Sprang oväntat på en f.d kollega. Ett par år och några julkort sedan vi sist sågs. En av de bästa kollegor jag haft, en av de få jag släppt in i min privata sfär. Jag var nyanställd, ung och grön i yrkeslivet. Hon var 5 år äldre och skitduktig på sitt jobb. Tuff i jobbet, urgullig privat. Hon var tjejen som kunde åka till New York över en helg bara för att handla jeans.
Som kunde smöra till sig omöjliga biljetter till någon gudsförgäten konsert som alla andra gått bet på. Som tröstade mig när min häst dog. En av de få som alls visste något. För den månaden begravde jag mig i jobb. Sålde bättre än någonsin. Min dåvarande coping strategi. För att slippa känna. Hon drog ut mig på lunch. Hjälpte mig hålla fasaden utåt, såg till att jag orkade. För hon visste exakt vad det handlade om. Hade gjort samma resa själv några år tidigare, från en annan Hemstad med egna hästar.
När det blev en tjänst ledig på hennes avdelning såg hon till att jag fick den. Från början var hon ett steg över mig i affärshierarkin men i praktiken var vi snabbt kollegor. Vänner. Hon lärde upp mig, jag tog i mångt och mycket efter hennes sätt att jobba eftersom det passar mig. Hon höll min rygg fri, jag höll hennes. Det händer faktiskt fortfarande att jag tänker på hur hon skulle hanterat en knivig situation trots att ingen av oss jobbar kvar längre.
Jag vet att hon skaffat barn. Hon har skickat kort. Ändå var det lite av en chock. Hon, stadgad med man och barn-den sista jag trodde. Vi pratar om det, hur det var då, hur det blev. Jag inser att hon spelar i en annan liga nu. På en plats jag aldrig besökt. Jag är odelat glad för hennes skull. Samtidigt som det påminner mig om vart jag själv borde vara på väg. Vuxenväg, seriositet inget mer flyta runt i tillvaron liv. Inte på en gång men på sikt. Ibland skrämmande. Ibland lockande.
Hon frågar försiktigt om exet. Tiden efter. Vet inga detaljer. Bara att det var jobbigt. Hon klappar mig på armen, säger du är ung. Njut av singeltiden. Ett ögonblick överväger jag att berätta för henne om H. Vet att hon skulle fatta. Men någonstans ringer en varningsklocka. Alltid nån som känner nån. Storstaden är bara ett smådjup i den svenska pöl där alla känner alla. Kanske senare.
Vi pratar om dåtida kunder och kollegor. Om nyttan av att byta bransch, som hon planerar att göra igen. Hon frågar vad jag skulle kunna tänka mig om jag skulle göra något helt annat. Utan att tänka mig för svarar jag att jag skulle kunna tänka mig att skriva. En liten elak inre röst frågar "Ursäkta mig, men exakt när kom du på det här? Och vad tror du dig kunna då? Nog för att det finns tidningsblaskor där du knappt behöver vara skrivkunnig men ändå..."
Klart hon frågar vidare. Jag slätar över, säger äsch jag vet inte, vi får se. Innan vi skiljs åt har hon fått mig att lova att äntligen masa häcken ut i Finaförortslandet där hon och maken slagit ner bopålarna. För att inspektera småknyttena och babbla vidare. Stört eller ostört beroende på knyttehumör.
Friday, March 30, 2007
Dagens insats för jämnställdheten
Blir att bjuda närmaste heterokille (Trevliga Kollegan) på glass. Inte hans sedvanliga Top Hat utan härligt rosa tjejglass. Girlie. Bafatt..
Thursday, March 29, 2007
Datakillen
Tja, vad finns att säga om honom? Vi lärde känna varandra via våra respektive jobb. Lunchar ibland. Tar en öl ibland. Han är kille. Han är stor, stark och trevlig. Snäll. För snäll. Förtjust i blondiner. Ibland lite väl flörtig. Fast han vet att han inte har en chans.
Brukar sluta med att han bedyrar hur mycket han värdesätter vår vänskap och respekterar mig som kvinna och annat ljug. För det har hans mamma lärt honom att man bör säga till tjejen när man klantat sig. Hade hon dessutom lärt honom att inte vara så mesig hade han inte behövt använda det...
Brukar sluta med att han bedyrar hur mycket han värdesätter vår vänskap och respekterar mig som kvinna och annat ljug. För det har hans mamma lärt honom att man bör säga till tjejen när man klantat sig. Hade hon dessutom lärt honom att inte vara så mesig hade han inte behövt använda det...
Wednesday, March 28, 2007
Tröttonsdag
Obscent tidig uppstigning för att i någon mening kompensera helgens bravader tänkte jag köra extrahårt på gymet. Kom till och med iväg lite extra tidigt då jag övertalat mig själv om att alla Snyggobertar fortfarande låg och sov och jag därför kunde vänta med sminkning och hårfixning till efter gymet. Då kläcks fin fin idé nr 1. Ja, jag slinker in på Fina Caféet. Osminkad, smårufsig och med ful gammal jacka över träningskläderna. Kommer på sin höjd vara två excentriska pensionärer där..
Jo tjena. Jag lovar dig att alla snobbkvarterets snyggingar i Armani kostym och Church dojjor+ några dito females satt där. Åsså jag som blinkade likt ett yrvaket murmeldjur i ljuset. Bara en stark lätt-latte längtan drev mig att dra ut på förnedringen. Intala mig själv att om jag betedde mig som om jag var dithörande, snobbkvartershemtam så skulle alla andra gå på det. Tjusigt glider jag in (nåja, jag snavade iaf inte över något.) Bara för att upptäcka att jag glömt ta nummerlapp, varpå tjejen bakom mig i kön genast erbjuder mig sin. För jag var ju där först. Rätt ska va rätt. Kanske trodde de att jag var en stackars trött nattarbetare på väg hem?
Gymet. Där jag fick börja med att dementera rykten om att min senaste frånvaro berodde på att jag varit utomlands. Skamset fick jag erkänna att jag skolkat nästan en vecka, med bara en joggingtur i helgen. För att i någon mån rädda mitt goda träningsrykte beslöt jag att köra med fin fin idé nr 2: istället för att köra igång lungt och fint kör jag 200%. Sedan lite fin styrketräning på det. Lite längre och tuffare på crosstrainern. Lite extravikt.
Resultatet blev att jag var helknäckt på jobbet idag. På allvar övervägt att helt sonika rulla ihop mig under skrivbordet, med gymbag under huvudet, dra fuljackan över mig och bara sooova.
Skulle träffat datakillen över en öl idag. Men orkar bara inte. .. och jag ska ändå föreställa hyfsat frisk och vältränad-singel i Storstaden.
Jo tjena. Jag lovar dig att alla snobbkvarterets snyggingar i Armani kostym och Church dojjor+ några dito females satt där. Åsså jag som blinkade likt ett yrvaket murmeldjur i ljuset. Bara en stark lätt-latte längtan drev mig att dra ut på förnedringen. Intala mig själv att om jag betedde mig som om jag var dithörande, snobbkvartershemtam så skulle alla andra gå på det. Tjusigt glider jag in (nåja, jag snavade iaf inte över något.) Bara för att upptäcka att jag glömt ta nummerlapp, varpå tjejen bakom mig i kön genast erbjuder mig sin. För jag var ju där först. Rätt ska va rätt. Kanske trodde de att jag var en stackars trött nattarbetare på väg hem?
Gymet. Där jag fick börja med att dementera rykten om att min senaste frånvaro berodde på att jag varit utomlands. Skamset fick jag erkänna att jag skolkat nästan en vecka, med bara en joggingtur i helgen. För att i någon mån rädda mitt goda träningsrykte beslöt jag att köra med fin fin idé nr 2: istället för att köra igång lungt och fint kör jag 200%. Sedan lite fin styrketräning på det. Lite längre och tuffare på crosstrainern. Lite extravikt.
Resultatet blev att jag var helknäckt på jobbet idag. På allvar övervägt att helt sonika rulla ihop mig under skrivbordet, med gymbag under huvudet, dra fuljackan över mig och bara sooova.
Skulle träffat datakillen över en öl idag. Men orkar bara inte. .. och jag ska ändå föreställa hyfsat frisk och vältränad-singel i Storstaden.
Alphaville - Dance With Me
När jag var liten ville jag vara tjejen som dansade balett i videon. Och härmed lämnar vi minnenas arkiv för denna gång...
Tuesday, March 27, 2007
Del 3. Slutet.
Sedan gick det som det brukar gå på Finlandsfärjor då man icke klokt retirerar till hytten utan vidhåller att man ska stanna och dansa till morgontimmarna.
* 2st- Svartsjukedrama, som övertygade mig om fördelarna med att förbli singel . Ett med tillägget "titta hon håller med mig, visst då..?" Utan att jag yttrat mer än ett besvärat leende.
*1st-Snyggt avvärjande av killkram. Jag som duckade under uppsträckta armar och in i hissen. För att jag kunde. För att hissen stod där. För att jag inte orkade förklara att: om jag är på väg åt motsatt håll så är det dit jag vill. Inte med nån okänd kille till baren åt fel håll. Hans polares garv åt min snygga smitningsmanöver var som musik i mina öron när jag gled iväg...(killar är f-n inte kloka.)
Kvällens Kommentarer:
*"Det är klart. Mitt yrke har ju sina risker. Jamenar tänk om man skulle springa på en missnöjd kund såhär på båten..." (Sagt av en smink-tjej som kom fram och pratade med mig och beundrade klänningen. Som jag naturligtvis borde frågat om fiffiga dagen efter tips, men jag iddes bara inte).
*"Meeen hur gammal tror du att han är? Visst måste man vara arton för att få jobba på de här båtarna, visst då? " (Tror man måste vara 20 eller nåt men det sa jag självklart inte. Vidhöll att den lille blonde killen hon blivit så förtjust i max kunde vara 18.) ...sedan dystert..."Men visst var han söt då? Jättesöt eller hur?" Suck... Vi fick mer eller mindre släpa bort henne. Och nä hon är inte singel..
*"Min kille är bara såå tråkig, men vi kanske kan roa oss med varandra" (Öh, skulle knappast tro det va. Tjejer är tydligen inte kloka de heller.)
* "Du kanske vill följa med oss...." (Inbjudan till Mènage à trois. Från till synes helt normalt par runt 25-30.)
* "Nähä okej. Men du skulle inte kunna tänka dig att bara titta på då?" (Fortfarande samma par, suck...folk är f-n inte kloka. Eller också är det bara jag som inte varit singel på länge..)
* "Jag vill prata-men min kille vill bara hångla."
* "Jag vill bara hångla-men min kille vill bara ha sex....."
The usual story- pargnäll. Troligen stod killen och gnällde över motsatta saker med polarna just då.
"Sa till min kille att jag köpt en ansiktskräm på taxfreen. Han frågade -om det var en såndär antirynkkräm" ( Söt men ganska förbannad 25 årig tjej med osmidig kille.)
... ibland är det trots allt ganska skönt att vara singel.
Istället försökte vi oss på att dansa in gryningen till ett coverband. Normalt brukar man få vara någorlunda ifred om man har killar med. En kille per två tjejer brukar konfundera de flesta andra killar och få dem att välja lättare byten. Så icke på Finlandsfärja. Body-guardande killkompis gjorde sitt bästa för att jaga bort andra snubbar, hyttade med nävarna och fick dem att backa fast de gav förtörnade "men vafan ska du ha två för?" blickar.
* 2st- Svartsjukedrama, som övertygade mig om fördelarna med att förbli singel . Ett med tillägget "titta hon håller med mig, visst då..?" Utan att jag yttrat mer än ett besvärat leende.
*1st-Snyggt avvärjande av killkram. Jag som duckade under uppsträckta armar och in i hissen. För att jag kunde. För att hissen stod där. För att jag inte orkade förklara att: om jag är på väg åt motsatt håll så är det dit jag vill. Inte med nån okänd kille till baren åt fel håll. Hans polares garv åt min snygga smitningsmanöver var som musik i mina öron när jag gled iväg...(killar är f-n inte kloka.)
Kvällens Kommentarer:
*"Det är klart. Mitt yrke har ju sina risker. Jamenar tänk om man skulle springa på en missnöjd kund såhär på båten..." (Sagt av en smink-tjej som kom fram och pratade med mig och beundrade klänningen. Som jag naturligtvis borde frågat om fiffiga dagen efter tips, men jag iddes bara inte).
*"Meeen hur gammal tror du att han är? Visst måste man vara arton för att få jobba på de här båtarna, visst då? " (Tror man måste vara 20 eller nåt men det sa jag självklart inte. Vidhöll att den lille blonde killen hon blivit så förtjust i max kunde vara 18.) ...sedan dystert..."Men visst var han söt då? Jättesöt eller hur?" Suck... Vi fick mer eller mindre släpa bort henne. Och nä hon är inte singel..
*"Min kille är bara såå tråkig, men vi kanske kan roa oss med varandra" (Öh, skulle knappast tro det va. Tjejer är tydligen inte kloka de heller.)
* "Du kanske vill följa med oss...." (Inbjudan till Mènage à trois. Från till synes helt normalt par runt 25-30.)
* "Nähä okej. Men du skulle inte kunna tänka dig att bara titta på då?" (Fortfarande samma par, suck...folk är f-n inte kloka. Eller också är det bara jag som inte varit singel på länge..)
* "Jag vill prata-men min kille vill bara hångla."
* "Jag vill bara hångla-men min kille vill bara ha sex....."
The usual story- pargnäll. Troligen stod killen och gnällde över motsatta saker med polarna just då.
"Sa till min kille att jag köpt en ansiktskräm på taxfreen. Han frågade -om det var en såndär antirynkkräm" ( Söt men ganska förbannad 25 årig tjej med osmidig kille.)
... ibland är det trots allt ganska skönt att vara singel.
Istället försökte vi oss på att dansa in gryningen till ett coverband. Normalt brukar man få vara någorlunda ifred om man har killar med. En kille per två tjejer brukar konfundera de flesta andra killar och få dem att välja lättare byten. Så icke på Finlandsfärja. Body-guardande killkompis gjorde sitt bästa för att jaga bort andra snubbar, hyttade med nävarna och fick dem att backa fast de gav förtörnade "men vafan ska du ha två för?" blickar.
Monday, March 26, 2007
Sjöslag i Österled del 2
*Utfrågning av två inbitna Alphafans. Om min favoritlåt med Alphaville. "-Och säg nu inte Forever Young." Tss..trodde ni jag skulle gå på den enkla. Tvekar ett ögonblick mellan "Fallen Angel" som var min favvis som liten men som skulle kunna feltolkas nu. Klämmer i med "Sounds like a Melody". I long remix format. Det godtas. Även om hardcore fansen vill hävda att "The Jet set" slår den..
Det visar sig att de liksom jag lyckades mygla sig in på en tidigare Alphaville konsert (-99?) och nu hoppas vi på en upprepning av den. Visserligen äldre bandmedlemmar men det var jordens tryck och allsång vid scenen då.
Så kommer då Alphaville upp på scenen. Jag erfar en Anna Skipper moment och tänker, Cross-trainer, diet...ge mig ett par månader och fria händer... Inser direkt att vi kan glömma jordens tryck. För det är läskigt hur långt gubbifieringen av bandet gått, Marian Gold¤ uppträder i utanpåskjorta och skägg. Han kan fortfarande sjunga, men är lite för trött för att rocka järnet. Bäst är en omarbetad lugnare version av "Dance with Me" och "Forever Young" till största delen sjungen av publik med tändare i näven...
Hälften av behållningen är faktiskt att sjunga med andra fans som också är knäppa nog att kunna texterna utantill (tack syrran för att du indoktrinerade mig som liten).
Sedan :
*Tequila Race. Då vi hitills mest druckit Red Bull varianter är vi efter en dryg timmes dansande och sjungande redo att höja tempot lite. Någon insisterar på tequila. Samma hyttkompis som införskaffat det där vetenskapligt utprovade anti-bakfyllemedlet¤¤
Såklart vi måste hänga på. Givetvis enbart i syfte att vetenskapligt testa medlet under naturtrogna förhållanden i den miljö den bäst lämpar sig för.
¤¤Revigör. Att jag och tjejkompis redan där skulle ha benämt medlet Revital och försökt intala sötmenkorkad mansperson om att det var vetenskapligt utprovat av Vitamininstitutet i Schweitz, ser jag som enbart lögn och förtal. ( Det inträffade minst två tequila senare.) Seg blev man hursomhelst dan efter. Fast mannen med hammaren var ovanligt snäll och beskedlig..även för oss som inte brukar dricka tequila.
På tjejtoan. En tjej som kollar misstänkt länge på mig. Jag börjar nästan misstänka att hon igenkännt Madonnaklänningen och nu planerar att brotta ner mig och sno den. Fast det är något bekant med tjejen.. hon kommer på det först och springer efter mig ropandes mitt namn.
Naturligtvis en avlägsen släkting som precis fyllt 21 och får vara med oss gamlingar och hylla favoritbandet. Hejdar mig i sista stund från att utbrista något i stil med -Nämen hej M, vad STOR du har blivit. Inte världens smartaste drag att säga till någon som balanserat på dansanorexigränsen större delen av tonåren.Även om jag syftade på stor som i vuxen. Mest stolt över mig själv för att jag tänkte efter innan jag sa något för en gångs skull, stuffar jag vidare med ett löfte om att höras av. Som vi alltid brukar lova på släktmiddagar och liknande.
¤Som jag faktiskt länge trodde hette Marian Gold på riktigt. Ety jag var liten nog att inte fatta att det bara var en pr-omskrivning för Hartwig Schierbaum.
Det visar sig att de liksom jag lyckades mygla sig in på en tidigare Alphaville konsert (-99?) och nu hoppas vi på en upprepning av den. Visserligen äldre bandmedlemmar men det var jordens tryck och allsång vid scenen då.
Så kommer då Alphaville upp på scenen. Jag erfar en Anna Skipper moment och tänker, Cross-trainer, diet...ge mig ett par månader och fria händer... Inser direkt att vi kan glömma jordens tryck. För det är läskigt hur långt gubbifieringen av bandet gått, Marian Gold¤ uppträder i utanpåskjorta och skägg. Han kan fortfarande sjunga, men är lite för trött för att rocka järnet. Bäst är en omarbetad lugnare version av "Dance with Me" och "Forever Young" till största delen sjungen av publik med tändare i näven...
Hälften av behållningen är faktiskt att sjunga med andra fans som också är knäppa nog att kunna texterna utantill (tack syrran för att du indoktrinerade mig som liten).
Sedan :
*Tequila Race. Då vi hitills mest druckit Red Bull varianter är vi efter en dryg timmes dansande och sjungande redo att höja tempot lite. Någon insisterar på tequila. Samma hyttkompis som införskaffat det där vetenskapligt utprovade anti-bakfyllemedlet¤¤
Såklart vi måste hänga på. Givetvis enbart i syfte att vetenskapligt testa medlet under naturtrogna förhållanden i den miljö den bäst lämpar sig för.
¤¤Revigör. Att jag och tjejkompis redan där skulle ha benämt medlet Revital och försökt intala sötmenkorkad mansperson om att det var vetenskapligt utprovat av Vitamininstitutet i Schweitz, ser jag som enbart lögn och förtal. ( Det inträffade minst två tequila senare.) Seg blev man hursomhelst dan efter. Fast mannen med hammaren var ovanligt snäll och beskedlig..även för oss som inte brukar dricka tequila.
På tjejtoan. En tjej som kollar misstänkt länge på mig. Jag börjar nästan misstänka att hon igenkännt Madonnaklänningen och nu planerar att brotta ner mig och sno den. Fast det är något bekant med tjejen.. hon kommer på det först och springer efter mig ropandes mitt namn.
Naturligtvis en avlägsen släkting som precis fyllt 21 och får vara med oss gamlingar och hylla favoritbandet. Hejdar mig i sista stund från att utbrista något i stil med -Nämen hej M, vad STOR du har blivit. Inte världens smartaste drag att säga till någon som balanserat på dansanorexigränsen större delen av tonåren.Även om jag syftade på stor som i vuxen. Mest stolt över mig själv för att jag tänkte efter innan jag sa något för en gångs skull, stuffar jag vidare med ett löfte om att höras av. Som vi alltid brukar lova på släktmiddagar och liknande.
¤Som jag faktiskt länge trodde hette Marian Gold på riktigt. Ety jag var liten nog att inte fatta att det bara var en pr-omskrivning för Hartwig Schierbaum.
Sjöslag i Österled del 1
Alphaville kryssningen ja. Vi var en tapper liten skara entusister utfylld med lite lösa bekantskaper som gav oss av på radiokanalkryssningen på en av de röda båtarna.
Redan i ombordstigningskön vidtog det obligatoriska häcklandet av busslastfolket.
-Öh, men spana in lantisarna, de där har begis förfestat ända sedan Flen osv..
Själva kom vi direkt eller indirekt från jobb och skulle behöva ytterligare ett par timmar för att nå samma patetiska nivå. Sedan:
*Buffé. Ombyte till liten svart klänning. Omsminkning och tjejsnack under det att medföljande killar deponerats i baren.
*Försök att efterlikna 80-tals stämmning genom att beställa olika läskiga drinkar vi fått för oss var heta då det begav sig. Varning utfärdas för Piña Colada på Finlandsbåt..uäääk vem dricker sånt?
* Kvällens "nära-Hemstaden-upplevelse"; två killar kommer fram och pratar med mig. Man skulle rent av kunna säga att att de såg bra ut. Frånsett att dialekten avslöjar att de kommer från Hemstadsregionen. Eftersom jag pratar Storstadsdialekt utgår de ifrån att jag är urtypen för "City-tjej-som-aldrig-varit-utanför-tullarna". Som inte förväntas ha en aaning om var Hemstaden ligger.
Som alltid är det ganska underhållande. Det tar ungefär tre sekunder innan den klassiska repliken "vi är från (Hemstaden) " kommer. I händelse nu någon skulle ha missat det. Sedan vidtar den obligatoriska förklaringen om var Hemstaden ligger, som om den vore en exotisk fjärran ort vid randen av Nordpolen istället för en ordinär svensk stad. (Jag hör redan deras återberättande av båtresan i Hemstaden." Tänk er vi träffade en sån där citytjej på båten, å kan ni tänka er hon visst inte vart Hemstaden låg.." )
Så jag slår om till Hemstadsdialekt, ler rart och säger:" Jo, jag v e t. Jag har bott där." Sedan lämnar jag raskt två fina fågelholksimitationer innan de hinner utröna vems kusin/brylling som jag gått i samma klass som.
Redan i ombordstigningskön vidtog det obligatoriska häcklandet av busslastfolket.
-Öh, men spana in lantisarna, de där har begis förfestat ända sedan Flen osv..
Själva kom vi direkt eller indirekt från jobb och skulle behöva ytterligare ett par timmar för att nå samma patetiska nivå. Sedan:
*Buffé. Ombyte till liten svart klänning. Omsminkning och tjejsnack under det att medföljande killar deponerats i baren.
*Försök att efterlikna 80-tals stämmning genom att beställa olika läskiga drinkar vi fått för oss var heta då det begav sig. Varning utfärdas för Piña Colada på Finlandsbåt..uäääk vem dricker sånt?
* Kvällens "nära-Hemstaden-upplevelse"; två killar kommer fram och pratar med mig. Man skulle rent av kunna säga att att de såg bra ut. Frånsett att dialekten avslöjar att de kommer från Hemstadsregionen. Eftersom jag pratar Storstadsdialekt utgår de ifrån att jag är urtypen för "City-tjej-som-aldrig-varit-utanför-tullarna". Som inte förväntas ha en aaning om var Hemstaden ligger.
Som alltid är det ganska underhållande. Det tar ungefär tre sekunder innan den klassiska repliken "vi är från (Hemstaden) " kommer. I händelse nu någon skulle ha missat det. Sedan vidtar den obligatoriska förklaringen om var Hemstaden ligger, som om den vore en exotisk fjärran ort vid randen av Nordpolen istället för en ordinär svensk stad. (Jag hör redan deras återberättande av båtresan i Hemstaden." Tänk er vi träffade en sån där citytjej på båten, å kan ni tänka er hon visst inte vart Hemstaden låg.." )
Så jag slår om till Hemstadsdialekt, ler rart och säger:" Jo, jag v e t. Jag har bott där." Sedan lämnar jag raskt två fina fågelholksimitationer innan de hinner utröna vems kusin/brylling som jag gått i samma klass som.
Jo, jag överlevde...
Fortfarande alltför chockad för att kunna sortera ut bloggbart från icke bloggbart. Ska ta en jobbfajt först. Återkommer i ärendet..
Thursday, March 22, 2007
Checklista inför x-ning
*Ledigt från jobbet i morgon: Efter många om och men ja.
*Kompis okej att åka ifrån: Ja, hon mår bra nu.
*Brunutansoladförattundvikavinterblekhet: Ja.
*Hår snyggt: jepp.
*AnväntslutpåVeetkrämen igår: Yes.
*Nagelackad/fransfärgad: Jepp
*Väska färdigpackad+Madonna kläder: Yes.
*"Biljett": yes.
*Finskt ordförråd uppgrävt för att i sann reseledaranda delge resten av gruppen ( med stark reservation för stavning och utal:)
¤ Firma maxa (firman betalar)
¤ Misä on hyttinen? (var är min hytt?)
¤Tyllett katansima? (nä föressten det vill vi inte, ej minns vi hur den stavas heller)
Nu bär det av på x-ning med radiokanal. Sjöslag i österled. Allt för att få stå längst fram och sjunga med syrrans och mina barndomsidoler. Alphaville.
I morgon kommer det inte bli någon blogg då vi fortfarande gungar fram på böljan den blå.
Om nästa inlägg dröjer kan det bero på att jag sitter inlåst för att jag och tjejkompis försökt bryta oss in i bollhavet kl 3 på natten.
*Kompis okej att åka ifrån: Ja, hon mår bra nu.
*Brunutansoladförattundvikavinterblekhet: Ja.
*Hår snyggt: jepp.
*AnväntslutpåVeetkrämen igår: Yes.
*Nagelackad/fransfärgad: Jepp
*Väska färdigpackad+Madonna kläder: Yes.
*"Biljett": yes.
*Finskt ordförråd uppgrävt för att i sann reseledaranda delge resten av gruppen ( med stark reservation för stavning och utal:)
¤ Firma maxa (firman betalar)
¤ Misä on hyttinen? (var är min hytt?)
¤Tyllett katansima? (nä föressten det vill vi inte, ej minns vi hur den stavas heller)
Nu bär det av på x-ning med radiokanal. Sjöslag i österled. Allt för att få stå längst fram och sjunga med syrrans och mina barndomsidoler. Alphaville.
I morgon kommer det inte bli någon blogg då vi fortfarande gungar fram på böljan den blå.
Om nästa inlägg dröjer kan det bero på att jag sitter inlåst för att jag och tjejkompis försökt bryta oss in i bollhavet kl 3 på natten.
Madonna Racet
9.20 am. Kollega Z och Ninde utbyter menande blickar. Snart är det dax. Som av en händelse måste vi snart båda hastigt avvika på varsitt jobbärende.
Racet då? Man står där innan de öppnar. Mäter varandra med blicken. Hon ser ut att vara i min storlek- fast hon ser inte så snabb ut. Hon där borta är fel stl, om hon inte tar till någon annan.. Men hon med långt hår där ser läskigt målmedveten ut..hm..kan de öppna snart?
Så öppnas dörrarna och alla gamar rusar in. Kastar sig över första bästa hög. Jag får uppleva hur byxor slits ur händerna. Prioriterar då istället de små söta klänningarna..rafsar åt mig en hög och retirerar snabbt in i provrumstryggheten. Provar snabbt. Damn vad snygg figur man får.. Självfallet måste de små smickrarna få följa med hem.
Z har hittat ett gäng byxor hon gillar. Jag klänningar och kavaj, vi blundar, betalar och smiter efter snabbt jobbärendet till kontoret med våra "byten".
Som av en slump återkommer vi ungefär samtidigt. Med Madonnamärkta påsar och misstänkt belåtna miner. Samt en chokladbit-muta till Trevliga Kollegan som backat upp oss. Fast han skrattar och skakar på huvudet åt oss så förstår han allvaret, han har ju egen flickvän.
Racet då? Man står där innan de öppnar. Mäter varandra med blicken. Hon ser ut att vara i min storlek- fast hon ser inte så snabb ut. Hon där borta är fel stl, om hon inte tar till någon annan.. Men hon med långt hår där ser läskigt målmedveten ut..hm..kan de öppna snart?
Så öppnas dörrarna och alla gamar rusar in. Kastar sig över första bästa hög. Jag får uppleva hur byxor slits ur händerna. Prioriterar då istället de små söta klänningarna..rafsar åt mig en hög och retirerar snabbt in i provrumstryggheten. Provar snabbt. Damn vad snygg figur man får.. Självfallet måste de små smickrarna få följa med hem.
Z har hittat ett gäng byxor hon gillar. Jag klänningar och kavaj, vi blundar, betalar och smiter efter snabbt jobbärendet till kontoret med våra "byten".
Som av en slump återkommer vi ungefär samtidigt. Med Madonnamärkta påsar och misstänkt belåtna miner. Samt en chokladbit-muta till Trevliga Kollegan som backat upp oss. Fast han skrattar och skakar på huvudet åt oss så förstår han allvaret, han har ju egen flickvän.
Fröken hårfager
Håret blev urbra. Några slingor för lite extra glans. Toppklippning. Och frisörtjejens nya upplägg. Bokstavligen. Hon brukar vilja pröva nya saker på mig. Eftersom det är hon så blir jag inte stel av skräck utan låter henne oftast hållas. Den här gången visste hon att jag skulle iväg ikväll efter jobbet. Tyckte att jag skulle lämna min fina vana av att bara föna igenom och tycka att håret är okej.
Så hon lägger upp det på stora rullar, torkar. Undertiden pratar vi smink, resor och hon hinner ta en annan kund emellan. Hon förevisar min hårfärg som exempel för kunden, jag blir smått generad. Skulle rodna ihjäl mig om jag var modell. Nöjd blev jag iaf med håret. Fick stränga order om omvårdnaden, men himlars vad fint fall det blev. Låg perfekt i morse. Bara luggen som måste fixas om.
När jag är på väg från frisören får jag ett samtal från tjejkompis. På akuten. Gynakuten. Sitter hos henne resten av kvällen. Tar med fika. Pratar, tröstar. Blev bra i slutänden. Men då spelar inget av den här ytan någon roll. Bara att de jag bryr mig om mår bra är allt annat oviktigt. Allt. Och jag är full av beundran för sjuksköterskorna som jobbade igår. Riktiga änglar.
Så hon lägger upp det på stora rullar, torkar. Undertiden pratar vi smink, resor och hon hinner ta en annan kund emellan. Hon förevisar min hårfärg som exempel för kunden, jag blir smått generad. Skulle rodna ihjäl mig om jag var modell. Nöjd blev jag iaf med håret. Fick stränga order om omvårdnaden, men himlars vad fint fall det blev. Låg perfekt i morse. Bara luggen som måste fixas om.
När jag är på väg från frisören får jag ett samtal från tjejkompis. På akuten. Gynakuten. Sitter hos henne resten av kvällen. Tar med fika. Pratar, tröstar. Blev bra i slutänden. Men då spelar inget av den här ytan någon roll. Bara att de jag bryr mig om mår bra är allt annat oviktigt. Allt. Och jag är full av beundran för sjuksköterskorna som jobbade igår. Riktiga änglar.
Wednesday, March 21, 2007
Ringblomma-förtvivlan
Dagens förbannat onödiga: Förutsåg potentiellt problem redan för några veckor sedan. Frågade därför Mellanchefen om han kollat direkt med berörda parter. Fick ett jakande svar och förutsatte därför att han dubbelkollat. Det hade han inte. Suttit hela förmiddagen och tråcklat ihop en kompromiss, och sweet-talkat folk Mellanchefen helt i onödan retat upp. Fan.
Dagens förbannat glada över att ha: Min klipptjej. Som alltid fixar hårkriser. Som sms:ade mig att jag kunde ringa hennes privata mobil fram till 22 på kvällen. Som både är trevlig och duktig. Ska klippa och slinga mig hos henne i em. Hon är en klippa.
Dagens förbannat glada över att ha: Min klipptjej. Som alltid fixar hårkriser. Som sms:ade mig att jag kunde ringa hennes privata mobil fram till 22 på kvällen. Som både är trevlig och duktig. Ska klippa och slinga mig hos henne i em. Hon är en klippa.
Tuesday, March 20, 2007
Calendula
Ögonfransfärgning (bye bye mascara krångel) på lunchen. Ser genast fräschare och piggare ut. Sedan slänga i sig några sushirullar på kontoret. Hektisk jobb eftermiddag. Fick blommor av glad kund och det är ju alltid skoj. Fast en bukett med massor av ringblommor har jag faktiskt aldrig fått förut. Således noll koll på vad de betyder på blomsterspråket. Är det mening att jag ska torka dem? Äta dem? Eller bara le lite glatt och skänka en tacksam tanke för de små sakerna i livet. En varm Cappuccino, fräscha blommor och HM:s Madonna släpp i övermorgon.
Söndag
Morgonprogram med tv4. Tilde de Paula intervjuar jordbruksministern. Eftersom han är segare än intorkad gröt görs det från en gård. Där han gör sitt bästa för att se sådär LRF:igt hemmastadd ut. Då tal inte verkar vara hans gåva kunde han skaffat sig lite cred genom hjälpa någon liten hästtjej med mockningen. Nåt i stil med: "vi backar inte för att ta itu med skiten, som andra (partier) lämnat efter sig". Au contraire. Han tittar på fåren. Påpekar att han känner igen bräkandet och lukten. Samt: "att det nu är så trevligt för fåren är dräktiga och ska snart få killingar" (!)
Det ger ju ett himla kompetent intryck när man är jordbruksminister. Även om 9 av 10 normalbegåvade 6 åringar lärt sig att fårens småttingar kallas lamm ("lammongar" på Gotland.)
Födelsedagsfika med kompis som även känner Killkusinen. Killkusinen och jag samåker dit. Han frågar om min helg. Jag berättar om teatern. Bara. Han berättar om gårdagens utekväll. Där han blev uppraggad av en 30 årig brud. Fan svarar man på det liksom? Öh, blev det bortamatch då eller, hö hö hö?
Hade det i slutänden inte blivit. När hon insåg hur ung han faktiskt var hade hon plötsligt kommit på att hon nog bara var där för att dansa trots allt.. Han däremot var full av entusiam inför att hans nyuppväckta gymintresse redan gett utdelning. Fyra kilo plus den senaste tiden, passade han på att påpeka ett antal gånger. 4+. Nog för att göra mig och hälften av mina tjejkompisar smått självmordsbenägna - gör honom skitglad.
Det ger ju ett himla kompetent intryck när man är jordbruksminister. Även om 9 av 10 normalbegåvade 6 åringar lärt sig att fårens småttingar kallas lamm ("lammongar" på Gotland.)
Födelsedagsfika med kompis som även känner Killkusinen. Killkusinen och jag samåker dit. Han frågar om min helg. Jag berättar om teatern. Bara. Han berättar om gårdagens utekväll. Där han blev uppraggad av en 30 årig brud. Fan svarar man på det liksom? Öh, blev det bortamatch då eller, hö hö hö?
Hade det i slutänden inte blivit. När hon insåg hur ung han faktiskt var hade hon plötsligt kommit på att hon nog bara var där för att dansa trots allt.. Han däremot var full av entusiam inför att hans nyuppväckta gymintresse redan gett utdelning. Fyra kilo plus den senaste tiden, passade han på att påpeka ett antal gånger. 4+. Nog för att göra mig och hälften av mina tjejkompisar smått självmordsbenägna - gör honom skitglad.
Lördag- Saint Patricks Day!
En uppladdning med omsorgsfull sminkning samtidigt som jag såg på MTV:Hollywoods Top20 Skinniest actresses. Sedan på med svart linne, svarta byxor svart topp (pubklädsel). Det gröna inslaget dagen till ära fick utgöras av en grön ring. Sedan:
1)Festade jag hela natten med det skönt galna folket från Den Gröna Ön? Sjungandes Dublinska sånger med en Guiness i den ena handen och en snygg Irländare i den andra?
2) Gick jag på dejt med en svensk kille? För att "ta en öl bara?"
Nummer 2 naturligtvis. Såhär med facit i hand kan vi konstatera feltänk redan där.
Dock var ursprungsplanen var att vi också skulle haka på den irländska festyran. Han tyckte dock att Dubliners och Galloways hade för lång kö, vilket jag delvis håller med om (därför jag hade röstat för utgång tidigare.) Så vi åker vidare till Southside, vars modesta kö inte heller faller honom i smaken. Med fagra löften om traditionsenlig Guiness lyckas han lura mig vidare. När vi slutligen hamnar på en liten menlös oirländsk bar är Guinessen slut. Jag i sällskap av en medioker Stout och en kille vars snygga yttre på intet sätt kan väga upp hans inre brister. Allt sminkjobb för intet. Kort sammanfattning:
* " St. Patrick's Day, det är väl för irländarna vad julafton är för oss?" (och detta från en kille som påstod sig vara praktiskt taget bästis med halva Irland.)
*Låååång företags föreläsning. Vars poäng är hur förträfflig han själv är rep. hur värdelösa alla andra är. Verkligen alla.
*Jo han var snygg. Tills han öppnade munnen. Och avslöjade sitt verkliga uppblåsta jag. Servitrisen gav mig ett medlidsamt leende. Till och med 22(?) åringen i för liten t-shirt och för stora tatueringar som kollade in mig från bordet bredvid såg mer lockande ut. Resten ska jag inte ens gå in på. Men tanken att bara dra och smita in på Southside föresvävade mig mer än en gång. Ångrar nästan att jag var för mesig och inte gjorde det. Samtidigt blev jag bara så deprimerad. Tanken slog mig; so this is what we've stuck with¤. Du kunde haft hur kul som helst med kompisar på någon bar just nu. Du valde en öl med ett snyggt fejs. Du fick en öl med ett snyggt fejs. Och skittråkigt.Lyckades missa St: Patrick's firandet för andra året i rad. Snyggt jobbat.
Insikten om att han är den sortens kille som bara pratar med tjejer han hoppas få liggläge på. Bottenskrapet i singellådan. Som inte är nyfiken för fem öre på någon annan än sig själv egentligen. Han tyckte vi skulle ses igen.( Skulle inte tro det va?)
¤ Tyckte jag hade gjort mig förtjänt av några minuters gammal hederlig självömkan där.
1)Festade jag hela natten med det skönt galna folket från Den Gröna Ön? Sjungandes Dublinska sånger med en Guiness i den ena handen och en snygg Irländare i den andra?
2) Gick jag på dejt med en svensk kille? För att "ta en öl bara?"
Nummer 2 naturligtvis. Såhär med facit i hand kan vi konstatera feltänk redan där.
Dock var ursprungsplanen var att vi också skulle haka på den irländska festyran. Han tyckte dock att Dubliners och Galloways hade för lång kö, vilket jag delvis håller med om (därför jag hade röstat för utgång tidigare.) Så vi åker vidare till Southside, vars modesta kö inte heller faller honom i smaken. Med fagra löften om traditionsenlig Guiness lyckas han lura mig vidare. När vi slutligen hamnar på en liten menlös oirländsk bar är Guinessen slut. Jag i sällskap av en medioker Stout och en kille vars snygga yttre på intet sätt kan väga upp hans inre brister. Allt sminkjobb för intet. Kort sammanfattning:
* " St. Patrick's Day, det är väl för irländarna vad julafton är för oss?" (och detta från en kille som påstod sig vara praktiskt taget bästis med halva Irland.)
*Låååång företags föreläsning. Vars poäng är hur förträfflig han själv är rep. hur värdelösa alla andra är. Verkligen alla.
*Jo han var snygg. Tills han öppnade munnen. Och avslöjade sitt verkliga uppblåsta jag. Servitrisen gav mig ett medlidsamt leende. Till och med 22(?) åringen i för liten t-shirt och för stora tatueringar som kollade in mig från bordet bredvid såg mer lockande ut. Resten ska jag inte ens gå in på. Men tanken att bara dra och smita in på Southside föresvävade mig mer än en gång. Ångrar nästan att jag var för mesig och inte gjorde det. Samtidigt blev jag bara så deprimerad. Tanken slog mig; so this is what we've stuck with¤. Du kunde haft hur kul som helst med kompisar på någon bar just nu. Du valde en öl med ett snyggt fejs. Du fick en öl med ett snyggt fejs. Och skittråkigt.Lyckades missa St: Patrick's firandet för andra året i rad. Snyggt jobbat.
Insikten om att han är den sortens kille som bara pratar med tjejer han hoppas få liggläge på. Bottenskrapet i singellådan. Som inte är nyfiken för fem öre på någon annan än sig själv egentligen. Han tyckte vi skulle ses igen.( Skulle inte tro det va?)
¤ Tyckte jag hade gjort mig förtjänt av några minuters gammal hederlig självömkan där.
Monday, March 19, 2007
Fredagen
AW en kort stund innan det är dags att träffa M. Iklädd svart tight tröja från Anna Holtblad. Mycket söt pojke som kommer fram och säger gulliga saker. På svenska och franska. För att han och jag kunde. Mer behövs inte för att få mig på gott humör. Du bekräftar mig- jag bekräftar dig, sånt vi alla behöver ibland. Tyvärr måste vi snart gå vidare. M håller sig diskret i bakgrunden, som hon ofta gör när en kille kommer fram och pratar med mig. Önskar ibland att hon tog för sig lite mer, hon är ju tuff när det gäller allt annat. Men rollerna vi fick redan i första klass är svåra att ta sig ur. Hon var lite smartare, jag var lite sötare.
Elvis showen. Helvete vilket drag det var! Fullsatt cirkus med entusistisk publik. Full volym, skrikande fans och hela kittet. Den surrealistiska upplevelsen att se en liten halvstörd snubbe med gitarr så helt äga scenen. Han vickade på höfterna i Elvis imitation, vinkade till publiken som inte ville sluta jubla förrän han lämnade scenen..och de andra skådespelarna fick upprepa repliken innan som dränkts av jublet..
En storvuxen tjej som skulle sopat banan med vilket idiot idol gäng som helst om de bedömdes på sina musikaliska prestationer. Att höra henne sjunga Elvis klassiker inför en stor publik, som hängde på med en skog av uppsträckta armar med mobil ljus i mörkret. Det var en mäktig upplevelse! Fast samtidigt lite sorglig. Undrar hur många som hon och den lille gitarrsnubben det finns där ute i verkligheten. Som är begåvade men aldrig får chansen att visa det för att de slås ut av medelmåttor som passar in i våra smala skönhetsideal?
Det här var iallafall deras kväll. Alla de som inte passar in i "den grå massan" av oss vanliga. Kom på mig själv med att ibland sitta och undra vilka som egentligen var "utvecklingsstörda" respektive "normalstörda" ibland artisterna egentligen. Inte alltid helt solklart. Men kul, ovanligt och väldigt uppfriskande.
Tar taxi sista biten hem. Med en ung taxichafför som rattar in lugna favoriter och sitter och sjunger med i "you're beautifuuul" och liknande samtidigt som han försöker luska ut om jag haft en kul kväll fast jag åker hem redan strax efter 22. Hinner inte mer än hem förrän veckans trötthet sköljer över mig. Ska bara vila framför tv:n några minuter innan jag går och lägger mig.. Vaknar i soffan 04.15, fortfarande fullt påklädd, inklusive smink och linser. Efter att ha druckit en cider tidigare på kvällen sedan hållit mig till apelsinjuice och mineralvatten. Dagens ologiska.
Elvis showen. Helvete vilket drag det var! Fullsatt cirkus med entusistisk publik. Full volym, skrikande fans och hela kittet. Den surrealistiska upplevelsen att se en liten halvstörd snubbe med gitarr så helt äga scenen. Han vickade på höfterna i Elvis imitation, vinkade till publiken som inte ville sluta jubla förrän han lämnade scenen..och de andra skådespelarna fick upprepa repliken innan som dränkts av jublet..
En storvuxen tjej som skulle sopat banan med vilket idiot idol gäng som helst om de bedömdes på sina musikaliska prestationer. Att höra henne sjunga Elvis klassiker inför en stor publik, som hängde på med en skog av uppsträckta armar med mobil ljus i mörkret. Det var en mäktig upplevelse! Fast samtidigt lite sorglig. Undrar hur många som hon och den lille gitarrsnubben det finns där ute i verkligheten. Som är begåvade men aldrig får chansen att visa det för att de slås ut av medelmåttor som passar in i våra smala skönhetsideal?
Det här var iallafall deras kväll. Alla de som inte passar in i "den grå massan" av oss vanliga. Kom på mig själv med att ibland sitta och undra vilka som egentligen var "utvecklingsstörda" respektive "normalstörda" ibland artisterna egentligen. Inte alltid helt solklart. Men kul, ovanligt och väldigt uppfriskande.
Tar taxi sista biten hem. Med en ung taxichafför som rattar in lugna favoriter och sitter och sjunger med i "you're beautifuuul" och liknande samtidigt som han försöker luska ut om jag haft en kul kväll fast jag åker hem redan strax efter 22. Hinner inte mer än hem förrän veckans trötthet sköljer över mig. Ska bara vila framför tv:n några minuter innan jag går och lägger mig.. Vaknar i soffan 04.15, fortfarande fullt påklädd, inklusive smink och linser. Efter att ha druckit en cider tidigare på kvällen sedan hållit mig till apelsinjuice och mineralvatten. Dagens ologiska.
Friday, March 16, 2007
Dagens biljett direkt
"..och vem fick du döda för att komma över de här biljetterna?" sa bästaste kompis M.
"Du det är en lång historia...." svarar jag med tanke på väntande jobb.
"Men nu blir jag lite orolig, det där är ju omöjligt. Hur fick du tag på dem?" frågar hon en aning bekymrat. Hon som själv försökt men inte lyckats.
"På legal väg" försäkrar jag.
Berättar hur de landade i knät på mig igår. En kund som fick biljetter över. Undrade om jag möjligen ville ha två biljetter. Hade ju ställt in mig på biokväll. Men såklart man tar chanser när de snällt dimper ner i knät på en. Udda nog att kunna bli kul. Vet att det varit utsålt sedan länge, extraföreställningar insatta och utsålda osv. Omtalad och lovordad. Elvis på Cirkus ikväll. Med aningens ovanliga artister. Jag glad, M eld och lågor. Kollegor gröna av avund.
http://www.gladahudikteatern.se/elvis/elvis.swf
"Du det är en lång historia...." svarar jag med tanke på väntande jobb.
"Men nu blir jag lite orolig, det där är ju omöjligt. Hur fick du tag på dem?" frågar hon en aning bekymrat. Hon som själv försökt men inte lyckats.
"På legal väg" försäkrar jag.
Berättar hur de landade i knät på mig igår. En kund som fick biljetter över. Undrade om jag möjligen ville ha två biljetter. Hade ju ställt in mig på biokväll. Men såklart man tar chanser när de snällt dimper ner i knät på en. Udda nog att kunna bli kul. Vet att det varit utsålt sedan länge, extraföreställningar insatta och utsålda osv. Omtalad och lovordad. Elvis på Cirkus ikväll. Med aningens ovanliga artister. Jag glad, M eld och lågor. Kollegor gröna av avund.
http://www.gladahudikteatern.se/elvis/elvis.swf
..och kavajen mår bra?
Jodå. Fast jag blev lite nervös då vi först skulle göra ett shop-stop på Chokladfabriken*. Oroväckande packat med lattemorsor/farsor och deras små telningar. Försökte på telepatisk väg förmedla budskapet "om du kladdar ner mig, måste jag tyvärr döda dig. För när syrran får reda på det är det säkrast för mig att jag sitter bakom lås och bom." Men klädmärkesgudarna var mig nådiga och det gick vägen.
Var kul att träffa det kompis gänget igen. Fast jag är den med minst plugghästpoäng i sällskapet brukar jag hävda mig rätt bra. Hamnade brevid en tjej som födelsedagsbarnet känner. Som jag träffar tillräckligt sällan för att glömma hur himla jobbigt det är att prata med henne. Hon är snäll, söt och av intagningspoängen att dömma smartare än mig. Ändå har hon stora problem med att klara av en normal diskussion utan att få motparten att somna. Hon babblar på, tar paus, babblar lite till. Gör så långa tankepauser att hon nästan tappar tråden själv och får påminnas om den. Som en gammal stollig filosofilärare reinkarnerad i en ung tjej.
Min hjärna var trött redan innan efter en jobbig förmiddag. Kände hur jag mentalt zoomade in och ut ur konversationen. Just som jag trodde att jag hittat en paus där jag utan att vara oartig kunde avbryta och prata med någon annan så kom hon att tänka på något nytt. Det skrämmer mig lite att hon snart kommer vara färdigutbildad och ingenstans i den fina högskoleutbildningen verkar ett uns av retorik ha fått plats. Nada. Hon kommer att få en chock när hon ska hantera stressade nutidmänniskor som inte låter henne svamla till punkt.
Annars var det samma visa som vanligt. Fyra av oss är klasskompisar från gymnasiet och lever väldigt olika liv i Storstaden. Träffas ibland, stämmer av, pratar dåtid och nutidsplaner. Varenda gång lovar vi varandra högtidligt att ses oftare. Vi bor ju trots allt i samma Storstad.
Gillar dem men två av dem är så små och smala att t.o.m jag känner mig ovant stor och klumpig. Inte ett gram över 45 kg. Jo föressten den ena hade minsan lagt på sig lite såg jag. Säkert minst 47kg . Hah, skadeglädje!
* Inte Willy Wonkas utan:
http://www.chokladfabriken.com/
Var kul att träffa det kompis gänget igen. Fast jag är den med minst plugghästpoäng i sällskapet brukar jag hävda mig rätt bra. Hamnade brevid en tjej som födelsedagsbarnet känner. Som jag träffar tillräckligt sällan för att glömma hur himla jobbigt det är att prata med henne. Hon är snäll, söt och av intagningspoängen att dömma smartare än mig. Ändå har hon stora problem med att klara av en normal diskussion utan att få motparten att somna. Hon babblar på, tar paus, babblar lite till. Gör så långa tankepauser att hon nästan tappar tråden själv och får påminnas om den. Som en gammal stollig filosofilärare reinkarnerad i en ung tjej.
Min hjärna var trött redan innan efter en jobbig förmiddag. Kände hur jag mentalt zoomade in och ut ur konversationen. Just som jag trodde att jag hittat en paus där jag utan att vara oartig kunde avbryta och prata med någon annan så kom hon att tänka på något nytt. Det skrämmer mig lite att hon snart kommer vara färdigutbildad och ingenstans i den fina högskoleutbildningen verkar ett uns av retorik ha fått plats. Nada. Hon kommer att få en chock när hon ska hantera stressade nutidmänniskor som inte låter henne svamla till punkt.
Annars var det samma visa som vanligt. Fyra av oss är klasskompisar från gymnasiet och lever väldigt olika liv i Storstaden. Träffas ibland, stämmer av, pratar dåtid och nutidsplaner. Varenda gång lovar vi varandra högtidligt att ses oftare. Vi bor ju trots allt i samma Storstad.
Gillar dem men två av dem är så små och smala att t.o.m jag känner mig ovant stor och klumpig. Inte ett gram över 45 kg. Jo föressten den ena hade minsan lagt på sig lite såg jag. Säkert minst 47kg . Hah, skadeglädje!
* Inte Willy Wonkas utan:
http://www.chokladfabriken.com/
Thursday, March 15, 2007
Äntligen härifrån
Ikväll födelsedax fika för klasskompis. Med paketet som överlevt dagen. Iklädd figursydd Yves Saint Laurent kavaj som jag tog mig friheten att låna från de kläder som vi hämtade åt Storasyster i helgen. Som Storasyster utlovat säkra följder om det händer det minsta med. I stil med ond bråd död.
Hold that Thought
Jodå jag kom iväg i morse. I tid.
Krasslig kollega som dumpelidumpat något lika viktigt som illa beryktat i knät på mig. Något som vanligtvis är hennes och inte mitt problem. Med den ena skräckhistorien värre än den andra ringandes i öronen korsade jag Staden.
Det var fan så jobbigt. -But I think I did good.
Ringde henne och rapporterade, påminde diskret om att hon nu är skyldig mig en stor fet gentjänst.
Preköial morgonångest
Svårt att sova. För genom en olycklig logistisk slump har jag idag den tveksamma förmånen att behöva ta mig tvärs igenom Storstadens allra mest trafikerade delar och tillbaks igen på rusningstid. För att anlända cool och mentalt utvilad till Viktigt Möte. Allt för sent ihopkokat för att kunna ändras på. Strålande. Verkligen. För att lyckas behöver jag bara ett av tre ting:
*Fri Lejd.
För första och enda gången önskar jag mig en Lassboansk kändisblogg. Med genomslagskraft nog att be alla att låta bli att ta bilen en viss sträcka en viss tid. Fri blogglejd. Speciellt runt Solna vid 8-tiden.
*Alternativa transportmedel.
Kanske någon som har en helikopter som bara står och samlar damm i hangaren. Att utlånas tillsammans med pilot?
* Den där bilen från filmen "Men in Black II". Med överljudshastighet och förmågan att köra upp och nervänt på taket till stadens tunnlar.
*Trängselskatter. Nu. Känns inte som om behovet är som störst mitt i sommaren. Faktiskt.
* Ett tredje spår. Igår. Helst.
Ok. Cover me folks, I'm going in...
*Fri Lejd.
För första och enda gången önskar jag mig en Lassboansk kändisblogg. Med genomslagskraft nog att be alla att låta bli att ta bilen en viss sträcka en viss tid. Fri blogglejd. Speciellt runt Solna vid 8-tiden.
*Alternativa transportmedel.
Kanske någon som har en helikopter som bara står och samlar damm i hangaren. Att utlånas tillsammans med pilot?
* Den där bilen från filmen "Men in Black II". Med överljudshastighet och förmågan att köra upp och nervänt på taket till stadens tunnlar.
*Trängselskatter. Nu. Känns inte som om behovet är som störst mitt i sommaren. Faktiskt.
* Ett tredje spår. Igår. Helst.
Ok. Cover me folks, I'm going in...
Wednesday, March 14, 2007
Utmanad
Utmanad av a.
Regler: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa utmanarens blogg för mer information.
Sex underliga/egendomliga saker om Ninde. Bara sex? Hm, here goes:
1) När jag var liten var jag rädd för lastbilar. Speciellt den där sorten med lastflak som fraktar sten och grejor vid byggen. Trodde på fullt allvar att deras hobby var att köra över små blonda tjejer. Skuttade långt ut i diket när de kom farandes.
2) Jag var även livrädd för yngre män med mustasch, började gråta när de tilltalade mig och gömde mig bakom syrran. Är fortfarande djupt skeptisk om de inte är Hercule Poirot typen eller gråhåriga gamlingar, då är det bara coolt.
3) Jag är inte rädd för att dö. Det enda som skrämmer mig är att behöva dö ensam, utan någon som håller handen. Följdaktligen kändes det helt okej att hoppa fallskärm tillsammans med en snygg instruktör (tandem). Men tveksam om jag skulle vilja hoppa solo.
4) Jag är en jäkel på att vända pannkakor i luften. Men äter sällan såna själv.
5) Jag har en grej med kyrkor som jag inte har berättat för så många. Tror det började när jag bodde utomlands och bodde nära en stor fin kyrka. Strax före jul hade jag värsta hemlängtan och slank in där, på den vägen är det. När jag kommer till en ny stad besöker jag gärna en kyrka. Dels för att det ofta är fina gamla fönster, fina konstverk som säger mycket om orten. Dessutom är det en speciell atmosfär i riktigt gamla kyrkor, speciellt domkyrkor. Men också för att det är en stunds andlig uppkoppling, en plats att tanka lite energi på. Tända ljus för folk jag mist eller är orolig för. Lite eftertanke. Däremot vill jag vara ifred med mina tankar när jag gör det. Blir skitirriterad om det kommer fram nån ihärdig typ och ska pitcha sig själv just då. Såna kyrkor går jag inte gärna tillbaks till. Som Katarina kyrka.
6) Varje gång jag ser en gul bil får jag impulsen att slå till någon. När vi var små hade syrran, jag och kusinerna en skojig lek för tråkiga bilresor. Den som först såg en gul bil* fick temporär amnesti att slå till den bredvid utan att drabbas av sedvanliga hämdaktioner. Efter vissa smärre incidenter skärptes reglerna och man fick bara slå på armarna. När de äldsta kusinerna fick körkort fick dessutom inskärpas att man icke bör lappa till föraren mitt under filbyte (killkusinen såklart.) Annars är det fritt fram om man är den som först ropar gul bil. Kan nog tacka bilsemester med Storasyster för att jag har sjukt snabb reaktionsförmåga idag.
* Gula personbilar. Inte postens, taxibilar eller andra stripade bilar gills. Jag utmanar Rollx, Skilda Pappan, K och alla andra kommentatorer som inte redan gjort den..
Regler: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa utmanarens blogg för mer information.
Sex underliga/egendomliga saker om Ninde. Bara sex? Hm, here goes:
1) När jag var liten var jag rädd för lastbilar. Speciellt den där sorten med lastflak som fraktar sten och grejor vid byggen. Trodde på fullt allvar att deras hobby var att köra över små blonda tjejer. Skuttade långt ut i diket när de kom farandes.
2) Jag var även livrädd för yngre män med mustasch, började gråta när de tilltalade mig och gömde mig bakom syrran. Är fortfarande djupt skeptisk om de inte är Hercule Poirot typen eller gråhåriga gamlingar, då är det bara coolt.
3) Jag är inte rädd för att dö. Det enda som skrämmer mig är att behöva dö ensam, utan någon som håller handen. Följdaktligen kändes det helt okej att hoppa fallskärm tillsammans med en snygg instruktör (tandem). Men tveksam om jag skulle vilja hoppa solo.
4) Jag är en jäkel på att vända pannkakor i luften. Men äter sällan såna själv.
5) Jag har en grej med kyrkor som jag inte har berättat för så många. Tror det började när jag bodde utomlands och bodde nära en stor fin kyrka. Strax före jul hade jag värsta hemlängtan och slank in där, på den vägen är det. När jag kommer till en ny stad besöker jag gärna en kyrka. Dels för att det ofta är fina gamla fönster, fina konstverk som säger mycket om orten. Dessutom är det en speciell atmosfär i riktigt gamla kyrkor, speciellt domkyrkor. Men också för att det är en stunds andlig uppkoppling, en plats att tanka lite energi på. Tända ljus för folk jag mist eller är orolig för. Lite eftertanke. Däremot vill jag vara ifred med mina tankar när jag gör det. Blir skitirriterad om det kommer fram nån ihärdig typ och ska pitcha sig själv just då. Såna kyrkor går jag inte gärna tillbaks till. Som Katarina kyrka.
6) Varje gång jag ser en gul bil får jag impulsen att slå till någon. När vi var små hade syrran, jag och kusinerna en skojig lek för tråkiga bilresor. Den som först såg en gul bil* fick temporär amnesti att slå till den bredvid utan att drabbas av sedvanliga hämdaktioner. Efter vissa smärre incidenter skärptes reglerna och man fick bara slå på armarna. När de äldsta kusinerna fick körkort fick dessutom inskärpas att man icke bör lappa till föraren mitt under filbyte (killkusinen såklart.) Annars är det fritt fram om man är den som först ropar gul bil. Kan nog tacka bilsemester med Storasyster för att jag har sjukt snabb reaktionsförmåga idag.
* Gula personbilar. Inte postens, taxibilar eller andra stripade bilar gills. Jag utmanar Rollx, Skilda Pappan, K och alla andra kommentatorer som inte redan gjort den..
Tuesday, March 13, 2007
Den första riktiga vårdagen...
Var idag. Tog mig i kragen och gick en extra sväng på väg till jobbet. I en alldelles för tunn mockajacka som var glad att få visa upp sig i solskenet. Åt glass på lunchen med trevliga kollegan. Bafatt liksom.
Söndag
Jodå det hanns med att släpa sig upp innan hotellfrukosten stängde för dagen. 25 min innan för att vara exakt. Inte så "ont i håret" faktiskt, blir sällan det, men ganska trött. Gillar konceptet med hotellfrukost. Det är bara konceptet "släpa sig upp, fixa till sig, eventuellt klä på sig, och vara beredd att möta andra artfränder" som jag har lite inbyggt motstånd mot sådär på morgonkvisten. Frukosten var helt okej faktiskt. Fruktsallad, färskpressad juice och "skramlade ägg". Sådär supergod äggröra som bara kan hittas på bra hotells frukostbufféer. Vete tusan hur de gör det, blir aldrig likadant hemma.
Självfallet slår sig värsta grabbgänget ner vid bordet brevid. Kaxiga Kalle och hans fem 20 åriga polare. Erbjuder sig att pressa juicen (man fick pressa själv i maskin). Puffandes och knuffandes varandra och är allmänt småstöriga. Vi bara gäspar och ignorerar dem. Speciellt den delen av deras antydningar som handlade om fräscha kvinnliga gymnasielärare (uäk?) och chanser som borde ha tagits då, (yeah, right.) När de slutat småbråka med varandra och försöka få allmän uppmärksamhet börjar de kommentera folk som går förbi med mat på tallriken. Underhållande men elakt.
"- Amen såg ni, killen tog k a l a s p u f f ar"
"-Aha, men han är ju bög fattar ni..."
"-Ja...öh..klockrent"
Så tar vi en långpromenad i solskenet i Asea stadens gamla kvarter. Kollar in "Proban" det gamla fängelset för gymnasieelever. Som kompis tycker borde dammas av och återinföras. Vandalism och misshandel på skoltid- 1 vecka i fängelsehålan direkt!
Sedan kollar vi de gamla husen med namnskyltar som "Mats läkares gård". Även kallad "Mats slaktare" efter hans bisyssla (visste väl att läkare hade en mörk sida, de bara spelar goda.)
En stunds kontemplation i domkyrkan från 1200 talet, med de vackra fönstren.
Kollar in vaktparaden (som kompis åkt ända hit för att se, trots att hon kunde sett den från en balkong i Storstaden.)
Vänder hemåt efter att ha uträttat ett ärende åt syrran. Märkeskläder som skulle avhämtas.
Självfallet slår sig värsta grabbgänget ner vid bordet brevid. Kaxiga Kalle och hans fem 20 åriga polare. Erbjuder sig att pressa juicen (man fick pressa själv i maskin). Puffandes och knuffandes varandra och är allmänt småstöriga. Vi bara gäspar och ignorerar dem. Speciellt den delen av deras antydningar som handlade om fräscha kvinnliga gymnasielärare (uäk?) och chanser som borde ha tagits då, (yeah, right.) När de slutat småbråka med varandra och försöka få allmän uppmärksamhet börjar de kommentera folk som går förbi med mat på tallriken. Underhållande men elakt.
"- Amen såg ni, killen tog k a l a s p u f f ar"
"-Aha, men han är ju bög fattar ni..."
"-Ja...öh..klockrent"
Så tar vi en långpromenad i solskenet i Asea stadens gamla kvarter. Kollar in "Proban" det gamla fängelset för gymnasieelever. Som kompis tycker borde dammas av och återinföras. Vandalism och misshandel på skoltid- 1 vecka i fängelsehålan direkt!
Sedan kollar vi de gamla husen med namnskyltar som "Mats läkares gård". Även kallad "Mats slaktare" efter hans bisyssla (visste väl att läkare hade en mörk sida, de bara spelar goda.)
En stunds kontemplation i domkyrkan från 1200 talet, med de vackra fönstren.
Kollar in vaktparaden (som kompis åkt ända hit för att se, trots att hon kunde sett den från en balkong i Storstaden.)
Vänder hemåt efter att ha uträttat ett ärende åt syrran. Märkeskläder som skulle avhämtas.
Grappa
Lördagskväll i Asea staden. Via Kompis myglat till oss hotell med perfekt läge. Fast rummet hade en seriös defekt- det saknades minibar! Hur f-n kan man ha ett hotellrum utan minibar? Just som vi skulle fira att vi kommit billigt undan och festa loss på hutlöst dyra minibubbel och allerginötter.. Misär var ordet. Blev till att ikläda sig nya svarta Esprit toppen, kjol och klack och trippa iväg för lite fördrink. Sedan:
Middag på underbar italiensk restaurang. Tack ABB för att ni tog hit italienarna på 60-talet.
Pasta med tryffelsås och bitar av Karl Johan svamp-molto bueno, underbart gott!
Till det ett lagom smörigt vitt vin (Castello di Pomino).
Capuccino och delad chokladmousse till efterätt.
Överaskande nog bland det godaste jag har ätit-jag tror att måste gifta mig med en italienare.
Fast å andra sidan, lagar han sådan mat kommer jag att förvandlas till la mama grande på nolltid. Kommer att bli tvungen att producera ett fotbollslag med söner och bli bästis med hans mamma för att få någon respekt alls i familjen.
Även:
* Snabbrusch för att precis hinna se Ola Salo och de Ark slå ut Cara Mia från Melodifestivalens sista omröstning.
* Kompis som insisterade på att vi skulle ta den yttersta (panorama) hissen med glasväggar upp till Sky Baren på 25:e våningen. Två gånger. För utsiktens skull. Som jag visserligen kunde hålla med om var fin, när jag lätt blek om nosen höll i mig på väg upp (höjdrädd).
* Grappa provning med en riktig expert. Som såg det som sin uppgift att sprida bildningens ljus över oss. Speciellt nu när grappa gått från gubbdricka till "inne". Som till och med tjejer som normalt inte dricker starksprit kan lära sig uppskatta. Note to self: Sluta tala om att du inte brukar dricka nåt starkare, säkrare sätt att få folk att erbjuda dig allt möjligt starkt för att "omvända dig" finns inte.
Sagt och gjort. Vi pytsade ut grappadroppar i handflatan, gnuggade och doftade-precis som man ska. Valde ut tre sorter. Fick föreläsning grande om druvor och druvsort. Kompis var snäll och höll käft om att jag efter mitt år i vinlandet framför alla borde kunnat klämma fram nåt mer klyftigt än, öh..jo jag känner till Muscat druvan..
Steg två var att sniffa kunnigt och på uppmaning av förväntansfull expert associera fritt när vi härledde dofterna. Det har vi gjort förut, så det var bara kul.
Vi drog till med saker som "doften av solmogna aprikoser" "doft av grönt japanskt te" (vilket mötte gillande bifall). Mycket bildade och spirituella tyckte vi själva att vi lät.
Tills min kompis trampade i klaveret och råkade häva ur sig att en dyr grappa luktade jäst (hon menade egentligen deg). Vilket fick de svensk-italienska relationerna att bli något frostiga för en stund. Först när jag räddat situationen genom att tvärsäkert påstå att det doftade stenugnsbakat hällbröd tinade de upp i ömsesidiga leenden.
Sedan själva smakandet då. Oh, sweet Jesus, don't go there, säger jag er bara. 2:or som mer liknade 6:or, 1 av 3 som faktiskt var drickbar. Fast i mycket mindre kvantiteter. Kvällens vinnare blev grappan "Berta Roccanivo-98" den som doftade solmogna aprikoser och parfym.
Undrar fortfarande vad jag skrev för dravel i gästboken efteråt. På utrikiska dessutom.
Eller hur det gick till när kompis övertygade mig om att vi var i skick att gå vidare..
Middag på underbar italiensk restaurang. Tack ABB för att ni tog hit italienarna på 60-talet.
Pasta med tryffelsås och bitar av Karl Johan svamp-molto bueno, underbart gott!
Till det ett lagom smörigt vitt vin (Castello di Pomino).
Capuccino och delad chokladmousse till efterätt.
Överaskande nog bland det godaste jag har ätit-jag tror att måste gifta mig med en italienare.
Fast å andra sidan, lagar han sådan mat kommer jag att förvandlas till la mama grande på nolltid. Kommer att bli tvungen att producera ett fotbollslag med söner och bli bästis med hans mamma för att få någon respekt alls i familjen.
Även:
* Snabbrusch för att precis hinna se Ola Salo och de Ark slå ut Cara Mia från Melodifestivalens sista omröstning.
* Kompis som insisterade på att vi skulle ta den yttersta (panorama) hissen med glasväggar upp till Sky Baren på 25:e våningen. Två gånger. För utsiktens skull. Som jag visserligen kunde hålla med om var fin, när jag lätt blek om nosen höll i mig på väg upp (höjdrädd).
* Grappa provning med en riktig expert. Som såg det som sin uppgift att sprida bildningens ljus över oss. Speciellt nu när grappa gått från gubbdricka till "inne". Som till och med tjejer som normalt inte dricker starksprit kan lära sig uppskatta. Note to self: Sluta tala om att du inte brukar dricka nåt starkare, säkrare sätt att få folk att erbjuda dig allt möjligt starkt för att "omvända dig" finns inte.
Sagt och gjort. Vi pytsade ut grappadroppar i handflatan, gnuggade och doftade-precis som man ska. Valde ut tre sorter. Fick föreläsning grande om druvor och druvsort. Kompis var snäll och höll käft om att jag efter mitt år i vinlandet framför alla borde kunnat klämma fram nåt mer klyftigt än, öh..jo jag känner till Muscat druvan..
Steg två var att sniffa kunnigt och på uppmaning av förväntansfull expert associera fritt när vi härledde dofterna. Det har vi gjort förut, så det var bara kul.
Vi drog till med saker som "doften av solmogna aprikoser" "doft av grönt japanskt te" (vilket mötte gillande bifall). Mycket bildade och spirituella tyckte vi själva att vi lät.
Tills min kompis trampade i klaveret och råkade häva ur sig att en dyr grappa luktade jäst (hon menade egentligen deg). Vilket fick de svensk-italienska relationerna att bli något frostiga för en stund. Först när jag räddat situationen genom att tvärsäkert påstå att det doftade stenugnsbakat hällbröd tinade de upp i ömsesidiga leenden.
Sedan själva smakandet då. Oh, sweet Jesus, don't go there, säger jag er bara. 2:or som mer liknade 6:or, 1 av 3 som faktiskt var drickbar. Fast i mycket mindre kvantiteter. Kvällens vinnare blev grappan "Berta Roccanivo-98" den som doftade solmogna aprikoser och parfym.
Undrar fortfarande vad jag skrev för dravel i gästboken efteråt. På utrikiska dessutom.
Eller hur det gick till när kompis övertygade mig om att vi var i skick att gå vidare..
Lördag: Grappa och gnäggmässa
Tidig avfärd med kompis till Asea staden för Häst 2007.
Där beskådandes Sveriges minsta och största häst.
http://www.expressen.se/husdjur/1.589670
Tack till a för länk och påminnelse.
Den minsta: Patriot (65cm hög/70 kg tung)
Urgullig. Som en liten fyrbent nallebjörn som plirade snällt under pannluggen . Kunde ju inte låta bli att fram och gosa lite med honom och hans häst kompis. Motstod impulsen att hästnappa honom då jag misstänkte att han inte skulle trivas på min balkong i Storstaden.
Den största: Herkules (190cm hög över ryggen/900kg tung)
Ascool. Beeing me, gick det ju automatiskt att kaxa mig fram och hälsa på honom när vi mötte honom på ridtur utanför mässan. Då tänkte jag inte så mycket på hur enorm han var. Det slog mig sedan då jag gick förbi hans box på mässan. Jag kände marken skälva när han tog ett kliv framåt i boxen. Ett enormt hästhuvud sträcktes nyfiket ut ur den halvöppna boxen för att hälsa.
Då kände jag för första gången "hjälp, vilken stooor häst". Ett oförsiktigt kast med det huvudet skulle utan vidare knocka en utan att han menade något illa. Kanske borde jag stå lite på sidan av honom istället för rätt framför. I händelse av att han plötsligt får för sig att knalla rakt igenom boxdörren. Finns ju inte mycket som stoppar för 900 kg som har bestämt sig.
Men han var så snäll och försiktig i rörelserna när det var människor i närheten. Precis som om han förstod att vi lätt går sönder. Enda gången han surnade till och gjorde lite fula miner var gentemot sin boxgranne. Xixten, en normalstor häst som stod och mopsade sig i boxen bredvid.
Stackars Xixten var demonstrationsobjekt i ett antal föreläsningar om vikten av rätt sadelplacering. Hans minspel pendlade mellan sjukt uttråkad (sucka, luta huvudet mot matte och dra i kläder med tänderna) till irriterat på gränsen till "jag skulle sparkat dig om jag inte var så väluppfostrad" när snubben som demonstrerade petade honom oförskämt i ryggen.
Själv hejade jag på Xixten och närde en elak förhoppning om att han skulle sätta demosnubben på plats genom att hytta med en hov åt honom..he he
Sedan följde ett antal för hästfolk intressanta diskussioner, hökvalitet, proteinhalt i foder, vetekli osv. Sånt som jag inte ska tynga er med. Med mig hade jag en diger inköpslista från ett antal yngre hästtjejer som icke kunnat närvara. Det var med besvikelse jag konstaterade att utbudet av rosa grimmor och matchande schabrak var tämligen magert. Hittade dock ett sadelmedel som lämpar sig för skinnskor (luktar bättre än det eländet skoaffären säljer).
Förstår att nattens skönhetssömn lönat sig när jag får ett reklamblad i näven. Med information om att jag kan välja djurinriktning på mitt gymnasieprogram. Tack tjejen men det känns aningen passé faktiskt. Min kompis blir dock sur för att hon inte fick något blad.
För att blidka henne lämnar vi den ljuva häst-sadel-sågspånsdoften bakom oss och går för att shoppa något gå utvänligt i närmsta Esprit butik i Asea staden. Samt göra oss redo för kvällens övningar.
Där beskådandes Sveriges minsta och största häst.
http://www.expressen.se/husdjur/1.589670
Tack till a för länk och påminnelse.
Den minsta: Patriot (65cm hög/70 kg tung)
Urgullig. Som en liten fyrbent nallebjörn som plirade snällt under pannluggen . Kunde ju inte låta bli att fram och gosa lite med honom och hans häst kompis. Motstod impulsen att hästnappa honom då jag misstänkte att han inte skulle trivas på min balkong i Storstaden.
Den största: Herkules (190cm hög över ryggen/900kg tung)
Ascool. Beeing me, gick det ju automatiskt att kaxa mig fram och hälsa på honom när vi mötte honom på ridtur utanför mässan. Då tänkte jag inte så mycket på hur enorm han var. Det slog mig sedan då jag gick förbi hans box på mässan. Jag kände marken skälva när han tog ett kliv framåt i boxen. Ett enormt hästhuvud sträcktes nyfiket ut ur den halvöppna boxen för att hälsa.
Då kände jag för första gången "hjälp, vilken stooor häst". Ett oförsiktigt kast med det huvudet skulle utan vidare knocka en utan att han menade något illa. Kanske borde jag stå lite på sidan av honom istället för rätt framför. I händelse av att han plötsligt får för sig att knalla rakt igenom boxdörren. Finns ju inte mycket som stoppar för 900 kg som har bestämt sig.
Men han var så snäll och försiktig i rörelserna när det var människor i närheten. Precis som om han förstod att vi lätt går sönder. Enda gången han surnade till och gjorde lite fula miner var gentemot sin boxgranne. Xixten, en normalstor häst som stod och mopsade sig i boxen bredvid.
Stackars Xixten var demonstrationsobjekt i ett antal föreläsningar om vikten av rätt sadelplacering. Hans minspel pendlade mellan sjukt uttråkad (sucka, luta huvudet mot matte och dra i kläder med tänderna) till irriterat på gränsen till "jag skulle sparkat dig om jag inte var så väluppfostrad" när snubben som demonstrerade petade honom oförskämt i ryggen.
Själv hejade jag på Xixten och närde en elak förhoppning om att han skulle sätta demosnubben på plats genom att hytta med en hov åt honom..he he
Sedan följde ett antal för hästfolk intressanta diskussioner, hökvalitet, proteinhalt i foder, vetekli osv. Sånt som jag inte ska tynga er med. Med mig hade jag en diger inköpslista från ett antal yngre hästtjejer som icke kunnat närvara. Det var med besvikelse jag konstaterade att utbudet av rosa grimmor och matchande schabrak var tämligen magert. Hittade dock ett sadelmedel som lämpar sig för skinnskor (luktar bättre än det eländet skoaffären säljer).
Förstår att nattens skönhetssömn lönat sig när jag får ett reklamblad i näven. Med information om att jag kan välja djurinriktning på mitt gymnasieprogram. Tack tjejen men det känns aningen passé faktiskt. Min kompis blir dock sur för att hon inte fick något blad.
För att blidka henne lämnar vi den ljuva häst-sadel-sågspånsdoften bakom oss och går för att shoppa något gå utvänligt i närmsta Esprit butik i Asea staden. Samt göra oss redo för kvällens övningar.
Monday, March 12, 2007
Fredagkväll
Helt slut efter arbetsvecka krönt av träning efter jobbet. Det sista jag kände för var att ta den där fredagsölen jag lovat. Efter en lång övertalning: ( kom igen nu, sova kan du göra när du blir gammal, vaddå vill stanna hemma och dricka te, de har te* i baren med. ) Hasar jag ner till stamstället på för att möta upp kompis och snacka lite skit. Springer på några gamla bekanta och deras polare. Blir långa diskussioner om musik och bröllop ( går varenda osinglad kotte man känner i bröllopstankar, vad hände med bindningsfobier ?)
Piggnar till ordentligt av lite skitsnack i gott sällskap och på slutet är det kompis som får dra mig därifrån för att hon vill hem (hon sov över hos mig) och se slutet på sci-fi filmen med "hjälten med glimten i ögat" innan det är dags att sova inför morgondagen.
Innan vi går lyckas jag genom att säga snälla saker om Finland i allmänhet och finnair i synnerhet med att få en bekants bekant som supposedly kan finska att erbjuda sig att översätta en sak. Till ett gratulationskort. Tror det blev riktigt bra. Förutsatt att onnea inte betyder något riktigt fult..
* Jo jag drack faktiskt te (sjukt många seriösa poäng på det?). Kände inte för nåt annat och dricker det jag känner för på stamstället. Dessutom skulle vi ju iväg på lördag i hyffsat skick.
Piggnar till ordentligt av lite skitsnack i gott sällskap och på slutet är det kompis som får dra mig därifrån för att hon vill hem (hon sov över hos mig) och se slutet på sci-fi filmen med "hjälten med glimten i ögat" innan det är dags att sova inför morgondagen.
Innan vi går lyckas jag genom att säga snälla saker om Finland i allmänhet och finnair i synnerhet med att få en bekants bekant som supposedly kan finska att erbjuda sig att översätta en sak. Till ett gratulationskort. Tror det blev riktigt bra. Förutsatt att onnea inte betyder något riktigt fult..
* Jo jag drack faktiskt te (sjukt många seriösa poäng på det?). Kände inte för nåt annat och dricker det jag känner för på stamstället. Dessutom skulle vi ju iväg på lördag i hyffsat skick.
Friday, March 09, 2007
Igår
Förjäklig dag. Demonstrationskompis 1 fast i jobbelände, nåt om pressläggning. Hänger med M och badar lite istället. Spa behandling med kroppsoljor och lätt fruktförtäring. Ångbastu. Tjejsnack. Enkelt, gratis och välbehövligt. Because I'm worth it.
Thursday, March 08, 2007
Internationella kvinnodagen
Var på väg att skriva mina seriösa tankar om kvinnokampen. Får bli sedan.
Först kickar vi lite ass, såhär dagen till ära.
* Till alla män som utnyttjar det manliga priviligiet att överge sin gravida tjej för något mer lättpökat än en kvinna i 5:e månaden. Till alla män som överger de barn de först sagt sig vilja ha.
* Till de män som köade i en svensk trappuppgång för att på löpande band sätta på traffickingoffer från öst.
* Till de män som är så små inuti att de måste förbrödra sig genom härskartekniker för att trycka ner kvinnor. I dess primitivaste form i favorit kombon sexism/homofobi och våld.
Som förlöjligar kvinnor som försöker ta plats.
* Till de män som hävdar att det är deras manliga rättighet att kontrollera sin kvinna och vem kvinnliga släktingar ska leva med. Att bestraffa henne om hon bryter emot hans lagar. Läsa hennes sms, tvinga henne att redovisa varje steg, diktera vilkoren för hennes liv. Bestraffa påstådda regelbrott efter eget godtycke.
Till de länder som har dessa manliga rättigheter inskrivna i lagen.
*Till de män som fått för sig att det angår dem vad kvinnan gör med sin kropp. Som vill tvinga en kvinna att göra eller inte göra abort. Som har synpunkter i abortfrågan som mer eller mindre öppet går ut på att skuldbelägga henne.
*Till ett rättsväsende som fortfarande utdömmer milda straff för våldtäkt och kränker kvinnliga offer. Till de som vet men inte säger ifrån när det gäller gruppvåldtäkter. Som tävlar med varandra om nya sätt att plåga tjejen.
*Till män som utför eller ger order om våldtäkt i krig eller fredstid. Oavsett omständigheterna.
Det spelar ingen roll om tjejen varit för full, flörtat, varit halvnaken/drogad osv.
Det finns inga ursäkter för våldtäkt. Inga.
Eat shit and die slow på er. För att citera H. Som definitivt är man och därför trovärdig.
Först kickar vi lite ass, såhär dagen till ära.
* Till alla män som utnyttjar det manliga priviligiet att överge sin gravida tjej för något mer lättpökat än en kvinna i 5:e månaden. Till alla män som överger de barn de först sagt sig vilja ha.
* Till de män som köade i en svensk trappuppgång för att på löpande band sätta på traffickingoffer från öst.
* Till de män som är så små inuti att de måste förbrödra sig genom härskartekniker för att trycka ner kvinnor. I dess primitivaste form i favorit kombon sexism/homofobi och våld.
Som förlöjligar kvinnor som försöker ta plats.
* Till de män som hävdar att det är deras manliga rättighet att kontrollera sin kvinna och vem kvinnliga släktingar ska leva med. Att bestraffa henne om hon bryter emot hans lagar. Läsa hennes sms, tvinga henne att redovisa varje steg, diktera vilkoren för hennes liv. Bestraffa påstådda regelbrott efter eget godtycke.
Till de länder som har dessa manliga rättigheter inskrivna i lagen.
*Till de män som fått för sig att det angår dem vad kvinnan gör med sin kropp. Som vill tvinga en kvinna att göra eller inte göra abort. Som har synpunkter i abortfrågan som mer eller mindre öppet går ut på att skuldbelägga henne.
*Till ett rättsväsende som fortfarande utdömmer milda straff för våldtäkt och kränker kvinnliga offer. Till de som vet men inte säger ifrån när det gäller gruppvåldtäkter. Som tävlar med varandra om nya sätt att plåga tjejen.
*Till män som utför eller ger order om våldtäkt i krig eller fredstid. Oavsett omständigheterna.
Det spelar ingen roll om tjejen varit för full, flörtat, varit halvnaken/drogad osv.
Det finns inga ursäkter för våldtäkt. Inga.
Eat shit and die slow på er. För att citera H. Som definitivt är man och därför trovärdig.
Wednesday, March 07, 2007
The big boss
Just återvänt från möte med big boss. The main man himself. En av ytterst få chefer som faktiskt kan nåt. Som jag respekterar som fan. Försöker lyssna och lära av. Suttit preppad och välförberedd med minnesanteckningar sedan lunch. För att det är viktigt att ha hans stöd, för så länge han backar upp mig kommer resten att göra det med. Säg det inte till någon, men han är en av ytterst få personer som kan få mig lite smånervös ibland. För att jag faktiskt är mån om att ligga bra till i hans bok. Nu i behov av kaffe och nedvarvning.
Dagens föraning
Killkompis på telefon. Som frågar om vi inte kan ta en fika efter jobbet i morgon.
Jag svarar att jag inte kan. Ska ut och demonstrera då.
Han:-Vaddå demonstrera?
Jag:- Är internationella kvinnodagen då, hur du nu lyckats missa det.
Han:-Men, jaha..ska du? Men varför..?
Jag:-Och vad menar du med det? (lätt förebrående)
Han: ..... Det blir mycket tyst i luren och jag riktigt hör hur han tänker. ( Hon demonstrera? Men hon ser ju inte ut som en sån där... Driver hon med mig? Fast om hon nu inte gör det så ligger jag risigt till om jag säger något nu. Kanske inte vill fika med mig längre alls då.Bäst att låtsas som det regnar.)
Han: -Eh okej, hm..ehhrm men fredag då?
Jag svarar att jag inte kan. Ska ut och demonstrera då.
Han:-Vaddå demonstrera?
Jag:- Är internationella kvinnodagen då, hur du nu lyckats missa det.
Han:-Men, jaha..ska du? Men varför..?
Jag:-Och vad menar du med det? (lätt förebrående)
Han: ..... Det blir mycket tyst i luren och jag riktigt hör hur han tänker. ( Hon demonstrera? Men hon ser ju inte ut som en sån där... Driver hon med mig? Fast om hon nu inte gör det så ligger jag risigt till om jag säger något nu. Kanske inte vill fika med mig längre alls då.Bäst att låtsas som det regnar.)
Han: -Eh okej, hm..ehhrm men fredag då?
Tuesday, March 06, 2007
Vanedjuret
Datorn. System som förr lekte så fint ihop gör plötsligt inte det längre. Updateringar och extraarbete. Allt för lite extra säkerhet och finesser. Och vad har ni gjort av mitt gamla verktygsfält? Ge tillbaks. På det Mellanchefens fina planering som drabbar oss mitt i annat arbete. Morr.
Senare favoritkund som brukade ha stenkoll på allt. Nu lackar hon ur på de ständiga upgraderingarna och Vista. För varje upgradering eftersläp i systemkompabilitet.
Hon suckar och frågar mig varför ?
-20 åriga datasnubbar vid rodret, svarar jag.
-Fleecetröjor?, muttrar hon.
-Joltcolianer, replikerar jag.
Så ler vi i samförstånd och sakernas tillstånd känns genast lite bättre.
Senare favoritkund som brukade ha stenkoll på allt. Nu lackar hon ur på de ständiga upgraderingarna och Vista. För varje upgradering eftersläp i systemkompabilitet.
Hon suckar och frågar mig varför ?
-20 åriga datasnubbar vid rodret, svarar jag.
-Fleecetröjor?, muttrar hon.
-Joltcolianer, replikerar jag.
Så ler vi i samförstånd och sakernas tillstånd känns genast lite bättre.
Monday, March 05, 2007
Dagens Mutkolv
"Polis åtalas. Krävde smörgåstårta för att utreda brott."
Själv tänker jag kräva champagne om du vill ha något mer egentligt jobb utfört idag. Minst.
Hela artikeln: http://nyheter.msn.se/msn_news_article.aspx?channelID=48&articleID=25719&categID=293
Själv tänker jag kräva champagne om du vill ha något mer egentligt jobb utfört idag. Minst.
Hela artikeln: http://nyheter.msn.se/msn_news_article.aspx?channelID=48&articleID=25719&categID=293
Made to move
Helgen. Trevligt i fredags. Mindre trevligt sedan. Haft självförvållat ont i knä. Sånt där som kräver att jag tar det lite lugnt. Jag är ingen ta det lugnt människa. Jag är en "bli glad av att röra på mig människa". Således var jag inte glad i helgen. Alls. Så sjukt rasktlös.
Om jag nån gång skulle skadas och bryta alla ben är det lika bra att ni låser in mig direkt. Skulle vara omöjlig att ha att göra med. Livsfarlig. Lås- in- alla- vassa- föremål- inom- räckhåll- stabil. Speciellt arg var jag nu för att jag inte kunde skylla på någon. Var mitt eget förbaskade fel. Vaknade urförbannad av att det gjorde ont. Hade inte blåklocka i ansiktet varit så svårförklarat på jobbet hade jag nästan gett mig själv en snyting i ren ilska. Då det visade sig tämligen lönlöst att småsvära åt sig själv (jag tog inte åt mig) fick jag lugna ner mig med tidigare bandad skåpmat och tanken på att jag egentligen är ganska lyckligt lottad ändå. Finns ju folk som är invalidos på riktigt. Ge dem champagne säger jag bara. Det har de f-n förtjänat.
Blev filmen"Hidalgo" där Aragon-Viggo och mustangskäcken Hidalgo deltar i ett arabiskt ökenlopp. Han spelar så underbart bra. Har vackra utrycksfulla ögon, är klok och genomgod. Offrar allt och anstränger sig så han får nosblod*, man ler rört och konkluderar att han räddar en annars ganska blek film. Och ja, Viggo Mårtensson var ganska okej han med, även om hästen var den stora stjärnan.
Söndag em: Fått nog av soffpotatandet. Bara måste ta ut mig lite. Vi övertalar Killkusinen att det vore jättekul att åka och simma lite. Plötsligt kommer det in ett gäng såna unga snygga simsnubbar som man visst kan tänka sig att dela bana med. Men möjligen var det ett misstag att ta med Killkusinen dit. För vi får istället dela bana med Baldrick. Och då menar jag Baldrick som i Svarte Ormen** slusken. Eller möjligen hans identiske svenske kopia.
Med en simteknik som bäst kan beskrivas som "urspårad jordfräs på uppåttjack panikplöjer vattnet." Vilket innebar att jag och killkusinen då och då fick ställa oss frågor av typen:
-Men nu håller han väl ändå på att drunkna? (Jag)
-Näe, jag tror bara han har bytt till fjärilssim***. (Killkusinen)
* Ja, jag hade tårar i ögonen då. Kan se nedskjutningar och blod. Men visa mig ett ledset/skadat djur och jag veknar direkt. Sån är jag.
** Svarte Ormen. Kul elak-epos (dvd) som Rowan Atkinson värpte innan han morfade till Mr Bean.
** Fjärilssim. Dvs. hans egen mycket personliga tolkning av detta simsätt. Icke att förväxla med det som folk som faktiskt kan fjärilssimma utför.
Hidalgo: http://www.moviecitynews.com/reviews/hidalgo.html
Om jag nån gång skulle skadas och bryta alla ben är det lika bra att ni låser in mig direkt. Skulle vara omöjlig att ha att göra med. Livsfarlig. Lås- in- alla- vassa- föremål- inom- räckhåll- stabil. Speciellt arg var jag nu för att jag inte kunde skylla på någon. Var mitt eget förbaskade fel. Vaknade urförbannad av att det gjorde ont. Hade inte blåklocka i ansiktet varit så svårförklarat på jobbet hade jag nästan gett mig själv en snyting i ren ilska. Då det visade sig tämligen lönlöst att småsvära åt sig själv (jag tog inte åt mig) fick jag lugna ner mig med tidigare bandad skåpmat och tanken på att jag egentligen är ganska lyckligt lottad ändå. Finns ju folk som är invalidos på riktigt. Ge dem champagne säger jag bara. Det har de f-n förtjänat.
Blev filmen"Hidalgo" där Aragon-Viggo och mustangskäcken Hidalgo deltar i ett arabiskt ökenlopp. Han spelar så underbart bra. Har vackra utrycksfulla ögon, är klok och genomgod. Offrar allt och anstränger sig så han får nosblod*, man ler rört och konkluderar att han räddar en annars ganska blek film. Och ja, Viggo Mårtensson var ganska okej han med, även om hästen var den stora stjärnan.
Söndag em: Fått nog av soffpotatandet. Bara måste ta ut mig lite. Vi övertalar Killkusinen att det vore jättekul att åka och simma lite. Plötsligt kommer det in ett gäng såna unga snygga simsnubbar som man visst kan tänka sig att dela bana med. Men möjligen var det ett misstag att ta med Killkusinen dit. För vi får istället dela bana med Baldrick. Och då menar jag Baldrick som i Svarte Ormen** slusken. Eller möjligen hans identiske svenske kopia.
Med en simteknik som bäst kan beskrivas som "urspårad jordfräs på uppåttjack panikplöjer vattnet." Vilket innebar att jag och killkusinen då och då fick ställa oss frågor av typen:
-Men nu håller han väl ändå på att drunkna? (Jag)
-Näe, jag tror bara han har bytt till fjärilssim***. (Killkusinen)
* Ja, jag hade tårar i ögonen då. Kan se nedskjutningar och blod. Men visa mig ett ledset/skadat djur och jag veknar direkt. Sån är jag.
** Svarte Ormen. Kul elak-epos (dvd) som Rowan Atkinson värpte innan han morfade till Mr Bean.
** Fjärilssim. Dvs. hans egen mycket personliga tolkning av detta simsätt. Icke att förväxla med det som folk som faktiskt kan fjärilssimma utför.
Hidalgo: http://www.moviecitynews.com/reviews/hidalgo.html
Sunday, March 04, 2007
Friday, March 02, 2007
Blanddag
Seg som F i morse. Nötte nästan ut snooze knappen innan jag motvilligt hasade ur sängen.
Blev till att prioritera tidmässigt. Frukosten drog det kortaste strået, till förmån för dusch och snyggt smink. Viktigt kundmöte. Anländer i tid, mycket presentabel men småhungrig. Tror jag kan ha överdrivet tacksamheten för en kopp kundkaffe en aning där. Tyvärr bestod förtäringen av nån sorts mesiga Lionmints. Not exactly the cornerstone of an healty breakfast.
Självfallet strul. Nyckelperson hemma i flunsan. Värdelös uppbackning. Som min kompis M brukar säga: "Idioter, överallt idioter, jag är omgiven av idioter." Finns inget som retar gallfeber på mig så som en dåligt fungerande organisation. Funderade allvarligt på att fråga en chef jag känner hur han kan jobba i likartad omgivning utan att få hjärtinfarkt av frustration. Månne en näve valium i morgonkaffet? Jag såg nog lugn och samlad ut, men tittade man riktigt nära kunde man säkert se hur det rök genom näsborrarna och ögonen glimmade argt.
Sedan blev det bättre. Misstag reddes ut. Saker "styrdes upp" som det så fint heter. Så en trevlig kund och veg. buffé lunch. Snabbt in och handla på lunchen för att undvika fredagsrusningen. Ska hem till M ikväll. Kändes välplanerat och moget. Just som jag står där med ett paket kalvfärs i handen gör Det Dåliga Samvetet entré. "Lägg tillbaks. Man kan väl inte äta baby-mu heller!?" Säger han och ser mig anklagande i ögonen. "Eh, men alltså, jag äter ju lamm, utan problem.." Försöker jag skamset. " Lammet kommer ifrån en naturligare djurhållning. Åtminstone de eko-lamm du brukar köpa." Svarar Samvetet proffsigt.
Sorry M. Det blev ingen kalvfärs. Blev gammelko. Och jag letar fortfarande efter en trovärdig förklaring. En som inte innefattar inre röster.
Blev till att prioritera tidmässigt. Frukosten drog det kortaste strået, till förmån för dusch och snyggt smink. Viktigt kundmöte. Anländer i tid, mycket presentabel men småhungrig. Tror jag kan ha överdrivet tacksamheten för en kopp kundkaffe en aning där. Tyvärr bestod förtäringen av nån sorts mesiga Lionmints. Not exactly the cornerstone of an healty breakfast.
Självfallet strul. Nyckelperson hemma i flunsan. Värdelös uppbackning. Som min kompis M brukar säga: "Idioter, överallt idioter, jag är omgiven av idioter." Finns inget som retar gallfeber på mig så som en dåligt fungerande organisation. Funderade allvarligt på att fråga en chef jag känner hur han kan jobba i likartad omgivning utan att få hjärtinfarkt av frustration. Månne en näve valium i morgonkaffet? Jag såg nog lugn och samlad ut, men tittade man riktigt nära kunde man säkert se hur det rök genom näsborrarna och ögonen glimmade argt.
Sedan blev det bättre. Misstag reddes ut. Saker "styrdes upp" som det så fint heter. Så en trevlig kund och veg. buffé lunch. Snabbt in och handla på lunchen för att undvika fredagsrusningen. Ska hem till M ikväll. Kändes välplanerat och moget. Just som jag står där med ett paket kalvfärs i handen gör Det Dåliga Samvetet entré. "Lägg tillbaks. Man kan väl inte äta baby-mu heller!?" Säger han och ser mig anklagande i ögonen. "Eh, men alltså, jag äter ju lamm, utan problem.." Försöker jag skamset. " Lammet kommer ifrån en naturligare djurhållning. Åtminstone de eko-lamm du brukar köpa." Svarar Samvetet proffsigt.
Sorry M. Det blev ingen kalvfärs. Blev gammelko. Och jag letar fortfarande efter en trovärdig förklaring. En som inte innefattar inre röster.
Thursday, March 01, 2007
H
Långa samtal. Mycket att fundera på. Känns som om bitarna börjar falla på plats så sakteliga. Som om suddiga konturer börjar tydliggöras. Han ska snart iväg utomlands och nu är det han som är orolig. Vill förvissa sig om hur det blir när han kommer tillbaks. Tyvärr måste jag försöka jobba seriöst samtidigt som jag smälter vårt senaste samtal. Lunch med en gammal ridkompis idag, något annat att tänka på...
Subscribe to:
Posts (Atom)