Man åker taxi ibland, the usual bolag. Stiger in med de sedvanliga taxi hälsningsfraserna, tror att man ska få några lugna minuter att samla ihop sig mellan två möten. Inget kunde vara mer fel.
Taxichaffören:- Aha, på tjänsteärende?
Jag:- Ehm..( ånej, en pratkvarn. )
Taxichafför: -Jobbar du här ? ( pekar på byggnaden jag just lämnat. )
Jag:- Nej. Möte (suck.)
Taxichafför: -Aha, vad jobbar du som?
Jag:- Säljare. (Men ge upp nångång.)
Taxichafför: (glatt) -..och då blir nästa fråga vad exakt gör ni..bla som bla bla..(Men för i h-vete)
Jag:-Mmm... (sammanbitet)
När inte ens argt prasslande med jobbpapper eller enstaviga morranden avskräckte honom var jag till slut tvungen att bokstavera för honom att jag måste jobba lite. En annan dag kan jag prata om din dotters skola och din morbrors karriär. Inte just nu.
Det är såna dagar som jag önskar att jag hade en annan typ av jobb. Ett sånt där nosiga frågor kunde besvaras med ett nonchalant;
"-Sure we can talk about that. But then I'd have to kill you." (Gärna illustrerat med en demonstrativ klapp på pistolhölstret). Sedan njuta av den skrämda tystnad som uppstod. Kunna samla tankarna. Vara redo att möta nästa småpratare med ett leende istället.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
10 comments:
har alltid sagt det. Taxi's är bra. Deras chaufförer av ondo...
a:Ha,ha vissa iaf. Fast svårigheten att fatta när man inte vill/orkar prata verkar vara ganska utbredd överallt..
Vill sträcka det till de flesta... men det är jag. Hittar gör de inte heller :-)
Det är märkligt hur dåliga människor är på att läsa av situationer...
Jag fick användning av den där kommentaren på ett jaktarrangemang för några år sedan, då en av jaktgästerna undrade över receptet på den uuuuutsökta kantarellsåsen jag nyss serverat.
Jag kunde ju inte så gärna rasera hans gastronomiska illusion genom att erkänna att tidsbristen tvingat mig att skippa ursprungsidén och istället kasta kantarellerna i en panna tillsammans med tre påsar Knorr Raffinesse Kantarellsås, så jag nöjde mig med svaret: "Jo, jag skulle kunna berätta receptet, men då måste jag förstås döda dig."
Chefens tappade haka i den stumma tystnad som följde indikerade tydligt att min anställning hängde på en synnerligen skör tråd där jag satt med iskallt ansiktsuttryck, innan jaktgästen efter några sekunder brast ut i ett mullrande skratt och tog en till portion av såsen.
Dagen efter innan avfärden kom samme gäst fram till mig och frågade lite försynt om chefen möjligen visste receptet? Jag tittade över åt chefens håll och svarade helt lugnt: "Jag tycker han ser ut att vara vid ganska god vigör?"
Jobbigt. Jag vill bara vara i fred när jag sitter i en taxi. Eller i en frisörstol.
"Schhhhhh!"
a: Nja, har väl räddats ur en och annan knipa av en taxichafför nångång så jag kan inte vara helt genombitter ;)
Men du har rätt i att på vissa människor rinner "hintar" av som vatten på en gås. Och det är just det att man måste vara tydlig med sin ovilja att prata som retar mig..
simon: Ha,ha,ha den historien skötte du grymt snyggt :D
Men så är du också min (dåliga) förebild ;)
kim: Har världens gulligaste frisör som jag känner så då är det okej att babbla... :)
Konstigt att många taxiförare har så svårt att känna in när någon är på prathumör eller inte,de träffar trots allt folk i taxin varje dag.
Att somna till en stund brukar iofs få tyst på dem...
mr k: Håller med dig där. Fast "sovandet" har sina risker. Med tanke på somliga chafförers lokalsinne kan det vara säkrast att hålla ett öga på att de är på väg åt rätt håll..
Om du inte vill "vakna upp" och inse att både du och GPS:en tappat spåret :(
Ha ha,det är sant!
En gång tjöt GPS´en "You Have made a wrong turn!You have made a wrong turn!" varpå taxichaffisen säger "jag förstår inte vad det är med den,den håller alltid på så där.Jag stänger av den."
Allt medan vi styrde åt fel håll..
mr k: *asg* Hjälp, det har jag också varit med om! Fick uppbringa all min pedagogik för att få honom att svänga rätt igen..
Post a Comment