Helg:två

Söndag

Natt:
Välartad som jag är tar jag t-banan, Tjejkompis åt sitt håll, jag åt mitt.Glad, trött och ont i fötterna efter en kväll i snygga men inte speciellt foträta klackar. Ensam. Eller nja. Jag hamnar brevid ett killgäng, men så f-n heller att jag står, har ont i fötterna efter kvällens traskande kors och tvärs. Några invandrarkillar och så en blond svensk kille bredvid mig. Hinner se dem byta en blick i samförstånd. Jag tänker aha-here we go.. Sedan börjar invandrarkillarna jiddra på arabiska. Först med varandra sedan mot den svenska killen. Som säger att han inte förstår. Frågar mig om jag fattar vad de säger. Sedan säger han åt dem att de ska snacka svenska. De svarar att han kan ta och snacka deras språk.

Det är så uppenbart att de egentligen är polare som bara larvar sig. Jag är varken tillräckligt road eller oroad för att bry mig. Bara trött.Bredvid mig spelar Svenne Banan alltmer frustrerad i sina försök att få mig involverad i deras diskussion.

"-Eeenglish Pliis" (tänk tydlig svensk accent). Hans "polare" garvar och svarar nåt på arabiska.
Jag iklär mig vad jag hoppas är min "du ska inte vara så himla säker på att ingen fattar vad du säger bara för att du pratar ett annat språk - min." Tillslut rotar jag djupt i minnet och slänger fram en arabisk hälsningsfras som jag lyckas sätt någorlunda snyggt. Mottagaren hajjar till och svarar artigt. Sen skrattar vi och jag passar på att smita av. Min mamma har ju lärt mig att man ska gå när det är som roligast. Innan folk blir riktigt jobbiga.

Söndag : Elljusspåret isgata. Istället långpromenad i Sjöstaden.
Passa på att hälsa på kompis i närheten, ditledd av doften av nybakade bullar.