I Lördags

Åh, vad jag älskar folk som sover över och faktiskt sover. Länge. Så att jag tyst kan smyga upp och duscha och fixa till mig innan jag är tvungen att vara social. Vid halv 12 tiden fick doften av rostat bröd och kaffe ett rufsigt huvud att höjas ur bäddsoffan. Och två förvirrade ögon kasta panikblickar på klockan. Jag älskar såna kompisar, älskar att det inte är jag. Det får mig att känna mig så duktig som varit vaken nästan en hel timme*. Ordentlig liksom.

Lyckas med nöd och näppe krångla mig ur att bli meddragen på ett par timmars fotosession med hung-over kompis på stan, släpar mig haltande hemåt istället. Känner att jag behöver två saker om jag ska orka med kvällen alls. Lite lugn. Och skavsårsplåster**.

Sen åker jag in och överaskar mamma med att vara nästan lika tidig*** som hon är. Sen går vi och käkar kinesiskt. Uppdaterar varandra om de senaste dagarna. Jag berättar om Kamerakompis och att vi satt och pratade med några Hemstadianer till rätt sent. Min vana trogen utelämnande vissa detaljer,de flesta faktiskt. Utom att det blev lite sent. När min mamma kommer med det chockerande avslöjandet att hon minsan också var ute igår. Hon och vänninnan hade varit på bio. På söder. So far soo good. Även mammor går på bio. Men sen visar det sig att de hade gått vidare. På söder. Min lilla mamma. Som är av typen som tycker Gondolen och Waldemarsuddé är trevliga ställen. Nu hade hon varit på Snaps, Muggen och nåt mer ställe. En fredagskväll. Upprörande. Chockad utbrister jag:

-Men mamma, du kan ju inte gå på Snaps. En lördagskväll. Värsta stället. Du kan ju bli rånad eller nåt. Händer massor ju.

-Nädå, det var ingen fara. Det stod två stora starka vakter utanför...

( Jamen kära mamma, vakterna här är inte alltid..äsch det hon inte vet det lider hon inte av. Fast jag måste nog kolla upp hennes umgänge lite..he he Eller ordna livvakt)

Och jo, de hade haft trevligt. Fast de tyckte det var lite väl hög musik på Snaps.

Sen går vi på Folkoperan och ser Zarah. Musikalen om Zarah Leanders liv med utmärkta Ulrika Tenstam i huvudrollen. Camilla Thulins läckra scenkläder. Fin inlevelse, bra sång. Men hade hoppats få veta lite mer om Zarah som person. Lite tunnt låtmaterial, kunde gjorts lite mer av "Vill du se en stjärna" och liknande musik av hennes dåtida material. Slutsats. Intressant uppsättning om än lite blek, om en kontroversiell svensk diva.




*Och enda anledningen till det var är väl att min mor, vis av erfarenhet ringde för att påminna mig om att jag lovat träffa henne på kvällen. Samt att jag inte på några vilkor fick glömma biljetterna.
**Note to self. Nästa gång nya skor=Skavsårsplåster eller tejp i väskan.
***Min mor är punktlig. För att inte säga konstant tidig. Hon kan därför inte fatta att jag och syrran kommer prick. Oftast. I pur taksamhet för att hon ville käka ute idag och jag slapp storstäda lägenheten på morgonen var jag tidig.