Ja herregud. Vi gick vidare. Sen:
* En av de medföljande killpolarna är riktigt snygg. Blont rufsigt hår. Stort leende. Och tyvärr oförmögen att prata om något annat än sitt, i hans tycke, skitcoola jobb. Jag blir såå impad. Inte.
* Sk. drar iväg mig till nån av killens kompisar och påstår att jag skulle bli perfekt som modell för nån reklam han är inblandad i. Han håller lydigt med. Dementerar att det skulle ha något som helst samband med en tight budget och en modell som hoppat av i sista minuten vilket cyniska jag torrt annmärker.
* "Underverket" blir svartsjuk när Sk. pratar med en annan kille. Drama utbryter. Han går iväg. Hon går iväg. Ingen fattar någonting.
* Slutar med att Sk, jag och tjejkompis traskar över ungefär halva stan.Till fots. Tills jag får blåsor av de nya skorna och Sk. börjar se rätt skräcklagen ut och mumla om att "vi får f-n inte tappa bort henne". Visar sig att hon har glömt sin plånbok i killens lägenhet och hon har ingen aaning om var hon nu befinner sig om vi skulle lämna henne. Vi lugnar henne. Försäkrar att vi aldrig skulle lämna en Hemstadian åt sitt öde djupt inne i Stora Stygga Staden.
* Utan killen är Sk. mer av sitt gamla jag. Vi tar ett avskillt bord och kan hänge oss åt en stunds ohämmad Hemstadsnostalgi. Prata om hennes fotbollsfavorit. Om Jantelagen och folk vi känner i Hemstaden.
Saker vi hoppas egentligen inte hände sedan:
* Att jag i ett mycket sent skede skulle ha lovat Tjejkompis (hon med kameran¤) att ta bilder av mig. Med eller utan kläder. Sagt att jag litade på hennes smak. Uttryck som "du får låna min kropp, bara inte anschiktet syns¤¤" ska ha använts. Vilket jag sedan fick ägna morgondagen åt att dementera inför en väldigt munter tjejkompis.
* Att vi sedan tog värsta omvägen med taxin hem. För att:
1) Bli av med oönskade beundrare som tyckte att det var onödigt att tre blondiner
"skulle gå hem alldelles själva."
2) För att säkerställa att Sk. levererades till rätt pojkväns-port och där var i stånd att knappa in rätt portkod och ta sig in. (Något som den unge taxichaffören fann ganska lustigt och fick honom att spontant underhålla oss med anekdoter om tokiga taxikunder resten av vägen hem.)
* Luttrad som jag är erbjöd jag Sk. att sova över hos mig om hon ville. Men trots allt möda med att få hem henne hade hennes kväll slutat i än mer Drama. Samt att hon tog in på hotell. Ingen fattar någonting. Igen. Kommer nog få hela storyn via syrran så småningom. Tills dess är jag bara väldigt glad att vara singel.
¤ Nä, kameran låg i tryggt förvar hemma hos mig. Tack gode gud för det.
¤¤ Här har jag tydligen tänkt till så pass att jag även i det tillståndet insett det karriärmässigt olämpliga i att återfinnas på vågade (om än aldrig så svartvitt konstnärliga) bilder.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
8 comments:
Jag förstår inte vem som inte får tappas bort i typ andra stycket :-)
Vilken underbart händeleserik kväll!
Jag vill också.
(Låna nu ut kroppen!)
a:'Sk. börjar se rätt skräcklagen ut och mumla om att "vi får f-n inte tappa bort henne". ' Sk=syrrans kompis som inte ville bli borttappad. Vilket det såklart ska till en dryg Storstadskille för att inte fatta ;)
kim: Var en händelserikkväll. Och snart har du en ny lördag du med ;)
He,he nja...var tänkt att jag skulle låna ut åtminstone händerna dagen efter. Men i bästa modelldivostil orkade jag inte kliva ur sängen för så lite pengar dagen efter.. ;)
Aha... nu är jag med. Hon ville inte bli borttappad :-) Trodde det var någon annan som ni inte fick tappa bort.
Och hörru, det sista var väl onödigt...
a: Inte då, det tyckte du bara var kul. Eller hur? ;)
Ja, lite ;-)
ÅÅååh, jag ÄLSKAR dia helgsammanfattningar.
Hmm...min privata och helt icke-fördomsfulla uppfattning är att en skrämmande stor del av psykologstuderande är i minst lika stort behov av vård som deras kommande patienter när man skrapar lite på ytan. Därför förbehåller jag mig rätten att titta snett och fnysa misstänksamt vid alla konfrontationer med denna yrkeskår. ;)
Post a Comment