sas det. Nån liten grej bara. Jadå. Jomenvisst. Julklappskorgen var lika välfylld som vanligt.

Tomtegröt:
Sätta ut julgröt till tomten. Såklart. Med extra smörklick i. Så att han inte blir sur och struntar i att väcka en om det skulle brinna eller så. Mycket viktigt.
Jag fick äppelbiten i årets julgröt annars. Kommer således hålla mig sjukt frisk och pigg ett år framöver.

Mamma, Pappa, Systersonen, syrran och systersnubben på julafton.
Traditionsenlig långpromenad innan Kalle Anka. Under vilken systersonen hann breifa mig om innehållet i samtliga Indiana Jones filmer. Sedan läsa Tomten. Julklappsutdelning. Jodå, jag hade varit snäll i år med. Jättesnäll tydligen.


Midnattsmässa:
På Julnatten. Ett killgäng i kyrkan. Heterokillar. Som såg bra men obekanta ut. Till och med en 10poängare. Som hittat dit alldelles själva. Mucho spekulationer om vad det kan vara för fel på dem. Den allmänna meningen att de måste vara kriminella/missbrukare från Storstaden som placerats här för lite sund återhämtning. Repliken "men de såg ju knappast trashiga ut", möttes med den självklara "jamen när de har varit här ett tag brukar de börja se ut som folk. De är säkert från stan, ska du se."

Hur var din julafton?

Julkort

Bil till Hemstaden. Dubbfritt. Bränslesnål personbil. Är ju en jävligt bra idé. Tills man lämnar tullarna ungefär. Passerar avåkningar. Passerar krockar. Börjar önska sig en fetaschlad fyrhjulsdriven. Med vinsch. Och dubbar. Lite mer plåt och tyngd emellan sig själv och mottrafikaterna. Som kepsgubben som envisas med 70 på 120väg. Saktar in ytterligare lite efter omkörningsavsnittet. Bafatt liksom. Som man bara hoppas ska få möta grabben i snik BMW:n som gjorde livsfarliga omkörningar för en stund sedan. Och att barnfamiljskombin fullastad med pampers inte ska hamna mitt emellan dem.

Så kommer man äntligen fram. Hemstaden. Annan klimatzon. Annan luft. Syre. Lugn. Familj. Pälsboll*.

* Grå Katten. Som mamma hävdar är en alldelles lagom tjock kattherre i sina bästa år.

Jullov

Nu lämnar jag stan och bloggen ett litet tag för att fira jul i Hemstaden. Önskar dig en riktigt God Jul!

Driving Home For Christmas

Julfesten

Hos tjejkompis. Små söta lax och veg-snittar. Pepparkakor med grönmögelost. Cupcakes. Och ett gäng glöggsorter. Varav jag misstänker att den 21%-iga inte alls bara ingick med "lite" i den alkoholhaltiga versionen*. Snyggaste killen är naturligtvis någons pojkvän. Säger att han kommer ihåg mig med från en annan fest, jag kommer ihåg honom med. Undrade redan då om han hade någon tvillingbror som var singel. Inte heller denna gång lyckades jag bli tillräckligt modig (läs onykter) för att våga fråga.

Tjejkompis har gjort misstaget att tro att man utan problem kan sätta teknik i händerna på alla manliga varelser. Även kulturvetarvarianten. Att Y kromosomen magiskt skulle få honom att åtminstone kunna sköta en ordinär stereo. Slutade med att vi fick lyssna på samma CD på repeat i en evighet**. När han väl hade lyckats lokalisera repeat knappen ville han inte genast äventyra saken genom överkurs som att byta musik utan påstod att just den CD:n dög bra. Tre gånger på raken.

Festdeltagarna kan i huvudsak delas in i två kategorier. Dels de vars största diskussionsämne är hurvida de ska åka en vända till och backpacka/volontära ett par månader direkt efter jul. Eller om de borde stanna hemma och ta den där C uppsatsen nångång och kanske flytta tillbaks i den just nu uthyrda lägenheten.

Dels de som kommit längre på väg in i vuxenlivet. Som diskuterar arbetslivet och bostadsmarknaden. Räntesatser. Vuxenprat. Och så jag då. Som hör hemma i båda lägren. Och ingenstans. Undrar egentligen varför jag slutade engagera mig ideelt. Varför jag inte drog till en forskningsstation i regnskogen och jobbade ett år. Jag vet svaret. Jag var någon flickvän. Någon som tyckte tågluff på sommaren var äventyr nog. Och nu när jag är singel igen har jag plötsligt vant mig av vid att bo i flyttkartonger. Vant mig vid fast inkomst. Klädkonto. Att slippa leva på nudlar. Blivit bekväm.

Hamnar brevid nåns kompis kompis som tillhör de sistnämda. En alfamale i gentlemannatappning. Beklagar sig över att han jobbar för mycket. Funderar på att köpa en annan typ av företag nästa gång. Nåt där han kan jobba lite mer hands-on med verksamheten***. Inte för att han egentligen skulle behöva ett företag till för pengarnas skull, poängterar han. Men det kunde ju alltid vara kul med en annorlunda verksamhet där man fick engagera sig mer praktiskt.

Det är lätt att prata med honom. Bara koppla på autopiloten. Däremot blir jag inte sådär värst imponerad. Förrän han tar till det tunga kortet. Drar till sig nötskålen. Frågar vad jag vill ha. Knäcker ett par nötter med bara händerna****, och räcker mig. Då måste jag faktiskt erkänna att jag blev lite impad¤. Sedan försöker han med jämna mellanrum mata mig med nötter under kvällen. Bafatt liksom.

Idag mycket nöjd med beslutet att packa i lugn och ro och inte köra till Hemstaden förrän i morgon. Känns moget på något sätt. Vuxet.

* När vi nu är inne på alkoholhaltiga drycker. Ta det lugnt med spriten i jul folks. Remember, det är först på nyårsafton som det kan ingå i traditionen att supa skallen av sig.
** Enligt regeln "den som sitter närmast blir musikansvarig". Jodå vi teg och led. Hänsynsfullt. Ett tag iaf. Innan en annan av killarna diskret smög fram och bytte.
*** Modeller vill visa att de inte bara är yta. Teoretiker vill jobba med händerna. Hantverkare att de faktiskt kan läsa.
**** Jo, det fanns en nötknäckare där från början. Som mystiskt försvann under kvällen. Tillsammans med två av tre korvskurvar.
¤ In a "hoppas verkligen att han inte är typen som knäcker annat än nötter när han blir arg på någon" -kinda way.

Dan före dan före dan...

Handlat de flesta julklapparna. Inklusive saker till småfolk. Sen hem. Hunnit byta kläder fem gånger. Satt fram chokladask och glöggflaska. Med rosett. Nu klar för julfest.

The French connection

Franskabreven. Jo, jag var rätt bra på franska en gång i tiden*. Flytande i tal och ganska hyfsad på det i skrift. Nu lite rätt rostig. Eller okej, väldigt rostig när det kommer till skrift. Sådär så att jag helst behöver en ordbok och en verbböjningsbok att hålla i handen. Vilket vanligen tar ungefär en evighet.

Så var det dags i år igen. Ett antal brev skulle skrivas. Ont om tid var det gott om. Tidsbesparande åtgärder av nöden tvugna. Franska är ett världsspråk. Således måste det logiskt sett finnas ett rättstavningsprogram för datorn. Trodde jag ja. De finniga Joltcolianerna som sätter standarden tyckte tydligen att det var viktigare med engelska och fem varianter av tyska. Tacksomfan för det. Man letar vidare. Hittar översättningsprogram. Yes! Jamen smart. Jag skriver ner det jag vill ha med på svenska och den gör en grov översättning åt mig. Fatta vad mycket tid jag kommer spara. Storligen nöjd över min egen fiffighet skrider jag till verket. Rafsar ihop ett brev. Den vanliga privata happeningsen vi alltid utbyter såhär års. Sedan nån liten avstickare om det allmäna läget. Sett från den nordliga svenska horizonten. Jag blir riktigt nöjd faktiskt. Låter nästan som om jag har koll****.
Tills jag trycker fram översättningen..

"L'economie est dans le gungning." Jamen vad fint att den lämnar kvar svenska ord. Verkligen. Och visserligen skrev jag en liten dyster rad om Volvo och Saab. Men så långt som till att hävda att alla anställda där fått sparken gick jag faktiskt inte. Det har datorn hittat på själv. Eller åtminstone det där programet. Sen slänger den in några ålderdomliga lexikonord jag absolut inte skulle använda mig av. Några syftningsfel. Behåller några fler svenska ord. Toppar det hela med en avskedshälsning som på franska ungefär låter som "may the force be with you".
Slutade iaf med att jag fick skriva om hela eländet. Fem gånger*****.


Sen lite sedvanlig språknojja. Ävafan de fattar ju vad jag menar. Fast kanske kommer de skicka runt brevet bland vänner och bekanta. Bekymrat skaka på huvudet. Hon som var så bra på franska en gång i tiden. Och titta nu...



* Har dock ungefär samma ordförråd som när jag var under 20 och bodde där. vilket märks ibland när jag ska försöka mig på att skriva lite djupare/vuxnare saker.
** Mon dictionnaire (Micro Robert franska/franska)
*** La conjugaison de 12 000 verbes (Bescherelle)

****Francois som är journalist tycker sånt där är interessant. Lite jämförande samhällsanalys. Men får räcka med lite pengagnäll. Finns inte på kartan att jag orkar försöka förklara hela FRA-tramset på franska. Knappt på svenska en gång.

***** Okej använde samma grundmall men fem olika versioner till olika människor.

Eddie Izzard - Learning French

Samma klipp med text:
http://www.youtube.com/watch?v=NUd1BhokZq4

All work and no play..

Trött. Har varit mycket på sistone. Svintidigt möte i morse. En massa beröm och positiv feedback från mycket nöjd kund. Och plötsligt känns allt lite lättare. Plötsligt får man ny energi. Dessutom fick jag fem minuter över och hann smita in i en leksaksaffär på vägen tillbaka. Ett ögonblicks tvekan mellan två varianter av PrincessBarbie*.

Övertygar mig själv om att jag ska föreställa vuxen nu och inte har behov av att införskaffa några nya Hello Kitty prylar för egen del. Sedan hastar jag ut till taxin. Som jovialiskt utbrister att han kört affärsmän hela morgonen. Att det var lite kul omväxling med en affärskvinna**. Diskret gömmer jag Princess Barbie under Laptop väskan och fibblar lite med mobilen. Sådär lite lagom vuxet. Tror jag lurade honom. För han kände sig manad att försöka vuxenprata mig. Om miljöbilssatsningar och företagsuppköp.


*Tog den rosaste såklart. Vad gör man inte för att konservera könsrollerna.
** Affärskvinna? Vuxen? Hah. Han skulle bara veta...

Men Gud

Eller kanske inte just han. Inte tomten heller. Men precis allt och alla andra. På jobbet. Hur mycket som helst dagar. Sådär så att jag kommer på mig själv med att bli nästan irriterad när jag blir bjuden på traditionsmässig jullunch av favoritkund. Förvisso trevligt*. Men det är en av veckans luncher som går bort. En lunchtimme då man hade tänkt springa som ett litet skållat troll och trängas med övrig panikpöbel i julhandeln.

Plötsligt har folk i bekantskapskretsen börjat skaffa knoddar. Som ska ha julklappar. Det blir plötsligt dyrt.Det blir svårt. Inte med de närmaste man känner väl. Men de där man bara vill ha med något litet till. Utan att ha koll på vad de redan har. Utan att lägga ut 799.90 styck på lite rosa/blå plast. Något som är kul. Utan att vara direkt livsfarligt.

* Den kunden ger alltid samma sorts julklapp. Inte vin. Inte choklad. Inte julgrupp. Utan olika sorters delikatesssenap. Ingen aning om varför men lite kul. Definitivt en egen julklappsnisch.

Julbloggstradition: Tio små tomtenissar

1:" Midvinternattens köld är svår, tio små nissar i
djupsnö går. Rävsax gömd under täcke vitt, knipsar Nisse av
på mitt. Livsandarna snabbt för honom tryter, snart i
eget blod han flyter.

2: Nio små nissar i midnattstimma~ traskar fram i
månljusstrimma. Ugglan hoar i sitt näste, istapp faller tyst från
fäste. Nisse spetsas utav tappen. Tomten ligger död på
trappen.

3: Utanför dörren står gröten och ångar. Åtta nis-
sars intresse den fångar.
Under stigande hunger faten de nalkar, en
stackars tomte på kanten halkar.
Han kippar han kämpar, han svettas sig blöt,
men sjunker likväl i kvicksandslik gröt...


4: Många springor stugan har, där sju små tomtar
in sig tar. Katten som bak dörren ruva, slukar Nisse med
hull och luva. Resterna av tomtehand, suger Misse bort från
tand.

5: Sex små nissar mot julbord ila, snabbt de upp-
för bordsben kila. När sista tomten över kanten hasar,
han tappar greppet och nedåt rasar. Faller nedåt likt ett lod.
Mattan röd av tomteblod.


6: Tomtar fem i väldig iver, springer runt, ty
hungern river. Nisse snubblar på sitt skägg, faller rätt på kni-
vens egg. Lilla Nisse stackars saten, rinner ut i sillsalaten.

7: Fyra nissar har festat på sill. Och nu de törsten
släcka vill. Mot glöggen de springer i samlad tropp och tar
för sig av drycken i varsin kopp.
Ner faller Nisse i glögghett hav, likt skållad
mandel faller hans skinn av.

8: Tre små tomtar i granen svingar, mellan ljus
och änglavingar. Nisse sig för nära våga, strax han står i ljusan
låga. Doftar snart likt vidbränd stek~ ångrar då sin
ystra lek.

9: Två små tomtar omkring sig tittar, då en smäll-
karamell de hittar. Nisse ner på den då hoppar, men för detta den
ej stoppar.

I tak på golv och på gardin med frans, finns nu
Nisses hjärnsubstans.


10: Husbonn stiger upp i natten, för att kasta lite
vatten. Under husbonns tunga toffla, Nisse blir till
krämig våffla.

Snön ligger vit lite här och var, inte en j-a tom-
te finns kvar..."

( Hojta om du vet upphovet.)

The Pogues - Fairytale of New York

Mer Helg

Dumsnäll som jag är satte jag sedan på lördagsmorgonen igång med dagens huslighet. Specialbeställd tårta till Killkusinen. Inte för att han nödvändightvis gjort sig förtjänt av den. Men han fyllde ju år. Jag hade ju lovat.

Sedan en sväng in till stan. Skulle ju bli bjuden på jullunch.

Sedan hemåt igen. Ångra att jag sagt till Killkusinen att det var okej att de kom över och fikade hos mig istället(större kök.) Få prestationsångest. Vill ju gärna få dem att tro att jag är sällsynt välartad och ordentlig. Ägnade således tid jag borde ha skrivit julbrev på till att städnojja lite. Hänga upp nya gardiner och julpynta lite extra. Blev lyckat iaf. Tårtan uppskattad. Eller så var det bara av ren artighet som alla tog om två gånger.

Middag med kompis på kvällen.

Söndag: Lite julkort/julbrevspyssel. Slänga ihop en tårta till nu när jag ändå hade många av ingredienserna hemma. Gillar att baka också. Inte bullar men mindre bröd och framför allt tårtor. Avkopplande finlir. Tacksamt jobb. Slippa tänka. Bara göra. Kanske något att sadla om till om den globala finanskrisen djupnar ännu mer och marknaden går omkull för att folk inte följer gamla konsumtionsmönster längre.
Onyttigheter, lottokuponger och sprit kommer vara det enda som går bra. Ungefär som i deprimerande avfolkningsbygder. Då kan jag stå där. Fixa tårtor. Tills konjunkturen vänder. Kan tänka mig sämre jobb.

Killkusinens mormor har pajjat höften och orkade inte vara med på gårdagen. Lämnar tårtan så att Killkusinen själv kan dyka upp o fira med henne lite senare. Tråkigt har hon hursomhelst nu när hon flyttat till russinboende. En liten grej för mig. Men hon blir så glad och uppiggad att jag blir lite rörd och nästan får lite dåligt samvete för att jag inte hälsat på henne på ett tag nu. Måste vara den senaste tidens sömnbrist som gjort mig blödig.

Lussehelg

Man smyger upp i ottan. Delvis för att man har mycket att göra och nästan har lagt ner det här med sömn nu ett tag. Delvis för att passa på att se Luciamorgon på tv. Is tradition. Man sitter där med sin lilla tekopp i handen och glitter i håret (nåja jag hade köpt till senare iaf.) Fylld av förväntan. Och vad får man?

¤ En massa omgjorda arrangemang och taffliga moderniteter. På utrikiska* dessutom. Inte bara spanska, utan dessutom skånska. Hur i helafriden ska man kunna humma med nostalgiskt och minnas forna skolavslutningar** till det eländet?

¤ En manlig solist som gjorde bra ifrån sig på engelska men sjöng irriterande fel i den svenska texten.

¤ En flock små barn. Ursöta. Hade kommit undan med att skrika sönder en snutt av "Hej tomtegubbar" på ren gullighet. Men alla är inte lika intresserade som närmaste familj och vänner av att höra någons små pyren misshandla julsång efter julsång. Riksteve borde ha haft vett att anlita något i stil med Adolf Fredriks Barnkör om man nu kräver så mycket sång av såpass små. De har iaf fått riktig träning.

Lucia ska vara som det alltid har varit. Samma julsånger. Möjligen kan jag godta två versioner av Staffansvisan och Merrily on High som exotiskt inslag***. Men allt annat är absolut förkastligt. Traditionsmarodörer.


* Men vafan. Nog för att jag gärna lyssnar på spansk musik annars bara för att det är ett vackert språk och ibland faktiskt förstår skånska även utan textremsan. Men inte på Lucia.
** Ja, jag har sjungit i skolkör. Är preskriberat nu.
*** Jomen det var allt lite nyskapande. På min tid.

Santa Claus Bootcamp

Dagen före lussedagen

* Lussefika på morgonen på kontoret-check
Där fått obligatorisk kommentar om att jag väl borde ha varit kontorets Lucia. Av samma dam från ekonomiavdelningen som brukar häva ur sig sånt dumt. Och ja, hon lever fortfarande. I must be going soft in my old age.¤

* Var först övertygad om att någon måste ha glömt kvar sopor i förrådet. Visade sig vara våra julklappar¤¤. Delikatesslåda. Med ost som stinker h*lvete. Mellanchefens försök att leka tomte. Big misstake. Funderar på att plocka ur vinet och något mer och dumpa resten i någon soptunna på hemvägen. Frågan är bara hur man källsorterar stink-ost? Som riskavfall?


¤ Var skitkul att vara Lucia. Tills folk började kräva solosång och såna hemskheter. Jag vägrar. Dessutom är det alltid jag som får frågan för att jag har mest blont hår. Är jag mot förmodan kvar nästa år tänker jag insistera på att vi i sann p.k anda väljer Mellanchefen som Lucia. Är ju tydligen inne med en manlig i år.
¤¤ Det är bara vi som får saker som stinkost va? Alla ni andra får jättefina julklappar, visst då? Bittert.

Plötsligt händer det..

Idioter. Idel idioter. Folk som inte kan sitt jobb och inte skäms för att demonstrera det. Fel folk på rätt plats. Skrattretande inneffektiva arbetsrutiner och ansvarskygga medarbetare. Har varit ovanligt mycket sånt på sistone. Såpass att man liksom sänker förväntningarna ner i skosulorna. Så plötsligt. Direkt till ansvarig chef. En kvinna för ovanlighetens skull.

Kunnig, påläst, smidig. Ett sant nöje att samarbeta med. Hon gör precis allting rätt. Och jag tänker att det egentligen är så tragiskt sällan man möter människor som är verkligt duktiga på sina jobb. Ännu mer sällan en lite äldre kvinnlig chef som verkar så avslappnad och tillfreds med sitt arbete. Det är inte ofta jag blir impad eller tycker någon är förebildsaktig men hon var det. Snygg dessutom.

Julstök

"Darling, if the label doesn't say Gucci or Prada. Get rid of it.*"

I helgen. Storstädning. Rensat klädkammare. Now have tidy walk-in-closet instead of shut-the-door-quickly-to-hide-mess-closet**. Påbörjat julpyntande och våndats över att jag är sen i starten över den årliga rysaren. De Franska Julbreven.***

Killkusinen kom förbi i helgen. Han fyller ju år snart. I ett svagt ögonblick hade jag gått med på att fixa tårtan. Nu ville han ju bara kolla om jag köpt någon födelsedagspresent/julklapp till honom ännu? För om inte så ville han ha ett medlemskap i någon klubb. (Här höll han fram en reklambroschyr under min nos.) Dessutom kunde jag kryssa i extraerbjudandet så fick han en matchande väska på köpet. Se där vad jag kunde ge honom. Han kunde t om fylla i allting själv. Lägga på lådan. Bara jag betalade. Men tack tack. Var ju precis vad han önskade sig.

Dagen efter ringer han mig på mobilen. För att dubbelkolla vad jag önskade mig. Ber honom köpa den där boken av Nobelpristagaren jag länge tänkt läsa. Fast såklart i orginal. På franska. Om så bara för att få nöjet att föreställa mig Killkusinen försöka uttala titeln vid informationsdisken.


* Tori Spelling instruerar sin make i garderobsrensning. Kändes som ett bra motto. Även om jag fick ta det med en nypa salt. Hade blivit rätt tomt annars.
**Now can get murdered at home and have entire CSI team coming in to search appartment without self feeling post-mortal shame.
***Måste bara hitta ett bra franskt rättstavningsprogram till datorn. Det jag fick förra året i present visade sig vara en värdelös ordboksvariant och jag orkar fan inte slå upp allt jag är osäker på förhand.

Note to self

Tidig morgon. Dock inte gnugga ögonen idag. Inte gnugga. Speciellt inte tre minuter innan du ska låta trovärdig på mötet. Så att du får rusa iväg och fixa till i sista minuten. Bara för att du glömt av att mascara inte sitter som permanentfärg.

Dagens diskriminering

Sex år efter en trafikolycka kommer FK på att kvinnan i fråga har stora bröst. För stora för FK. Självfallet ska hon då inte ha någon ersättning. Någon kompensation ska väl Fröken-två-stekta-ägg-på-en-planka som sitter på Myndigheten ha. Frågan är bara var gränsen går för att få vara med i socialförsäkringsystemet om man skulle ha oturen att drabbas av en trafikolycka. Vid C eller D kupa? Idioter...

Sober - Pink

Att tolka ett Troll

Han säger:
Jovisst, jag förstår. (=Bäst att verka sympatisk och medkännande?)
Men det hade varit kul att träffa en trevlig (Storstadstjej)* (=Fan också?)
Bla bla bla du är ändå en kanontjej (=Jag tycker du har snygg häck?)
...men hoppas vi kan hålla kontakten iallafall? (=Bäst att helgardera här?)

* As opposed to all the other Stuck Up Bitches or what? Jag är dessutom från Hemstaden. Inte alls en typisk Storstadstjej. Sådeså.Iallafall inte inuti.

Trolltider-igen

Charmtrollet. Han som avslutade sitt senaste mejl med "det kommer fler tillfällen." Svarade aldrig på det. Tänkte att en talande tystnad kanske var ett skonsammare sätt att svara "nehej du, det gör det inte." Såg att han försökt ringa mig igår när jag var på glögg.

Fick sen ett nytt mejl. Där han som av en händelse kommit på att han kommer vara längre än planerat i stan nu*. Jättemånga dagar som han skulle kunna vara rätt flexibel med om jag ville träffas. Nåt diffust om att det "inte dyker upp så många såna chanser trots allt".** Att det vore riktigt, riktigt, trevligt om vi trots allt kunde träffas över en lunch eller middag? Men suck. Så. Nu gäller det bara att få honom att förstå att det är ungefär en snöbolls chans i h-lvetet att det kommer inträffa. ***


*Han reser en hel del.
** Å jasså? Men det förändrar ju genast saken. Not. Bara det äldsta tricket i boken när man vill få någon att tro att det är nu eller aldrig..
*** Helst utan att vara direkt otrevlig. Helst.

Årets första riktiga

Företagsglögg. Snart. Same procedure as last year. Ända intill skumtomtarna.

Definitionen av medelålders naivitet

På lunchen. Kvinnlig Kollega. Modell äldre än mig och Z. Gift och stadgad sådan. Som inför mig och Z berättar om sina helgplaner. Först Glöggen ikväll. Sen måste hon ta maken med sig och hålla sig hemifrån imorgonkväll. Tonårsdottern fyller år. Önskat fest. Utan störande vuxeninslag. Vi andra utbrister spontant saker som:

"-Ojdå, det kommer gå vilt till då..?"
Jag och kollega Z fråga skämtsamt om hon låst in allt av värde och skruvat fast alla lösa föremål. Just in case.. Sådär som man gör.

Kvinnliga kollegan tittar på oss med oförstående medelålders föräldraögon. Säger sedan med lätt tvekan på rösten:
"-Njae alltså. Det blir ju inget rejvparty direkt. Min dotter är skötsam..."

När vi ser måttligt övertygade ut fortsätter hon..

"Alltså det blir bara ungefär 10 stycken vi sa att hon fick bjuda. Och de dricker inte sprit.." Vi flinar. Hon fortsätter en smula osäkert.

"..eller ja, vad vet jag..."

Jag och Z utbyter en blick. Vi har inte hjärta att säga det vi tänker. Vi avstår från att slå oss på knäna och utbrista, ho ho ho, tror du på tomten också?
Vi skruvar på oss. Mumlar om att det säkert kommer gå jättebra. De kommer säkert bara sitta och spela dataspel hela gänget.Jodå. Men att hon kanske skulle ha mobilen påslagen under kvällen. Just in case.

Cute and cuddly?

You Are a Ragdoll Cat

You are extremely cute and cuddly. You are downright adorable. Your personality matches your exterior. You are very laid back and sweet. You don't really like the outdoors. You prefer to stay inside where it's cozy. Luckily, you are the perfect houseguest. You are polite and obedient.

What Breed of Cat Are You?

Nja. Riktigt så mycket innekatt är jag inte...*vässar klorna* (Snodd av Emster.)

Saker som stör

Hann med en sen-säsongig tur i el-ljusspåret med i helgen. Lite lätt och fint sådär. Varva ner. Stutsa fram i sina egna små tankar, inte störa någon, inte bli störd. När stigen plötsligt spärras av en massa människor à la förvirrad fårskock. Jag går åt sidan och tar mig nästan förbi när jag blir stoppad av en man. Av modell gubbe*. Som först skämtsamt deklarerar att mig tänker han då rakt inte släppa förbi. Jag ler besvärat artigt och avstår från att fråga om han vet vad allt folk håller på med ute i skogen. Vill ju bara ta den där sista biten och åka hem. Inte prata. Vara ifred. Men nädå. Jag har ju långt blont hår också. I flätor dessutom.

Gubben kan inte låta bli att kommentera mitt blonda utseende. Med flätor och allt**. Och hur han minsann bra gärna skulle vilja dra lite i dom osv..hö hö. (Och från vilken jävla sten kröp du fram ifrån då gubbe? Det där är fan inte okej. Alls.) Känner hur jag bara får nog. Nog av att vara tjejigt trevlig och smidig jämt. Vad får man för det? Knappast vara ifred iaf. Ger honom min bästa okej, du rör-du dör, valet är ditt, blick och inskärper lugnt att han nog gör bäst i att låta bli det. Han backar. Mumlandes att han skulle bra gärna vilja, skulle göra det, om han bara vågade.. och en massa annat dumt.

Jag springer vidare. Ilsket undrande vad det är som får vissa män att tro att det är okej att stoppa en vilt främmande person i el-ljusspåret bara för att hon är en yngre tjej. Får man inte skoja lite då? Jodå. Jag är rätt avslappad och kan slänga käft med de flesta om det är någon jag känner, är det en helt annan sak. Men där. Han vet inte vem jag är eller vad som pågår i mitt liv. Det är såna gånger jag önskar att jag vore kille. Helst axelbred och 1.90. Med suspekta tatueringar och skinnväst med märken som antyder att jag kanske inte uppskattar hans humor och att han gör bäst i att hålla käft om han inte har något respektfullt att säga. Skulle han betett sig på samma sätt då? Knappast. Skulle han haft några hela ben i kroppen om han försökt? Hardly.


* Tänk sån där som blir gubbe redan tidigt, men tycker det å så kul att skoja med jäntor hö hö. Nu 55+. Vattniga blå ögon. Illasittande fritidskläder. Fullt med töntiga klubbmärken på jackan. Moranisse stavar i händerna som han ställt ifrån sig.
** Ja, jag har långt blont hår. I form av hästsvans eller flätor när jag tränar. Och visst är det gulligt när man är hemma hos någon med ett litet pyre på några månader som fascinerat sträcker ut sin lilla knubbiga hand och ska grabba tag. Skitgulligt. Dock inte gulligt när en gubbe försöker göra samma sak. Inte ett dugg.

Färjan. Typ

Mer i helgen

Tjejkompis M är i stan. M, jag och S i staden. Lördag. Börjar med att käka på det lokala vattenhålet. Där han som vi känner lite jobbar. Han kommer förbi och snackar lite. Kommer inte mig för att fråga om han fortfarande är ihop med den tio år yngre tjejen. Han ser glad ut iaf, misstänkt nöjd. Kan iofs bero på att han själv fått vara med och välja ut lite nya kollegor. Således ny trevlig servitris på några och 20. Såpass söt att hans eventuella tjej borde ha all anledning till oro.

*Summering av senaste tiden händelser på varandras jobb och killfront. M går från klarhet till klarhet på nya jobbet. Som hon alltid gör. Dock missnöjd med nyrekryteringen på hennes jobb. Senaste tillskottet ännu en gift 50 årig farbror med tre barn. Ännu en Mellanchef som rekryterar män som liknar honom själv. Hon misstänker att hennes plan med att träffa någon via jobbet kommer gå käpprätt åt fanders om det ska fortsätta såhär.

* Informerar sällskapet om att det nu tydligen är Trolltider. Igen. M tycker jag gjorde rätt i att tacka nej från början. S tycker jag ska gå ut med honom.
Be honom specialtrimma den där extra bärbara jag irriterar mig på¤. Sen fetdumpa.

* Appropå dumpa, har S just gjort det. Igen. Kände att hon behövde space där. Fast hon saknar honom. Han var visserligen en smula omogen. Men ändå en kille med oanade talanger hintar hon. Ja, faktiskt mer än hintar. Såpass att jag och M leende hyschar henne. Kändes en aning onödigt att de nyfikna slipsnissarna vid bordet intill skulle gå hem och gråta och känna sig misslyckade.

* Dessutom. Vad är det som gör en viss typ av västkustkillar¤¤ så himla trevliga egentligen? Flörtiga utan att vara jobbiga. Närheten till den norska genpolen minus lustigt språk? Mycket omega3 från Atlantfisk? Lättsammare attityd till livet i allmänhet? I like.

* Blast from the Past I MJ. Vältränad killkompis från förr. Som små Uberspacklade Stureplansbrudar älskar. Som av oklar anledning blev kär i mig. Då. Sen flyttade ifrån Storstaden. Hörde av sig i veckan och meddelade att han skulle till stan. Totally out of the blue. Sa att jag var upptagen. Hör av sig igen. Försöker få med oss till Spyan. Misslyckas.


¤ Trollet har en titel på temat Web..
¤¤ Nej, vi snackar inte urgöteborgaren som envisas med att dra sega skämt om livet här på Sveriges baksida. Men alla de andra.

********************************************************************************

Söndag:

Globen Horseshow. M var tvungen att åka hem. Hästigaste tjejkompis utomlands. Avböjde att gå med ett par 15 åriga stallbekanta¤ för att istället i lågkonjunkturens tecken, vara hemma och storstäda och tvätta. Började slita ut plagg i klädkammaren¤¤ i tron att jag skulle hinna tvätta och sortera ut dem med. Detta samtidigt som jag tittar på Globen Horse Show på tv.

Kroknar halvvägs. Inser att det kommer ta några dagar. Några dagar då jag inte kommer behöva låsa lägenheten. Alla tjuvar kommer vända i dörren. Ser redan ut som om någon hunnit före dem. Blir dessutom avbruten av telefonen. Av bland annat Blast from the Past II. H. Som tänkt. På oss. På att han borde ha tagit chansen d夤¤. Då när han hade den.


¤ Rosa grimmor i all ära. Men orka köa i varje paus.
¤¤ Jamen slänga det mesta går ju inte. Blir ju lågkonjunktur snart. Kan vara bra att ha.
¤¤¤ Ja, nu är det försent, men dags att gå vidare. Egentligen bäst så. Hävdar jag.

Dagens

Färjan-Håkan avslöjar att han får fler nummer nu. Okej, eftersom det snart är jul ska jag sluta hånskratta och försöka vara snäll istället.* Hm.

Jomen han är ju säkert en snäll kille, Håkan. Åldersmässigt erfaren liksom. Kan enligt egen utsago inte bara blanda en Mojito utan dessutom uttala det rätt. Alltid något. Säkert bra på att dra bar-skämt också. Känner nästan att vi kan ha en framtid där jag och Håkan. Han är rädd för humlor. Det är inte jag. Kan beskydda honom.

Dessutom ser han lite ledsen i ögat ut på bilden. Nästan som en hundvalp. Behöver nog någon som kan ta hand om honom. Göra hans hytt lite hemtrevligare. Skicka små nallar med hjärtan på. Ifall han känner sig lite ensam och ledsen efter de långa arbetspassen på Båten och tänker att livet är tomt och ingen tycker om honom. A womans touch.

Dessutom är han känd från tv. Kan gå på stan jag och Håkan. Få skriva autografer asså. Kanske få tala ut i tabloiden. Kanske får jag åka med och käka gratis smorgasboard nångång och bli tjenis med alla stammisar. Blir bra det. Bara mina egna fördommar som står ivägen. Förlåt Håkan, det är inte du, det är jag.


* Ja, tomten du hörde vad snäll jag var. Alldelles jättesnäll. Och glöm nu inte min julklappslista...

Men i helgen

Fredag: Starkt lockad att bara rulla ihop mig i ett hörn av soffan och sova. Men hade ju lovat. Parmiddag. Städat och sofistikerat. Medtaget Beaujolais Noveau. Vilket jag i hastigheten råkade nämna för syrran när hon ringde på mobilen när jag var på väg till middagen. Hade för ett ögonblick förträngt att hon numera ägnar sig åt avel av nästa generation och således måste genomlida ett antal månader av diverse umbäranden. Nyktra umbäranden.

Vid nämnandet av Beaujolain blev det plötsligt tyst i luren. Tankfullt tyst. Sedan säger hon med ynklig röst "-Beaujolais Noveau, tror du man kan koka den?" Stackars syrran. Kvällens roligaste var att tv:n slogs på ett par minuter under Idol. Där Johan äntligen blev utröstad. About bloody time. Men visst, han har säkert en lysande sångkarriär framför sig. Om man dubbar honom.