AW en kort stund innan det är dags att träffa M. Iklädd svart tight tröja från Anna Holtblad. Mycket söt pojke som kommer fram och säger gulliga saker. På svenska och franska. För att han och jag kunde. Mer behövs inte för att få mig på gott humör. Du bekräftar mig- jag bekräftar dig, sånt vi alla behöver ibland. Tyvärr måste vi snart gå vidare. M håller sig diskret i bakgrunden, som hon ofta gör när en kille kommer fram och pratar med mig. Önskar ibland att hon tog för sig lite mer, hon är ju tuff när det gäller allt annat. Men rollerna vi fick redan i första klass är svåra att ta sig ur. Hon var lite smartare, jag var lite sötare.
Elvis showen. Helvete vilket drag det var! Fullsatt cirkus med entusistisk publik. Full volym, skrikande fans och hela kittet. Den surrealistiska upplevelsen att se en liten halvstörd snubbe med gitarr så helt äga scenen. Han vickade på höfterna i Elvis imitation, vinkade till publiken som inte ville sluta jubla förrän han lämnade scenen..och de andra skådespelarna fick upprepa repliken innan som dränkts av jublet..
En storvuxen tjej som skulle sopat banan med vilket idiot idol gäng som helst om de bedömdes på sina musikaliska prestationer. Att höra henne sjunga Elvis klassiker inför en stor publik, som hängde på med en skog av uppsträckta armar med mobil ljus i mörkret. Det var en mäktig upplevelse! Fast samtidigt lite sorglig. Undrar hur många som hon och den lille gitarrsnubben det finns där ute i verkligheten. Som är begåvade men aldrig får chansen att visa det för att de slås ut av medelmåttor som passar in i våra smala skönhetsideal?
Det här var iallafall deras kväll. Alla de som inte passar in i "den grå massan" av oss vanliga. Kom på mig själv med att ibland sitta och undra vilka som egentligen var "utvecklingsstörda" respektive "normalstörda" ibland artisterna egentligen. Inte alltid helt solklart. Men kul, ovanligt och väldigt uppfriskande.
Tar taxi sista biten hem. Med en ung taxichafför som rattar in lugna favoriter och sitter och sjunger med i "you're beautifuuul" och liknande samtidigt som han försöker luska ut om jag haft en kul kväll fast jag åker hem redan strax efter 22. Hinner inte mer än hem förrän veckans trötthet sköljer över mig. Ska bara vila framför tv:n några minuter innan jag går och lägger mig.. Vaknar i soffan 04.15, fortfarande fullt påklädd, inklusive smink och linser. Efter att ha druckit en cider tidigare på kvällen sedan hållit mig till apelsinjuice och mineralvatten. Dagens ologiska.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
8 comments:
Är de utvecklingsstörda alltså? Coolt...
Underbar taxichaufför.
:)
a: Några är "utvecklingsstörda". Resten är "normalstörda" (som vi andra alltså.)
kim: Nja, första låten var kul, de andra kändes liite överdrivna..
Snygg ny bild föressten:)
Det där med soffan... jag behöver bara sätta mej ner för att somna. Ibland slår det mej att jag kanske lider av narkolepsi. Eller lider och lider, att sova är ju så vansinnigt skönt.
Aha, :-) Iofs förstör det lite för mig. Jag har alltid sagt att jag är musikaliskt handikappad, tondöv och taktlös, nu funkar ju inte det heller :-(
Men det måste vart kul att se och höra.
peppe: Låter skönt. Men opraktiskt ;)
a: Ha,ha tondöv och taktlös ha ha
musically challenged,låter det bättre? ;)
Fredagssyndromet, i klassiskt utförande. Du får en nia av tio möjliga och är därmed direktkvalificerad till nästa omgång. Hedersomnämnande för fullsminkning och mundering.
Ses i soffan!
filosofia: Tackar och bugar. see you in couch :)
Post a Comment