Jo, han är trevlig..

Gårdagens middagsdejt. Höll upp dörrar och gentlemannade sig, samtidigt som han gnällde över bristen på dylikt bland svenska män i hans ålder. Gav diskret inlindade komplimanger.
Fick lite "Lady och Lufsen vibbar" av restaurangen först , men litade på att han inte tänkt sig att puffa kötbullar med mig.

Jag hade haft en sån där "struntar-i-lunchen-för-det-körde-ihop-sig-pga-sjuk-kollega-dag" på jobbet. Piggnade dock snart till när jag blev matad och rätt oförtjänt uppskattad.

Så till desserten händer det där som bara händer mig. Hade beställt kaffe. Får kaffe och kaka som tydligen ingår. 3 Minuter senare kommer kocken ut med en till kaka, av en liknande kaksort, som jag bara måste smaka, den med.. Båda efter gammalt familje recept. Jag som inte är speciellt förtjust i kakor utom chokladkladdiga. Ser jag ut som om jag behövde gödas eller? Övertygar diskret sällskapet om att han nog vill ha den ena.
Det är fördelen med att dinera med en kille, de brukar inte skylla på någon skum diet som jag och mina kompisar.

I snacket mellan himmel och marknadsföring snavar vi på ämnet vänskap.
Speciellt den där delikata frågan om vänskapen mellan män och kvinnor.
Hur mycket den kan ge, hur kvinnor och män behövs för att kompletera varandra i företagens arbetsgrupper såväl som i livet i övrigt.

Kan kvinnor och män vara vänner? Som i vänner som inte ligger med varandra*? Som i kompisar som ger dig en annan syn på verkligheten ?
Eller havererar det oftare i svartsjuka och/eller olycklig kärlek?

Sista åren med exet bröt jag med många killkompisar. För hans svartsjukas skull. För att det blev enklast så. Ett av undantagen är norrlänningen som egentligen var exets kompis från början. Nu umgås de inte längre, däremot håller jag och norrlänningen på hans initiativ kontakt.
Vilket jag tyckte kändes skumt i början, ville inte att han skulle "välja bort" exet pga mig.
H påstår att han är hemligt förälskad i mig och därför fortsätter vara mestdels singel. Väntandes troget som en labrador på mig. Tror verkligen han har fel för en gångs skull.

Trevliga kollegan och jag går bra ihop men umgås inte mycket privat. Vi är mer som när man i lågstadiet placerade bråkiga killar med lugna tjejer för att få en lugn klass. Istället fick man två bråkiga elever som nu hittade på extra förslaget bus. Ungefär så. Dock mer nytta än bus.

Hittade en fin artikel på detta tema som jag tänkte länka till. Fick en massa jobb på halsen och nu har jag glömt var jag läste den. Har varit en lång dag som inletts med för lite sömn i natt.

Ska bara förbereda något "hemuppgiftsaktigt" kurstrams inför morgondagen, så får jag gå hem och se på "Bonde söker fru."



* Förlåt min heteronormativitet, såklart en tjej kan ha roligt som sjutton med en homosexuell killkompis, goes without saying. Menar två personer som teoretiskt sätt skulle kunna...