Wednesday, January 31, 2007

Dagens paradox

Möte lyckligen avklarat. Alltid insatt och påläst fick jag höra att jag var. Fast om jag ska vara ärlig drog jag snabbt ihop några anteckningar jag funderade ut på crosstrainern i morse. För att sedan mobilsurfa i godan ro innan det var mötesdags.

Nästa gång jag verkligen lagt ner hela min själ, jobbat över, finslipat, suttit smånervös innan, då kommer inte en käft att säga tack ens. Lagen om orsak och verkan hakar visst upp sig ibland..

Stressmorgon

En sådan där morgon då man inte vaknar. Man går upp i halvkoma. Pga förseningar anländer med andan i halsen till gymet. Möts av en leende receptionist som utbrister; "Ny hårfärg, wow va snyggt!" Smiter in i sista minuten till "min" klass som redan startat. Mentalt förberedd på att få ta sämsta kantplatsen. Och så ser jag den, "min" favvoplats. Ledig. Grannar som ler och nickar. Allt revirhävdande har alltså gett resultat. Har jag pli på dem eller? He, he, he

Funderar på hur det egentligen skulle vara att arbeta som instruktör på ett gym. Dagligen skrika saker som "höga knän, lyft på rumpan, kom iiigeeen nuu..." Dessutom få värsta grymma kroppen av allt gymmande. Fast ändå, måste vara tungt de dagar man är hängig.

Hög av endorfiner och med nypåfyllt komplimangskonto travar jag glatt iväg till jobbet. Där jag tyvärr tvingas 100% jobba i flera timmar. Don't you just hate when that happens..

Smart som jag ibland tror att jag är travar jag på väg från ett jobb ärende in i en butik för att köpa lunch att inta på kontoret. Således undvikande av lunchrusningen och ha en lugn lunch innan möteseftermiddagen drar igång. Tjoho vad den planen sänktes i golvet när tre PRO:representanter intog kassakön. Sällan har så få, tagit såå lång tid. Men nu sitter jag iallafall med lunchmatsbytet och kan varva ner. Lite självtid innan mötestid. Och en Red Bull Light för att kunna simulera vidare vakenhet.

Tuesday, January 30, 2007

Kultursöndag

*Ångerfull återförening med el-ljusspåret i akt och mening att jogga. Bara för att tillbringa ett antal kilometer med att gräma mig över att mina längdskidor befinner sig i Hemstaden. Tar jag med dem till Storstaden kommer snön att smälta bort här. Hur jag än gör tycks de ständigt befinna sig på det ställe där jag inte kan använda dem. Således snowjog bredvid det perfekta skidspåret som jag med nöd och näppe lät bli att sabba sönder i ren avundsjuka. Det var iallafall skönt att vara ute och röra på sig i friska luften. Vädra ut nattluften ur lungorna. Kalibrera om personligheten från festbabe till supposedly väluppfostrad vardagstjej. Vardagstjej i behov av kulturell upprustning.

*Afternoon tea: Till tonerna av "Stiff Upperlip" på radion kör jag ut till den mer bildade bekantskapskretsen för smarriga "open sandwiches" och kulturellt smörgåsbord.
Stiff är det sista de är, de är coola och roliga, kan slänga ur sig saker som "jolly good" utan att det låter helfel. Beundrar en hemgjord Toulouse-Lautrec docka. Det pratas Shakespeare, det pratas Virginia Woolf. Det förstnämda har jag hum om. Virginia Woolf däremot... Filmen "Timmarna" featuring Nicole Kidman med lösnäsa? Who's afraid of Virginia Woolf? Öh..någon?

Kastar in handuken och åker hem lagom till att se en del av "Rockstar Supernova" det där rockidolprogramet med Tommy Lee i juryn. Sedan de sedvanliga söndagssamtalen till och från mormor, närmaste kompisarna. Which reminds me, glömde ringa mor. Vilket innebär att hon nog är ganska sur nu. Önskar att hon kunde vara mer som syrran. Den som har tid och lust ringer, spelar nada roll vems "tur" det är. Mammor däremot ska alltid ha det på sitt eget lilla vis.


Monday, January 29, 2007

Tjejfredag och Pojklördag

Freitag:

Italienska kvarterskrogen med tjejkompis. Tjejsnack över en god middag. Vi nobbade att gå vidare på fest med pojkarna från bordet bredvid som var på semester i Storstaden.
Såg istället om underbara "Down with love". Beundrade stilen. Likheten mellan verklighetens mr Player (som strulat med tjejkompisen) och filmens "Catcher Block". Diskuterade att skippa killar. Nöja sig med choklad (och en himla massa träning för att bränna den). Skulle säkert funka. Säkert en hel vecka.

Lördag:

Av oklar anledning hade jag tydligen lovat att springa runt och valla bekant med barn på stan. I tron att det skulle vara tre små pigga barn. 3 pigga små barn+ 2 ännu piggare kompisar = 5 pigga små barn. Varav 3 var killar med, om jag ska uttrycka mig snällt, väldigt mycket energi. Samt väldigt mycket kreativitet och uppfinningsrikedom. Fem barn att hålla reda på i Storstadsvimlet är ungefär 3 för mycket. Och då var vi ändå två hyfsat vältränade vuxna.

Herrejesus, knappt att jag kan räkna så långt att jag kan räkna in dem alla. Hur gör fembarnsfamiljer med alla under 8 år? Hård drillning sedan blöjåldern? Clickerträning? Dessutom skulle det gås förbi affärer på hemvägen. Mutade över småtjejerna på min sida med princessrosa hårsnoddar och hästhistorier. Lyckades få mellankillen att inte smygslå yngsta killen. No way, not on my watch. Alla överlevde och inga affärer blev demolerade.

Retirerade hem för att göra mig snygg inför kvällen. Allvarligt övervägande det vettiga i framtida "barn och man planer." Kanske borde man bli en stenhård karriärbitch med egen svindyr pensionsförsäkring. Eller skaffa en cockerspaniel. Men nä...de var ju rätt söta de små trollen, de nanosekunder de höll sams iallafall.

Stressar in och möter Norrlänningen för middag. På ställe "of his choice" som naturligtvis blir Pizza Plutt som var evigheter sedan jag var på. Just då är jag bara glad att se honom och få sitta ner med någon jag inte behöver passa. Hungrig som en varg käkar jag überfet pizza. Som jag sedan kräks upp på toaletten. Klarar tydligen inte av fet mat och stressig dag. Tur att man alltid har tandkräm o borste med. Har hänt då och då, sedan en jobbig period för nåt år sedan.

Däremot har jag aldrig kunnat att sätta det i system och spy upp mat med vilje för att hålla vikten som många modellwannabe kompisar gjorde/gör. Jag är för osofistikerad för det, basversionen av människa som inte fixar sånt finlir, varken fysiskt eller mentalt. Uppfostrad i tron på bra mat och träning, även om jag slarvar ibland.

Varvar ner i Norrlänningens trevliga sällskap. Han får vara ersättningen för män i mitt liv just nu. Vi är vänner. Polare. Och det känns bra.

Vi går och ser "Departed" på bio ihop. Varvid jag får beundra lovely Leo och han hur folk får skallarna avskjutna. Bra film, lite utanför gängse "ganster-stuk". Jack Nicholson är den irländske gudfadern, Matt Damon och Leonardi di Caprio poliser i Bostons guinessdoftande slumkvarter.

Efteråt går vi vidare ut. På en grabbig sportsbar där Lyon spelar 1-1 mot Nice. Vi skrattar åt deras fjantiga manér när de kastar sig omkull och spelar värsta martyrscenen för en liten puff, allt för en frispark. Medelhavsdivor som Norrlänningen säger. Skull int gå hem i "Myggträsk".

Resten av kvällen kan sammanfattas med:

* Par som idkade alternativa aktiviteter på toaletten. Snäll som jag är drog jag igen dörren med ett "ojdå". Istället för att dra upp mobilen och filma in en ny snutt att lägga på You Tube med "Panic att the disco" låten till. Den där om closing a goddam door...

* Black Jack. Norrlänningen vinner alltid. Måste f-n lära mig spela själv nu när jag inte är någons bordsdekoration längre.

* Långholmen iste. Bara på amerikanska (saft) barer, eller hos spritsnåla vänner. Bör inte intas som kul grej tillsammans med personer så långt utöver min egen viktklass.

* Kvällens "jag kanske håller på att bli mogen" inträffade när jag avstyrde besök på den blåmånade baren för att istället panikskena med Norrlänningen uppför en stillastående rulltrappa för att han skulle hinna med sista tåget ut till killkompis i Ghettoorten. För att sedan inse att han "råkat titta fel" och tåget gick först 20 minuter senare...

Thursday, January 25, 2007

Idag har jag..

*Fått en inbjudan till afternoon tea i helgen

* Blivit tillsagt av en jurist att jag har lysande slutledningsförmåga och borde läsa mer juridik. Gav mig nästan en timme av självlysande mallighet innan jag damp ner på jorden igen.

* Blivit unisont valt till koordinator av nästa event i kompiskretsen. Fast besluten att vara rättvis men tuff. Kommer köra hårt med "pay or stay" för att undvika det traditionella tjafset.

* Ignorerat H. Som tycker att vi har något oavslutat. Som vädjar till min nyfikenhet. Så att jag nästan vill falla för det. Vi pratade häromkvällen. Frågade hur han ser på mig egentligen och han kan precis rätt underbara uttryck. Så att det känns sådär otäckt mycket fortfarande.

Frågade allt utom det viktigaste. Det jag borde ha frågat. Det vågade jag inte, är rädd för svaret. Jag vet att jag kommer bränna mig om jag sträcker ut handen igen. Men elden är så varm och jag fryser. Fan.

Gymet

Jodå gymet. Bra som alltid. Vackre gymkillen som gick igenom nytt tränings upplägg. Då fällde den berömda kommentaren om "står du ut lite till". Skruvandes på trilskande maskin "jag är strax klar".

Jag älskar gruppträningen, där behövs ingen motivation. Styrketräning på maskin däremot, där behöver jag motiveras. Motiveras som i "bootcamp", med en snygg men odräglig drill seargent (tänk bar överkropp, perfekta magmuskler..tänk öh, tillbaks till träningen var det ja..) som står och skriker förklenande tillmälen tills man blir så adrenalintaggad att man genomför eländet snabbt och smidigt. Jag väntar mig.."amen kom igen nu, ge mig 10 reps till, det fixar du...för i h-vete vill du bli en otränad kossa eller beachens babe i sommar...vaddå ont i musklerna, smärta är vekhet som lämnar kroppen...för i h-vete kämpa..."

Och vad får man i verkligheten? "Det ser bra ut" "bra så". Jamen hur ska jag kunna bli taggad då? Har försiktigt försökt hinta om att han gärna får ge lite tuffare kritik. Men han tittar bara oförstående med sina vackra bambiögon och det är ju inte hans fel att han är alldelles för snäll.

Lika lite som det är hans fel att han bär gymets klart snyggaste manliga ansikte. Fast egentligen tror jag han tycker det är lite skönt att jag inte är ett dugg intresserad. För innerst inne är han ganska blyg. Vi pratar ibland om mitt jobb eller hans tjejs häst, han är okej men ospännande.
Skönt att det inte finns någon spänning där, fast det vet ju inte de damer som ger en onda ögat när han lägger handen på en för att visa någon rörelse. Samma damer som sedan kommer fram och pratar i omklädningsrummet under förevändning att de vill veta om han är bra på sitt jobb..

Tuesday, January 23, 2007

Aber endlich!

Äntligen är den här struldagen slut. Kund pacifiserad med hjälp av übergott mutfika och lite socialt småprat innan vi gick in på jobbeländet. Lite tur i oturen att det var en av mina favoritkunder. Tuff, krävande men smart och väldigt rak. Föredrar människor med "no-bullshit" attityd och massor av humor. Dessutom ser hon väldigt bra ut för att vara över 45. Lite sådär som man själv hoppas vara när man blir gam... öh äldre. Än nu.

Hem till nässelsoppa (smalt o fanns i frysen) och laddning inför morgondagens favoritpass på gymet...

Dagens omplacering till Gulag

Mellanchefen. Hur vore det om du tänkte till innan du införde nya saker. Inte komma och låta förvånad efteråt när inget funkar. Vissa personer är helt enkelt inte kompatibla med datorer. Har tillbringat morgonen med att reda ut i onödan orsakad oreda. Ditt fel. Mitt extrajobb.

Nu ska jag ta en arg promenad och köpa jävligt dyrt mutfikabröd på firman för att blidka en kund. Sedan ska jag och Z käka lunch och diskutera imaginär omplacering av Mellanchef. Något statligt verk där han inte kan förorsaka så mycket skada kanske? Gulags renhållningsbolag? Murmansks Kommunkontor? Fikabrödskvittoenheten på Stadsarkivet?

Monday, January 22, 2007

Helgen bjöd på:

* Klippningen; blond blir- blond med röda slingor. Således både korkad och vild i sängen enligt fördomsfakta. Som min klasskompis som färgade håret rött och skaffade sig ett Internetalias som började på "redhead". Hon blev fullkomligt nermejlad. Bor numera utomlands. Med en tjej.

* Yakitori (bjuden på)

* Klappat söt vovsing, av typen amstaff/pitbull. Diskuterat hundpsykologi med hans husse. Samme husse som sedan fick förklara för två glada 20 åriga grabbar att den hundtypen inte var idealisk som"brudmagnet". Samt pedagogiskt inleda dem på ett mer realistiskt hundhavande. Som att erbjuda sig att rasta grannens labrador nästa gång "hundtricks-andan" faller på.

* Vaknar i ett vackert vinterland, varpå min första tanke fortfarande är "-whoho, jippie! Snöbollskrig! " Sedan minns jag plötsligt att det: 1) pga hög ålder (över 20) 2) pga Storstadens brist på lediga slagfält utanför skolgårdarna- inte längre anses comme-il-faut med spontana snöbollskrig. Fast jag säger bara i n n e garage. Du fick skotta bilen, na na na na na..

*Gruppmassaker på smörgåstårta som M bjöd på och jag dekorerade.


* Pysslingen som blev Prins. Finns det inte någon regel som säger att ens kompis lillebrorsa ska fortsätta springa runt och leka "Teenage Mutant sköldpadda" för all framtid. Inte vända åter från surf-landet som värsta hunken. Värsta hunken som kastar sig om halsen på en och gärna kommer fram o pratar på krogen. Såklart man ställer upp. Artighet är en dygd sägs det. Speciellt då hans killkompis enligt ryktet har två äldre bröder.

* Dubbelbokandet löstes smidigt med den gamla fina traditionen "efterfest". Just vad det var. Hemma hos. Efter fest. M, jag och några tama typer som vägrade gå. Samt värdinnans hyfsat nye pojkvän med de perfekta höga kindbenen. Kul kille, bara aningens mindre stiff än senaste liket i CSI. Riktigt talför blev han först när jag och M ledde in samtalet på ämnen som var interessanta. Som hans arbete, hans medaljer och hans komplicerade amatörträningsprogram.

* Struntar i potentiellt söndagsmorgonsim till förmån för skönhetssömn .
Glömmer vidarekoppla telefonen. Vaknar långsamt till liv mitt i en telefonkonversation med utanförstanflyttad barndomskompis jag alltför sällan träffar irl. Hon pratar fort o glatt.
Känner ångesten komma krypandes när min yrvakna hjärna försöker pussla ihop något vettigt av det jag uppfattar som:

"..det är så spännande..har jag berättat att vi går i väntans tider?"
"..beräknat datum är..." "...verkligen jättejättestormage"

(Men nä..inte kan väl..gulp. Oh, va pinsamt nollkoll...)

" Pappan bla bla bla massor av fina avkommor..." (Aha, puh..vi pratar om hästavel nu, man blir ju helt nojjig av att umgås två dar med folk som pratar kotteskaffande hit och dit).

* Sedvanlig: "handla göra ärenden, capuccino på stan"- söndag. Trots det rastlös. Försök till jogging på kvällen.

Saturday, January 20, 2007

Lördag

Eftersom jag så listigt skjutit tandbetalningen på framtiden kunde jag med gott samvete låta söta klipptjejen "work her magic". Efter ett antal års framgångrikt klippande (vi har samma smak) får ingen annan än hon sätta saxen i mitt hår. Nu hade hon dessutom hunnit blanda till en kul färg hon trodde jag skulle gilla. Var lite tveksam först, men man måste ju våga prova nya saker. Färgen skulle försvinna till nästa klippning sa hon. Men nu sitter jag här med röda slingor i mitt blonda hår och känner mig helnöjd och redo för kvällens äventyr..

Friday, January 19, 2007

Oaj

Åter från tandplågaren. Som utöver sedvanliga komplimanger hade vänligheten att avslöja att han var ute på en helkul kväll igår. Helkul som i flödande av champagne och öl. Att han därför idag var lätt bakis. Men att han nog skulle kunna klara av jobbet. Kanske.
Sedvanligt replikskifte:- Vill du ha bedövning?
-Bara om det kommer att göra ont? (R'u kidding? Gimmie all the drugs you've got, I'm scared)
Sedan:
-Mmmhfs
-Gör det ont?
-Lite
-Står du ut lite till? Jag är strax klar..(har man hört den förrut?)

När han börjar illustrera scener ur filmen "Tandläkaren" med att vifta med borren och beskriva hur mycket splatter där visas får jag nog och leder in samtalet på mer vetenskaplig grund. Som jonbildningar av flour och kalcium. Så får man veta hur hutlöst dyr stunden i hans sällskap blev. Snabbkoll i spegeln, jodå alla andra tänder sitter där de satt innan. Snubbla ut ur mottagningen, blek om nosen och yr av lättnad. Fast utan bokmärke eller leksak, trots att man numera betalar för sig..

Thursday, January 18, 2007

Klantkvotering

Inte Mona. Inte Per Nuder. Om det vore Thomas Bodström eller någon som åtminstone låter ett uns trovärdig när han/hon talar. Jag orkar bara inte höra Mona Sahlins röst. Vilket man nu ständigt kommer att få göra i arg opposition. Kan ingen skicka henne till en talpedagog? Dubba hennes uttalanden? Textremsa? Gaaah...

Varför jag behöver en privatsekreterare:

1) Jag har just upptäckt att jag dubbelbokat mig på lördag men inte har något för mig på fredag.

2) Dagen efter hårda aerobicspasset har jag bokat tid med min "personliga tränare" på gymet. Han som är känd för att han är så vacker att till och med kollegorna kallar honom det. För genomgång av den styrketräning jag slarvat grymt med på sista tiden. Och jag har en dålig hårdag och klippning först i morgon. Känns välplanerat.


Slutsats: jag behöver en kombinerad privatsekreterare och personlig tränare.

Wednesday, January 17, 2007

Att bryta motstånd

Äntligen igång med gymträningen igen. Favoritpasset i morse, det där man får ta ut sig sådär härligt. Märkligt hur fort det går att missa lite träning, komma ur rutinerna. Så att man milt men bestämt måste puffa sig själv tillbaks på rätt spår. För jag är ofta morgontrött men i morse var det ovanligt segt. Jag häpnade över vilka snillrika bortförklaringar min hjärna skapade för att rättfärdiga att inte träna just idag:

Jag:- Har jag inte lite ont någonstans?
Samvetet: -Nä
Jag:-Borde jag inte byta skosnöre i träningskorna?
Samvetet:-Skärp dig..
Jag:-Jamen jag hinner inte träna, tänk vad mycket annat jag skulle hinna med istället!
Samvetet:-Som vaddå?
Jag:-Åka in tidigare till jobbet för att förbereda lite istället?
Samvetet:-Vaddå förbereda? Prata m H i telefon menar du?
Jag:- Jamen, han lämnade ju faktiskt meddelande att...
Samvetet:- Låt honom vänta lite till och sluta planera efter honom!
Jag:-Jamen jag oorkar inte, vill sooova, låt mig vaa..
Samvete:-Käften. Gå upp. Klä på dig. Ät åtminstone nåt litet o march till gymet! Du vet att du vill när du väl är där. Dessutom blir du asjobbig av att inte träna. Seså schas iväg nu..

När jag väl kom till gymet kände jag hur mycket jag saknat det. Lite småprat med några innan. Sedan gå in i musiken. Glömma allt utom musiken och rörelserna. Ta ut sig. En varm dusch senare lämna gymet som en gladare människa än den som gick in.

Jag kom iväg i morse. Vet ju att "behållningen" med att träna vida överstiger nackdelarna. Kommer nog alltid att träna, alltid att ha det där behovet av att röra på mig, använda kroppen till det den är gjord för. Är vi inte alla födda med en kropp som vill röra på sig? Klättra, simma, springa, hoppa? Vad händer egentligen på vägen som får folk att tappa det där rörelsebehovet och bara vilja sjunka allt djupare i tv soffan? Vad är det som får vissa att motionera och andra inte? Genetisk slöhet eller inlärt oidrottande? Är det svårare för vissa människor att bryta det mentala motståndet mot utmaningar? Eller ger idrottandet vissa en starkare "kick" precis som vissa har "fallenhet" för en drogsort o andra inte. Om det är så, hur kan vi utnyttja den kunskapen? Sedär lite av vad jag funderar på, när jag rör mig från gymet...

Dagens motto, kroppen: Use it- or loose it!

Tuesday, January 16, 2007

Vem kramar du på söndag?

Såhär inför den Internationella Kramdagen tänkte jag passa på att slå ett slag för min favoritkram. "Bara för att jag tycker om dig kramen". Den där spontana, ibland tafatta kramen du förhoppningsvis får bara för att du är du. Som säger "jag tycker om dig" tydligare än tusen ord. Vilken är din favoritkram? Vem vill du ge en kram?

"National huggingday" söndag 21 januari:

http://www.nationalhuggingday.com/

It's kind of fun to do the impossible

Stod det i dagens lyckokaka. Om därvid åsyftas morgonens arbete eller balansakten med att hålla kontakten med H på en lagom nivå är än så länge oklart.

Monday, January 15, 2007

Som om det inte vore nog nu..

Måste jag till tandläkaren nu i veckan. Gammal grej som bitits sönder. Emotser det med samma vilda entusism som jag gör allt annat som är fysiskt och ekonomiskt smärtsamt utan att skänka någon endorfinkick. Tackar min lyckliga stjärna att jag inte har större problem.

Sist* jag besökte Herr Tandis öste han in mottagningens samtliga lösa föremål i min mun. Sedan såg han tankfullt på mig och frågade hurvida det var sant att kvinnor kunde gråta av ren glädje också?

På vilket jag svarade:

"- Hhrmff" (vilket ska tolkas som:se på mig när jag går härifrån så ska du få se på glädjetårar)

Nu går det dessutom illasinnade rykten om att han plötsligt gått och blivit misstänkt darrhänt. Redan där började de mentala dagmardrömmarna om att han darrar och slinter med borren och borrar sönder alla fina friska tänder. Känns stabilt . Fint.

Kanske borde jag byta tandläkare? Fast nä. Han är lite smågalen på ett intressant sätt. Man slipper iaf höra vitsar av typen " -Hur hälsar en golfälskande tandläkare?" "- Hole in one?" Öh,hö hö.

Dessutom kan man om det krisar få lägga upp betalningen på ett schysst sätt. Under det att han poängterar sina nära klientella band till råbarkade mc-boys i indrivningsbranschen.



* Ja jag erkänner, jag passade på att bleka tänder som var ganska okej redan innan. Lite fåfängt sätt att spendera julbonus för två år sedan.

Sunday, January 14, 2007

Dysterdag

Vanlig helg. Hjälpt en kompis flytta lite grejor. Bakat scones. Ordnat praktiska prylar. Kollat på Beck: skarpt läge. Inte mitt vanliga glada jag. H strul. Sedan killkompis MJ med äntligen ny tjej på gång. Som han raskt råkar klanta till det med big time. Nu ringer han mig och deppar.

Dessutom dödsfall i släkten. Inte supernära, men tillräckligt nära för att få det där dåliga samvetet att påminna mig om att jag borde ringt det där samtalet. Hälsat på oftare. Hon blev så glad att se mig sist, kramade mig länge och sa att det nog var sista gången vi sågs såhär. Jag tänkte att det är sånt gamla alltid säger, för även om hon var över 90 år, så var hon frisk och klar i huvudet.

Hon beundrade mitt hår och hämtade en lock av sitt som hon sparat sedan hon klippte sig kort nångång när seklet var halvungt och det var likadana lockar, i samma blonda nyans. Berättade historien om hur hon varit den första i byhålan som klippt sig moderiktigt kort, till sina föräldrars förtvivlan.

Hon berättade om den tidens "inne-gäng" i Staden. Hon som jag social. Dessutom av den där generationen som faktiskt kunde saker. På riktigt. Som lärde sig praktiska saker från grunden. Som vandrande uppslagsverk som hade kunnat berätta massor. Sådana historier som jag älskar att höra på, som jag tänkte att jag skulle be henne berätta mer om, vid tillfälle. Nu är det för sent. Slut på tillfällen. För det är inte samma sak med föräldragenerationen. De minns inte, kan inte samma saker. Så jag får dåligt samvete för att jag tänker egoistiska tankar som att jag skulle velat veta mer. Fast ändå. Hon fick leva frisk o klar i skallen. Leva länge med den man hon älskade. Dö snabbt. Så som de flesta av oss hoppas få.

Ursäkta om jag deppar ner dig. Sån dag idag. Skitväder ute och inombords. På väg hem snubblade jag dessutom rakt in i en skock äckelgulliga pretto-par i 30 års åldern på väg till en lägenhetsvisning av en hutlöst dyr 4:a. Sådär som jag också skulle tillbringat min söndag om det funnits någon rättvisa i världen. Nu om ni ursäktar ska jag gå ner och deppa i tvättstugan. Sedan titta på Pingvinresan och tycka synd om mig själv.

Friday, January 12, 2007

Vad gjorde jag för fel?

Han är trevlig, charmig. Vill dejta mig. Tycker jag är jättevacker. Jag är tveksam. En god middag i hans sällskap skulle vara allt annat än tråkig. Men. Det känns som om han vill mer än mig. Så när han frågar om jag har tid att träffas, säger jag nej, upptagen minst januari ut. Då frågar han om februari, jag säger att jag inte vet.

Tror ni han ger upp? Nejdå. Jag lovar att jag ska tänka på saken. Lovar ge besked i god tid isofall (han bor inte i Storstaden).

Varpå han säger: "- Det ska verkligen bli jättekul att träffa dig igen!"

Thursday, January 11, 2007

På Petters begäran..

En massa år sedan. Min mamma som låter ung på rösten, vilket hennes döttrar gärna utnyttjar. Mr Player hade börjat ringa oroande sena och flörtiga samtal nu när jag inte längre var ihop med hans kompis. Jag var lagom ointresserad. Så han kommer på idéen att busa lite med mig. Han ringer sent en lördagkväll och jag låter Storasyster svara, följande samtal utspann sig:

Mr Player(med "sexig"röst)
- Hej, det är en okänd beundrare..

Storasyster (sömndrucket)
-Eh? *gäsp*

Mr Player
// Lång utläggning som börjar med att han "kollat in mig jättelänge"
och avslutas med att han i detalj börjar beskriva sin striptease..."//

Storasyster (nu med fejkat myndig röst)
- Du (hans namn), det här är Nindes mamma...


Det var en mycket skamsen Player som höll sig i skinnet ett tag efter det.

"Your hard work will be rewarded"

Stod det på en "fortune cookie" jag fick igår. Jag säger bara whoho!Stämmer bra det. Ja ängelen, jag kickade ass. De gillade mina idéer. Vill under alla omständigheter samarbeta med mig*. Insisterade på att boka in nytt möte. Alla detaljer är inte klara än, men so far, so pretty damn good. Och nu tänker jag vara odrägligt kaxig resten av dagen.

* Vilket var tur för dem då de slapp se mig stortjuta i icke vattensäker mascara.

Wednesday, January 10, 2007

Mañana

Morgonmöte av det läskigt viktigare slaget. Håll tummar och tassar är ni snälla.

Mr player

Fortfarande hostig. Träningskläderna ligger i en ledsen färdigpackad hög. Skorna och det förnyade träningskortet stirrar anklagande. Carmen Electras aerobic workout har fått ge plats åt Match Point i dvd:n. Förslummning och förfall råder. Ger det någon dag till, sedan blir det gymet, hosta eller ej..

Pratade med gammal bekant på telefon igår. Mr Player. Den oförbätterlige. Killen som trots sin oskyldiga uppsyn aldrig trott på det där med bara en tjej åt gången. Som därför betat av större delen av Storstadens tjejer utom några av mina kompisar och jag själv (inte för att han inte har försökt). Som får tjejer att falla och pojkar att vilja efterlikna.

Vars chef måste skicka honom allt längre bort på affärsresor, han betar liksom av tjejbeståndet rätt fort. Undviker att umgås med hans respektive, får dåligt samvete då man vet att han är trogen lika länge som hans tjej är i samma rum. Om ens det.

Nu har han skaffat nytt. Igen. En tjugoåring. Som förmodligen tror att hon gjort ett kap, fångat en närmare 30 åring, välavlönad och charmig.
Fast ändå 20 år. Henne kommer han att kunna "playa" som bara den, innan hon anar ugglor.
Denna gång ska han skärpa sig, säger han. Inte strula, inte jobba jämt. Jo tjena, har man hört den förut?

Nu vill han att jag kommer förbi och hälsar på. Säger att jag inte har tid i helgen. Want to look my very best. Komma i form. Vara nyklippt och snyggsminkad. Är barnsligt men ändå, känns viktigt när det gäller honom. Lite ha ha, titta vad du aldrig kommer att kunna få.

Listlus

(x) snott den här listan från Ängeln
(x) rökt en cigarett ( icke rökare dock)
(x) rökt en cigarr -en varje nyårsafton med cigarrklubben
(x) varit full - no shit
( ) hånglat med någon av samma kön (inte på allvar)
(x) varit kär
(x) blivit dumpad-länge sen
(x) dumpat någon-nyligen
(x) fått sparken
( ) varit i knytnävsslagsmål
(x) rymt hemifrån-jag 5år, blev kallt ute, rymde tillbaks
(x) haft känslor för någon som inte känt samma sak-hade kanske underlättat om han hade vetat om min existens
( ) blivit arresterad-nej, tyvärr*L*
(x) hånglat med en främling
(x) gått på en blinddejt (Han tyckte det var en hit iaf)
(x) ljugit för en kompis (Inga stora lögner för nära vänner)
(x ) varit kär i en lärare (Ung vikarie, räknas det?)
(x) skolkat
( ) legat med en medarbetare (bara kollegiehångel)
(x) sett någon dö – iaf sett resultatet av mc-olycka sekunderna efter smällen
( ) varit kär i en av mina internetkompisar
( ) varit i Kanada
( ) varit i Mexiko
(x) flygit
( ) spytt i en bar
(x ) sett en del av mig själv brinna (inte bara på nyårsafton)
(x) ätit sushi ( regelbunden lunchmat )
(x) åkt snowboard (tack till utlåningskompis för att du insisterade på skydden)
( ) crowdsurfat under en konsert
(x ) varit i ett våldsamt förhållande (mest psykiskt)
(x) tagit smärtstillande
(x) älskar eller saknar någon just nu
(x) legat på rygg och sett molnen flyga förbi
(x) gjort en snöängel
(x) haft ett te-party (afternoon tea ibland)
(x) byggt ett sandslott (senast i somras)
(x) hoppat i en vattenpöl
(x) lekt uppklädd
(x) hoppat i en lövhög
(x) åkt släde (med bjällror och facklor, sjungandes bjällerklang, en nyårsafton)
(x) fuskat när jag spelat spel
(x) varit ensam
(x) somnat i skolan/på jobbet
(x) använt ett falskt id (och låtsas kunna finska, nu länge sedan)
(x) tittat på en solnedgång
( ) varit med i en jordbävning
(x) rört en orm (jepp, face your fears, nästa steg blir att hålla en *ryys*)
( ) sovit under stjärnorna (nä men simmat under dem i västindien)
(x) blivit kittlad
(x) blivit missförstådd
( ) tagit hand om ett råddjur eller en get (lamm, räknas det?)
(x) vunnit en tävling
(x) gått mot rött
( ) blivit avstängd från skolan-bara från enstaka lektioner, i Frankrike
(x) varit i en bilolycka
(x) haft kramp
(x) känt mig som en utstött
( ) ätit ett helt glasspaket på en natt
(x) dansat i månljus
( ) hatat mitt utseende
(x) varit vittne till ett brott
(x) ifrågasatt mitt hjärta
(x) varit besatt av post-it lappar ( jag säger bara hjärtformade, i två rosa nyanser)
(x) gått barfota i lera och pressat leran mellan tårna-var barfotabarn
(x) varit vilse (på alla sätt o vis)
(x) varit på andra sidan landet
(x) simmat i havet
(x) känt som om jag håller på att dö
(x) gråtit mig själv till sömns
(x) lekt polis och rånare
(x) sjungit karaoke ( sjukt utråkad efter en månad på hotell i jobbet)
(x) betalat för mat med bara mynt
(x) gjort något med mig själv som jag inte borde gjort
(x) busringt (hej är det Lukas mamma? Jamen då har jag kommit fel...*L*)
(x) fångat en snöflinga på tungan
(x) dansat i regn
(x) skrivit ett brev till tomten
(x) tittat på solnedgången tillsammans med någon du bryr dig om
(x) blåst bubblor- blåser fortfarande såpbubblor på sommaren
( ) gjort upp eld på en strand – nä men deltagit i festen runt den
( ) förstört en fest- nä men smitit in på en privat sådan i England
( ) åkt rullskridskor – föredrar att leka skridsoprinsessa
(x) fått en önskan inslagen
( ) haft sex med en apa – nä håller mig till min art
(x) burit pärlor – ja, men det känner mig för ung för det..
( ) hoppat från en bro-ingen hög bro
(x) ätit hund/katt-mat-hundchoklad en gång+skolmat som liknat....
( x) sagt till en främling att jag älskar honom/henne-bara som skämtsamt "tack för hjälpen"
(x) burit en svart klänning- finns alltid i nån form i min garderob
(x) drömt att jag gift mig med någon
(x ) limmat fast min hand i något
(x) fastnat med tungan i metall - farmors broräcke på landet, varför lär man sig inte?
(x) kysst en fisk
( ) varit en cheerleader-nä men det verkar lite kul
(x) suttit på ett tak
(x) skrikit så att jag inte fått luft
( ) byggt en kärra
( ) pratat i telefon i mer än sex timmar-inte oavbrutet men bra nära, 4-5 timmar iaf
(x) stannat uppe hela natten
(x ) inte duschat på en vecka-fjällvandring, tvagning i iskall fjällbäck..brr
(x) plockat och ätit ett äpple direkt från trädet
(x) klättrat i träd-min huvudsakliga sysselsättning i yngre år. Fortfarande kul.
( ) haft en träkoja-inte min egen
(x) burit fula/annorlunda kläder i skolan för att höra vad folk säger
( ) spelat kyckling
( ) blivit puttad i en pool med kläderna på
(x) blivit tillsagd av en främling att jag är het
( ) brutit ett ben – nä men varit bra nära
(x) fångat en fisk och sen ätit den
(x) fångat en fjäril - inte ätit den
(x) skrattat så mycket att jag grät
(x) gråtit så mycket att jag skrattade
(x) fuskat på ett prov
(x ) haft en Britney Spears-skiva -gratis reklamex
(x) glömt någons namn- jo det händer att jag minns folks namn. Ibland.
(x) sovit naken
(x) Letat i dammsugarpåsen efter mynt etc

Tuesday, January 09, 2007

Jobbet

Platsen där det är jobbigt att vara när man inte är tip-top. Trött och natthostig nallar man stark hostmedicin. Drömmer värsta mardrömmen om två bitchiga brudar i en skoaffär. Som jag är snäll och räcker stl 35. Som tack försöker de vrida drömskorna i min stl ur handen på mig. Vaknade och undrade vad jag ville med ett par stilettklackade lackskor i klara färger. Inte min tekopp.

Sensmoral: vissa människor bör man inte göra några tjänster alls. Då snor de dina drömskor med, även om de inte kan fylla upp dem...?

Dessutom borde jag ju drömma mig som Nicole Kidmans tbc-tjusiga uppenbarelse à la Moulin Rouge? Sådär chict blek och smal (med perfekt make-up) svimmandes i Ewan Mac Gregors armar, vad tror ni om det?

Monday, January 08, 2007

Elaka dvärgar

Man hälsar på. Lilltjejen blir förtjust. Ska leka. Bäras. Sätter ner, nä -Ninde, bära. Man bär, sådär småstolt över att vara "den utvalda vuxne", känner sig lite ovant moderlig och omhändertagande. Tycker hon är mer än lite snuvig. Jodå hon har varit ap-sjuk hela helgen.

Tack för den hörrni. Vem behöver kärnvapen när vi har helt lagliga förpackade till supersöta små treåringar? Med tanke på hur män blir av en vuxenförkylning borde ett Storstadsdagis med sjuka barn kunna slå ut vilken armé som helst.

Påtal om barn; Ninde gillar att läsa saga, det brukar bli uppskattat. Ge mig vilken torftig trollbok som helst och jag gör något kul av den. Klart barnet får välja bok.Men sist blev jag faktiskt lite ställd. Hur gör man när de kommer dragandes med Biltemakatalogen?

Tråktid

Januari.

Slut med:

*Choklad eller blixtsnabba kolhydrater
Dags att påminna kroppen om antiexpansions-klausulen i vårt kontrakt. Vid vite av 30 min extra vid crosstrainern varje gång..

*Släkt och vän mys och helgslappande
*Mellanchefen på långledigt
*Pengar till oförutsedda utgifter
*Snö (uppenberligen slut hos Leverantören sedan Norrlands inland fått sin tilldelning.)
*Dadlar (the real shit, inte Ica Stigs uurk.)
* Motivation i största allmänhet ( har tappat den, kanske nån har hittat den?)
* Hängig i största allmänhet:barnbaciller, j-a gremlins.
*Inte riktigt kommit igång med träningen som jag planerat. Får vänta nån dag tills hostan lägger sig. Fast det är "terminsstart" på gymet. Nu man borde vara där och revirhävda sin plats. Blir alltid ur gängorna när jag inte tränar. Släpper när jag kommer igång.

Fast ibland glimtar det till, i det Mordorkompakta mörkret. Önskar ni kunde se Trevliga Kollegan när han hukar bakom Yuccapalmen i fikarummet i en imitation av Telia-pappan.

-"Nä nu måste ni hitta mig snart, jag är en nyckelkompetens på företaget"

Gayfår

"Gayfår har blivit ett problem för bönder. De drabbas av ekonomiska förluster eftersom en av tio bockar är homosexuell. Nu har forskare vid Oregon State University utfört experiment för att omvända de homosexuella fåren. Genom att studera deras hjärnor har forskarna lyckats precisera en mekanism som styr djurets sexuella läggning. Och fåren får en spruta för att justera hormonerna i hjärnan. Flera av de före detta homosexuella har nu börjat para sig med tackorna. " Aftonbladet text-tv Publicerad: 2007-01-02

Fast vänta..det omvända måste ju funka med. Nästa gång en homofårbisk fårskalle sticker fram nosen är det alltså bara att ge honom en spruta. Så skuttar han ut som ett glatt gayfår..?

Saturday, January 06, 2007

Igår

Sista dagen innan det trevliga helgtramset är över för denna gång.
Kompis ringer från sitt för tillfället chefsfria jobb:

Kompis: Hej, vad gör du?

N: Lite småjobb...själv?

Kompis: Jag provar chefens stol. (Tänk belåtet flin, fötterna på bordet alt. snurrandes stolen som en galning med kollegan.)

N: För att..?! (dunsar och kompisens kollegas garv i bakgrunden)

Kompis: Man måste ju prova hur det skulle kännas..he,he

* I bakgrunden hörs tydliga dunsar, gnissel, brak...*

Kompis: Eh..nu tror jag visst att nåt gick lite i sönder här. Vi hörs..

Friday, January 05, 2007

Nyårsdagen

Den där känslan av att man kanske inte är helt nykter när man vaknar. Komma ihåg att man nu är singel. Kasta ett oroligt öga bredvid sig för att förvissa sig om att man inte fick med sig något odefinierbart hem. Något som behöver anticimex eskort ut. Lättad konstatera att så inte är fallet, att det har sina fördelar att vara för kräsen och samboskadad för onenitestand. Höra den 19 åriga brorsdottern rasa in genom dörren. Bestämma sig för att obetänksamma rörelser skulle kunna väcka "mannen med hammarens" vrede. Somna om.

Vakna, drag ass to kitchen, fast besluten om att undvika all mänsklig kontakt så långt möjligt. Inse att försynt 19 årig snorunge kollar in ens häck (jo jag hade kläder på mig). Vända sig om, updatera sig om varandras festnatt. Enas om att nyårsdagen är en dag då man håller låg profil och pratar med mycket småbokstäver.

Den obligatoriska "dagen-efter-i soffan-filmen". Mineralvatten. Rekonstruering av nattens händelseförlopp med hjälp av Tjejkompis och ett antal mess vi inte visste att vi fått, som svar på mess vi inte mindes att vi skickat. Korande av kvällens kommentar, från en kille till kvällens DJ.

-"Men vad satte du på nu då? Har du ingen koll på vad du sätter på? Det brukar jag ha, öhhöhö"

Killens sambo tittar då argt upp och muttrar:-" Vaddå brukar?!"


Efter att med någon möda ha färdigställt ett färglatt pussel avsett för barn över 3år känns det som läge att åka hem.

Kommer sent. Stuvar in allt och står i trosor och t-shirt när nyckeln sätts i låset och dörren öppnas. Där står Killkusinen som skulle ha vattnat blommorna i mellandagarna. Vilket han nästan glömt och nu skulle reparera med att dränka dem till liv innan jag kom hem som han trodde dagen därpå. Snorunge.

Thursday, January 04, 2007

Nyårsafton

Ville ni läsa om att vår festabstinens var så svår att vi redan första kvällen i Kuststaden gick över en leråker i vandrarkängor och kjol till baren där ölen kan kosta ett leende? Nä, nyårsafton var det..

Detta år skulle jag och Tjejkompis ha ett helt bortrest-för-helgen ledigt hus att husera i. Bara någons brorsdotter med kille som skulle komma förbi nån natt. Annars skulle vi ha huset för oss själva. Nej, vi behövde inte göra något. Bara medta dricka och dyka upp snygga och sminkade på "Den stora nyårsfesten".

Började dagen med att se en liten del av mig själv brinna (vem i h-vete har hårfön inställd på 115V liggandes i badrummet?) Någon som av förståeliga skäl är väldigt korthårig. Hårkris kunde avvärjas när annan fön lokaliserats. Blev snygg uppsättning även utan de där två hårstråna jag nyss så rådigt ryckt loss från en glödande hårfön. Jessica Rabbit klänning från Debenhamns (svart fodral utan axelband) svart kortärmad och klack.


Till vår förvåning var det värden som hade lagat förätten och den utsökta oxfiléen (i Kuststaden är det oftast männen som lagar maten). Nöjd med komplimangerna förklarade han stolt att han minsann var en man med "många dolda talanger". Inte illa för en snart 30 åring som ser Bart Simpson som en manlig förebild.

Till det rödvin, som någon inte ansåg vara "runt nog". Själv tog jag det lugnt och fint eftersom det fylltorn som grundats med rödvin annars står tämligen ostadigt och riskerar att rasa ihop i en ledsen liten hög på fel sida om tolvslaget.

Blev en kul tillställning.Några jag känner väl. Några jag bara träffar på enstaka större fester och som därför bör ha en lätt skruvad uppfattning om mig.
Speciellt denna nyårsafton då jag för ovanlighetens skull var på jakt efter största möjliga antal flytande kalorier. En rejäl partykväll för att få det lätt ålderstigna år 2006 att fatta piken och ge sig av med exet, H och allt annat skräp det bar på.

Det blev lite vin, Smirnoff Ice (a.k.a favoritvuxensaft) blandat med mycket prat och en ytterst fånig lagsport.

Sedan:

* Socialt mingel av varierande rolighet.
* Djupt samtal och lite kompiskramar med killkompis jag känt läänge. Som det en gång kunnat bli något med om vi båda varit singlar. Som nu bara är en god vän med gullig flickvän. Som han inte alltid förstår sig på, trots att han är en osedvanligt intelligent kille.
* Jag och Tjejkompis äger dansgolvet, utklassandes alla Kuststädare, trots klackar och korta snäva kjolar. Tills förbaskade tävlingsdansarna dyker upp som får oss dödliga att se ut som om vi idkade "grodan i mixern".

*Halvtid och alltför nykter börjar jag se lätt tankfull ut och påtrugas en ganska spetsig Baccardi Breeze av värdinnan i "depp-preventivt syfte". F-n vad jag älskar mina kompisar ibland, även de jag träffar allt för sällan.

* Den traditionsenliga nyårs-sms** lavinen eskalerar under kvällen och jag måste då och då dra mig undan för att svara/rensa inboxen. Det är liksom tillåtet under nyår och midsommar. Vilket jag också försöker förklara för kvällens manliga efterhäng som jag var dum nog att prata med tidigare under middagen. Som nu inte riktigt vill fatta att en kul helkväll för Storstadstjej inte nödvändigtvis behöver inkludera honom.

* Tolvslaget, två närliggande festers kamp om den snyggaste fyrverkerishowen. Champagne, Cava...en orgie i utbytande av bubbel och "Gott Nytt år kramar". Kuststadens nyligen stadgade Casanova (28) som alltid påstår att han har godast bubbel och alltid ska truga på en sitt. Cigarrklubbens årliga inrökning av det nya året. Jag och några kompisar som varje nyår röker cigarr ihop med skumpan. I år dessvärre inte vanilj doftande ditlangade av min kompis från Karibien. Bara vanliga.

* Tjej jag pratat med tidigare på dansgolvet hänger med oss. Påtalar det sofistikerade i en cigarrklubb, berömmer min klänning. Övertygar mig om att dricka Cava med henne senare, påtalar hur jag har det bästa i livet framför mig (hon är tre år äldre). Sånt uppenbart fjäsk måste belönas, såklart att hon får dela cigarr.

Vi finner varandra i en gemensam anda av partyprinsessighet. Fnissar, dansar (hon sjukt bra, jag försöker efterlikna). Sedan går vi på toa för att bättra på sminket och för att hon ska ge mig senaste skvallret om de närvarande. Självfallet möter vi telefonkillen utanför toan (gemensam). Lika självklart frågar han varför tjejer alltid går två och två på toa. Vi svarar med en mun, "-för att vi ska kunna prata om dig ju!" När hon sedan får honom att lomma iväg med orden "-men kan du nu, så vi kan fortsätta prata om dig eller?" Då förstår jag att jag har hittat en partybästis. Vi har skitkul. Vilket säkert framgick av de partyglada MMS som vissa lyckligt lottade hann få innan andra bubbelglada medborgare korkade igen mobilnätet just som jag skulle glädja norrlänningen med en lätt vågad variant. Vill på detta sätt passa på att tacka för förhindrande av pinsamheter. Kanske kan vi göra om samma sak nästa gång det är fest?




** Traditionell sms/mms konversation för att hålla kontakten med vänner i förskingringen under midsommar och nyårshelgen. Varvid man önskar varandra glad/gott var/hur med vilka det firas, ev roliga annekdoter samt en önskan om att ses snart. T.o.m far och mor har hakat på trenden då de slutligen insett att det är enda sättet att uppnå kontakt med sina upptagna döttrar dessa helger.

Wednesday, January 03, 2007

All work and no play...

Om jag orkar göra ett inlägg om nyårsafton får ni vet hur jag såg en liten del av mig själv brinna. Den ädla konsten "dans i höga klackar och kjol", varför tjejer går på toa ihop och allt om min fest bästis...

Tuesday, January 02, 2007

Juligen

Så kom den då och gick julen. Med sig tog den pengar och ork.
Lämnade mig med insikten om att familj och släkt är som en chokladask. Man kan ha tur och födas med en jättefin pralinfamilj. Trist vore livet utan dem, saknad uppstår när de är långt borta. Underbart är att träffas igen. Ändå uppstår efter ett tag en viss mättnad. Det räcker liksom, man får inte ner en bit till.

Speciellt trött blir man på den där körsbärspralinen som ingen vill ha men som ändå alltid anses höra till. Eller som la Mama brukar säga:
"-Det var roligt att ni kom, ännu roligare när ni for".

I år tvingade jag mig själv att ta lite tid och bara ta det lugnt. Spendera lite kvalitätstid med mina dagars upphov. Vara en god dotter. Översätta franska visor åt mor (hon kan lite). Bränna ihop lite hyfsad musik åt far. Titta på tidiga nyheter föregågna av halva Uutiset ( för nyheterna börjar ändå snart.) Försiktigt fråga om de förvandlats till farbror och fasters grannar. Men nä så illa var det inte för dessa såg minsann på samenytt innan Uutiset också. Natten därpå drömma mardrömmar om att Hemstaden förflyttats till Murmanska breddgrader och förekom på samenytts väderkarta. Smyga upp och och söka tröst i "Bibeln" ( glassig modebibel som börjar på Cosmo). Dagen därpå få en vägbeskrivning som börjar med först kör du av "stora vägen", till vänster upp för backen där det brukar ligga en "full gubbe" (lång utvikning av vem traktens fyllo besöker i ordinärt villaområde). Nä förresten åk till macken där vi fick problem med hästsläpet istället*.

Inse att det är dags att dra vidare till kompisgänget i kuststaden där nyår ska firas. Inse att jag varit välartad alltför många dagar på raken för att det ska vara riktigt nyttigt. Dags att släppa fram partytjejen, balansen måste återställas.



* Jepp, nylånat släp med hästar och nervösa småtjejer på väg till tävling. Som vi nästan missade. För en massa år sedan.

Jullovet I

Mina vänner jag har inte bara överlevt, jag har lyckats ha en hel del kul längs vägen med. Sammanfattningsvis:

22 Dec - Detta år skulle vi bryta traditionen och åka tidig morgon långt innan kö- bildande familjeförare vaknat. Det var Planen. Ledighet hade utkrävts, killkusinen uppskrämd i ottan, julklapparna nedstuvade. Då ringer Mellanchefen med Stort Strul. Två timmar och en vända på kontoret senare är vi äntligen på väg till tonerna av "Driving Home For Christmas". Via diverse stopp (fruktoffer till Buddahstaty, taskig vägkrog, avlämning av Killkusinen osv) äntligen hemma hos Mor och Far. Somna med en spinnande Grå Katt på magen.

Julfirande i Hemstaden som bland annat inkluderade:

* Lätt överdrivet intag av julmat och godis (men jag kom i Jessica Rabbit fordralet på nyår, häh!)

* Nostalgi Nintendo med systersonen. Som tycker det är jättekul och inte bara klagar på den primitiva grafiken som Killkusinen gör. Som är en kul liten kille som fortfarande är nyfiken. Som frågar om saker, som jag gärna busar med. Hoppar i vattenpölar och klättrar i träd. Försöker att svara så gott jag kan när han frågar om saker. Om trumpetlav och renlav. Om vad man inte bör testa "hur bra det brinner" med.

*Dialektbyte. Hörde mig själv säga "hur é leeget" till förvånad kompis i telefonen. Skämdes. Bytte om till Hemstadsdialekt.

* Besöksturné hos släkt och vänner. Nu i något utökad singelversion med gottgörande av de vi inte "hann med" förra året då vi var två. Mycket fika blev det.Förevisande av barn, gullande med barn och djur. Sedan ett efterlängtat besök hos favorit farbror och faster. I köket i deras 1800-talshus med en stora vedspisen. Fasters nybakta bröd och kokkaffe. Som är så mycket godare än allt kaffebröd.
Fast det sägs spöka i huset så är deras kök en av de tryggaste platser jag vet. Där man alltid är välkommen, där man duger bra som man är. Där jag och syrran lekte med våra äldre kusiner som små. Faster som alltid var den där moderliga snälla och farbror som var berättade sagor och spökhistorier som ingen annan. Och trolla kunde han. Ibland trollade han så framgångsrikt att saker aldrig dök upp igen. Var underbart som liten och en hållpunkt punkt när tillvaron blir jobbig som vuxen.

* Handlande på den lokala affären a.k.a "informationscentralen". Där man inte kan visa sig utan att stöta på : en gammal lärare, en klasskompis mamma, tre bekantas bekanta som blixtsnabbt frågar ut en. Så nu är det officiellt. Jag har övergått från trygg snäll samboflicka till "mans-stjälande-sex-and-the-city-singel" modell yngre. Bäst ni låser in era karlar, en 30 årig otränad "gubbe" med kepsen djupt nedtryckt och en årsförbrukning snus under överläppen är precis vad jag längtar efter. Inte.


*Den obligatoriska rastlösheten efter några dagar på landet. Kombinationen gymabstinens och Storstadsstress. "Måste hända nåt jämt" mentaliten som sätter in.
Tar lite längre tid att "ställa om sig" från Storstad till Hemstad än vad det brukade, mindre elastisk hjärna efter 25 (säger killkusinen som inte fyllt).

Det är då man kan falla för frestelsen att gå ut i en stad där man kan bli raggad på av killen man lekte med som liten. Som nu är desperat gymtränande singel som raggar på allt som rör sig, inklusive två av mina kompisar och syrrans polare. Avstod krogen på annandagen, finns inget för mig att hämta där längre. "This town ain'nt big enough for the two of us, it's not even big enough for me by myself anymore."

Istället snörde jag på mig vandrarkängorna och gick på skogspromenad. Både själv och med resten av familjen. Jag är en gå/rida/åka skidor i skogen människa.Den andra Ninde som få där jag bor nu känner. Ibland försöker jag förklara det för Storstadsfolket. Hur vackert det är med utsikten i gläntan där hjortarna brukar stå och sola sig. Utsikten från berget, lugnet stillheten, den rena luften. Allt det där man inte har när man trängs med juniorlaget i Storstadens el-ljusspår. Storstadsfolket brukar le och titta på mig med samma blick som faster och farbrors får har. Vänligt men absolut nollställt.